Sv: Rollkur vs ldr
Med anledning till vad du skrev i filmtråden på dressyr och att du återigen tar upp viktfördelning så postar jag den faktiska forskningen igen, inte någon självpåhittad teori utan riktig forskning, som finns om viktfördelning och nyttan med att rida hästen ldr. Du verkar lämpligt ha glömt detta..
Forskningen är gjord av bla Lars Roepstoff i samarbete med internationella forskare:
"Det kan också konstateras att ryttaren tydligt förskjuter vikten mot frambenen i alla lägen och inte i någon av de positioner som vi testade lyckades att återställa balansen mellan fram och bak till motsvarande utan ryttare, utan endast påverkade denna balans marginellt.""Hästarna har studerats med och utan ryttare i skritt och trav på en rullmatta.
Hästarnas huvud- och halspositioner (HNP) varierades enl. följande1) Fri position med långa tyglar2) Nacken som högsta punkten med nosryggen något framför lodplanet3) Nacken som högsta punkten med nosryggen något bakom lodplanet4) Nacken låg och halsen krökt med nosryggen kraftigt bakom lodplanet5) Nacken extremt hög med nosryggen mycket framför lodplanet6) Halsen sträckt framåt/nedåt med tygelkontakt
"Detta står även: De olika huvud- och halspositionerna som användes under försöket kan grovt delas in på två olika sätt, de med höga huvudpositioner (2, 3, 5) resp låga (4, 6 ). Det fanns ett signifikant inflytande från huvud- och halsposition på länd- och bröstryggens rörelsemönster. Positioner med högt huvud gav en sänkning av thorakalryggen och en höjning av ländryggen. Lägre positioner gav den motsatta effekten. Höga positioner gav generellt en begränsning av rörelseomfånget i kotkropparna framför allt i ländryggen. Låga positioner gav motsatt effekt. Nackvinkeln tycks inte påverka rörelsemönstret i nämnvärd utsträckning. Dessa effekter sågs både med och utan ryttare. Dessa fynd stämmer i stort överens med den bild ryttare och tränare har av formens betydelse för ryggmotoriken möjligen med undantag för den extrema sk rollkur-positionen (Pos. 4 i försöket) som även den gav ett ökat rörelseomfång i böjning/sträckning av ryggen. Ur ett medicinskt perspektiv i samband med t ex rehabilitering av rygglidanden är detta viktig kunskap.
Framdelen höjdes vid de låga positionerna vilket kanske inte är det en ryttare eller tränare skulle förvänta sig. Detta fynd kan dels bero på att hästen de facto lyfter sin framdel med den muskelförbindelse som finns mellan bogblad och kropp och/eller rätar ut armbågs- och bogledsvinkel i större utsträckning. Det kan också vara en effekt av att tornutskotten som är något bakåtvinklade reses upp när nackbandet drar dem framåt i samband med sänkning av halsen."
Lars Roepstorffs har gjort flera liknande studier med dressyrryttare/-hästar inblandade. Jag tror att det är "Influence of different head-neck positions on vertical ground reaction forces, linear and time parameters in the unridden horse walking and trotting on a treadmill". Du kan väl lägga ut länken till rapporten så den kan läsas i sin helhet. De här rapporterna debatterades i buke (
http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?p=15386325#post15408743 ), t.ex. i inlägget med nr 297.
Visst är det bekvämt med vetenskapliga studier. Men jag är inte säker på att den du skrivit av är någon av de bättre ur ett rent vetenskapligt perspektiv - oavsett vad studien kommit fram till.
- Vad har opponenterna ansett om hur studien genomförts och dess resultat? Varje vetenskaplig artikel bör granskas. Den som läser bör läsa kritiskt och verkligen analysera vad där står.
- De studier som innehåller texten HNP1-HNP6 har teckningar som bevismaterial. Det ser ut som om tecknaren har använt ett par grundbilder och bara har ändrat huvudets position inte resten av kroppen. Det borde naturligtvis ha varit fotografier. Vad vet läsaren annars om hur hästarna verkligen såg ut? Hästarna med hög huvudposition kanske var ihopdragna, de kanske inte hade fått ut "halsen ur manken". I det läget är de ju på framdelen.
