Sv: Rollkur vs ldr
Det här med att markbundet steg handlar om att spara energi är nog mest än myt. Om man ska flytta boskapen från vinterbetet i bergen till sommarbetet i dalen, så inte sjutton gör man det på en häst som tar små korta steg inte, då vill man ha en häst med vägvinnande steg så man kommer någon vart.
Så jag skulle tro att sanningen ligger någonstans mittemellan.
Det markbundna steget är nog mer en avelsfråga i sånt fall, och att en boskapsarbetande häst i vissa moment (tänk cutting/ranchcutting) behöver vara nära marken för att kunna vända snabbt och hänga med i kasten. Sen har det blivit mode också, exteriören och gångarterna, allt är mer anpassat för tävlingsgrenarna nu för tiden.
Du vet väl att quarterhästens urfader var galoppör? och att namnet quarter kommer av att dom var snabba på sträckan "quarter of a mile"? Dessutom finns det mycket fullblod även i den moderna quartern.
Min egen tex, är inte alls någon "modequarter" i aspekten "markbunden", han har ett stort spektra i steget, kan gå från mkt långsam jogg till en rejält ökad steglängd utan problem och/eller taktmissar. Skulle troligtvis inte vara några problem alls om jag ville få mer "luft" i steget heller. Kanske inte så extremt som en GP häst, men hur många här på forumet har den sortens hästar kan man undra. Nej det är en övningsfråga tänker jag och man kan inte få mer luft i steget än hästen är exteriört byggd för hur mycket LDR eller annat man än rider, så man får utgå ifrån det man har och förbättra utifrån det.
Dessutom så kräver just joggen väldigt starka "hållningsmuskler", dom flesta "vanliga" hästar har svårt för joggen eftersom den kräver så mkt styrka, den kräver inte energi i form av kondition dock, om det är det du menar med att inte slösa energi.
Angående diskussionen om lång och låg så den låga avslappnade formen är inte en arbetsform alls enligt mitt sätt att träna, den kvarstår som just avslappningsform hela tiden men rids/utövas mindre och mindre ju längre man kommer och ju högre ribban läggs för vad som orsakar spänning. Man blir liksom inte kvar i den formen alls. Den är en absolut grund som man kan återvända till när som helst om man behöver.
Nej det är övningen och hästens utbildningsnivå eller form för stunden som avgör hur denna "avslappning" uppnås, inte någon specifik form. Nu menar jag inte avslappning a la grunden då, utan avslappning i arbetsform som även innehåller anspänning. Tex om jag håller på med en övning och höjer ribban lite och spänning uppstår, så backar jag till just den övningens "comfort zone" och får tillbaks en mer avslappnad hållning och mental status och sedan höjer jag ribban igen. Det är alltså inte en specifik form som är "avslappningen" utan den övning/nivå som just där och då är den som hästen känner sig tillfreds med.
Jag tror vi helt enkelt har olika upplägg i grunden. Stretchingen som lång och låg erbjuder kan jag dock utnyttja rätt ofta, korta intervaller, som "belöning" till hästen när den jobbat mer "samlad" en stund. Jag växlar alltså "former" i det läget mer ur träningsfysiologisk synpunkt.
Sen angående anspänd underhals, hästen spänner inte underhalsen när den höjer huvudet, det är fysiskt omöjligt, underhalsmuskeln är snarare utsträckt (stretchad) då. Men om den samtidigt drar in nosen så uppstår viss anspänning, men själva huvudhöjandet är det muskler på ovansidan som står för.