- Studierna gjordes med begränsat studiematerial både vad gäller utförare (GP-hästar och ryttare) och bedömare (dressyrdomare). Hur hade resultatet blivit med andra typer av hästar t.ex. travare, galoppörer, hoppare, etc?
- I studierna har använts hästar utan ryttare. Där har man verkligen bortsett från att
ryttaren ger hjälper som skall förmå hästen att göra något, t.ex. att flytta vikten framåt/bakåt.
- Studierna gjordes på levande varelser med egen hjärna/objekt. Detta gör att objekten inte är jämförbara/desamma i de olika situationerna/testerna eftersom det finns andra faktorer som påverkar resultatet än de som redovisats/studierna avser t.ex. ryttarnas hjälper/skicklighet, hästarnas uppmärksamhet/erfarenhet.
- I första stycket skriver du "... ryttaren tydligt förskjuter vikten mot frambenen i alla lägen och inte i någon av de positioner som vi testade lyckades att återställa balansen mellan fram och bak till motsvarande utan ryttare ...". Detta innebär bara
att just dessa ryttare inte lyckats återställa balansen, någon annan skulle ha kunnat göra det. Det bevisar inte att det inte går, därmed har den delen av studien inte bevisat något alls.
- Alternativet HNP7) "Nacken som högsta punkten med nosryggen något framför lodplanet och halsen hopdragen" finns inte med. Därför kan det faktiskt vara alternativ HNP7 som är bedömt och inte alternativet HNP2 (Nacken som högsta punkten med nosryggen något framför lodplanet).
Det du skrivit av från studien bevisar inte till det du vill ha det till - att LDR är nyttigt. Studien visar enligt ditt citat att "
ryttaren tydligt förskjuter vikten mot frambenen i alla lägen och inte i någon av de positioner som vi testade lyckades att återställa balansen mellan fram och bak till motsvarande utan ryttare, utan endast påverkade denna balans marginellt".
För att försöka förklara viktförskjutningen gör jag en jämförelse av vad som händer med en lyftkran resp. en häst när lasten hamnar för långt utanför tyngdpunkten/kroppen. Både hästen och lyftkranen har en kropp, fyra stöd och en lyftanordning samt en tyngdpunkt. Lyftkranen använder lyftanordningen för att lyfta last och hästen använder lyftanordningen/halsen för att lyfta huvudet. När lyftkranens last hamnar för långt ut från tyngdpunkten/kroppen tippar kranen. Hästen tillåter sig inte att tippa utan använder sina muskler eller farten (springer i fatt huvudet) för att flytta tyngdpunkten och hålla balansen. Den kan också flytta in bakbenen längre under kroppen för att balansera/kompensera den "större tyngden" av huvudet så att den bär mindre vikt med bakbenen, den "hänger" i stället över/på frambenen. Det kan ses i en felaktigt utförd (triangulär *) piaff där hästen är för låg fram och har bakbenen för långt under kroppen. Med bakbenen för långt under kroppen klarar hästen inte att hålla balansen utan trillar baklänges.
* hästarnas ben formar en triangel i piaffen. Då bär hästen vikten på det icke lodräta frambenet i stället för att flytta vikten bakåt över bakdelen.
En av anledningarna till dressyren är att hjälpa hästen att fördela ryttarens vikt bättre, mer mot bakdelen, så att ryttarens vikt inte bara belastar framdelen. Det finns en uppfattning (den är t.o.m. inskriven i TR) som säger att målet med dressyren är att hästen skall "få in bakbenen" mer under kroppen. Det kanske gäller tävlingsdressyr men är inte alltid till gagn för hästens förmåga att bära ryttaren på bästa sätt. Dressyrens mål är att hästen skall förmås att balansera sig så att den fördelar och bär ryttarens vikt även med sina bakben.
