Det är delen med skadestånd jag oroar mig för. Framför allt för att jag faktiskt inte tycker att det är mitt fel överhuvudtaget att personen körde i diket.
Jag hade inte oroat mig om jag var du.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det är delen med skadestånd jag oroar mig för. Framför allt för att jag faktiskt inte tycker att det är mitt fel överhuvudtaget att personen körde i diket.
För att kräva ersättning av dig, och att det ska gå icenom, behöver de bevisa att du är vållande. Stämmer din beskrivning så går det inte att bevisa (om de inte fabriserar bevis).Det är delen med skadestånd jag oroar mig för. Framför allt för att jag faktiskt inte tycker att det är mitt fel överhuvudtaget att personen körde i diket.
Kraven för skadestånd är att du ska ha varit vårdslös eller ovarsam. Det finns ganska stort utrymme för misstag, felbedömningar osv. innan det blir aktuellt med skadestånd i Sverige.Det är delen med skadestånd jag oroar mig för. Framför allt för att jag faktiskt inte tycker att det är mitt fel överhuvudtaget att personen körde i diket.
Hästen är tack och lov inte skadad alls och vi mötte en annan moped nästa dag med vuxen förare som tog det lugnt och det gick bra.Usch vilken otäck situation, stackars er hoppas lilla hästen repar sig. Jag har också en häst som inte är hundra trafiksäker (går bra om man kör lugnt inte annars) och det är alltid lite otäckt innan man vet hur föraren kör tycker jag.
(Har också en häst jag mötte traktor med typ såmaskinen bak och hade 30-40 cm till godo som inte rörde en min...)
Skadestånd ska du inte vara orolig över, som andra skrivit fungerar det inte alls i Sverige som i en del andra länder.Det är delen med skadestånd jag oroar mig för. Framför allt för att jag faktiskt inte tycker att det är mitt fel överhuvudtaget att personen körde i diket.
På din beskrivning låter det som om mopedföraren gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik och ev. framkallande av fara (han agerade så hästen blev rädd trots att du försökte få honom att sakta ner - hästen sliter sig och hade kunnat springa över dig eller nån annan).Jag har försökt googla, men hittar inget riktigt tillämpligt och tänker att här inne finns ganska mycket erfaret hästfolk som brukar ha koll på det mesta, så jag testar att fråga. Jag var ute med min häst tidigare i veckan, vi gick längs en väldigt lugnt trafikerad 30-väg (om det har betydelse så finns det en vägförening som jag är medlem i och betalar för), det brukar inte vara så mycket trafik där utan den trafik som finns är mestadels de ganska få boende på vägen. Är dock en del cyklister och andra hästar.
Jag ska villigt erkänna att min häst är inte helt och hållet trafiksäker. Det är väl ingen häst, men min är lite mer skeptisk än genomsnittet. Vi har jobbat väldigt mycket med detta, orsaken är ett trauma som unghäst där en moped försökte köra på henne med flit. Vanliga personbilar går för det mesta bra nuförtiden, men hon är skeptisk till tung trafik och till mopeder/motorcyklar. Av förklarliga skäl rider jag inte på tungt trafikerade vägar, utan håller mig till dessa småvägar för att ta mig ut i skogen. Ska också säga att de allra flesta som kör på "vår" väg brukar vara väldigt hänsynsfulla, ta det lugnt och kanske till och med stanna så vi kan gå av vägen om det blir trångt.
När vi var ute kom en moped i en för vägen ganska hög hastighet. Jag stannade i vägkanten och signalerade till föraren att hen skulle stanna. Nu gjorde inte hen det, utan gasar istället på för att (antar jag) så fort som möjligt ta sig förbi hästen istället. Detta var precis efter en kurva, vägen är trång och på ena sidan är en ganska hög stenmur som hägnar in en tomtgräns. Hästen får fullständigt panik när hon blir trängd mellan stenmuren på ena sidan och den framrusande mopeden på den andra. Kastar sig först bakåt och sen framåt när hon upplever att mopeden enbart följer efter henne och kommer i detta tumult också lös. Är dock aldrig nära mopeden utan den enda som riskerade att mejas ner var egentligen jag. Mopedföraren blir dock så rädd att hen tappar kontrollen över fordonet och kör i diket.
Jag springer tillbaka efter att ha fångat in hästen (vi var som sagt mitt i en kurva och det finns framför allt en granne som kör väldigt, väldigt, mycket för fort på vår lilla väg och jag var livrädd att han skulle komma när hästen var lös, men infångandet av häst tar ett par minuter på sin höjd), hjälper föraren upp och frågar flera gånger om hen är okej. Hen intygar att hen är okej och att hen bara behöver hämta andan lite. På kvällen blir jag kontaktad av en förälder till föraren och personen har visst skadat sig (förhoppningsvis inte så allvarligt åtminstone), men de ska blanda in försäkringsbolag och polisen.
Nu till min fråga. Vems är egentligen ansvaret? Jag tycker jag gjorde vad jag kunde som stod stilla och signalerade att personen skulle stanna eller i alla fall sakta ner, men fick ingen respons på detta. Det jag kanske borde gjort annorlunda var väl i så fall att tvinga personen att ringa upp föräldern medan jag var kvar, men hen sa att hen var okej flera gånger. Framför allt så vill jag poängtera att hade det varit ett yngre barn som exempelvis cyklat omkull hade jag propsat på att ringa föräldern oavsett, men är man så gammal att man kör moped var min uppfattning att man också är gammal nog att säga ifrån om man behöver mer hjälp? Jag har inga egna barn så min erfarenhet av barn och ungdomar är endast att jag varit ett själv. Blev lite skrämd av pratet om polis, men det kanske man måste anmäla precis som man måste anmäla om man exempelvis kört på ett rådjur? Vill egentligen mest vara förberedd på vad jag har att vänta mig.
Peppar peppar så har hen inte kontaktat mig mer. Tack för att du frågade! Det senaste jag hörde var i slutet på förra veckan där de skulle in till sjukhuset igen. Förhoppningsvis var det inte så allvarligt med föraren som föräldern inbillade sig innan sjukhusbesöket så hen kanske kände själv att hen överreagerade. Väntade mig annars att det skulle blivit nya samtal efter det.@Svartkatt Hur har det gått? Har du hört mer från föräldern?
Peppar peppar så har hen inte kontaktat mig mer. Tack för att du frågade! Det senaste jag hörde var i slutet på förra veckan där de skulle in till sjukhuset igen. Förhoppningsvis var det inte så allvarligt med föraren som föräldern inbillade sig innan sjukhusbesöket så hen kanske kände själv att hen överreagerade. Väntade mig annars att det skulle blivit nya samtal efter det.
Får lite vibbarna av att föräldern själv tycker genuint illa om hästar och jag vet att föräldern gått i skolan med några inbitna hästmänniskor på sin tid, och att det liksom lite ligger till grund för hens samtal med mig. Taggarna är ute redan från början för att människan inte gillar varken hästar eller hästmänniskor. Hoppas att slippa höra ifrån dem mer.
Det tror jag absolut att ungdomen fått. Vill verkligen poängtera att kontakten med ungdomen har hela tiden varit bra. Den var inte ens hysterisk när olyckan hände och personen förmodligen var rejält omskakad och chockad. Utan det är föräldern som varit källan till oro.Skönt att höra! Hoppas du slipper höra mer från dem och att föraren lärt sig en läxa och kör försiktigare i fortsättningen!
Blockera deras nummer osv.Uppdatering. Det har gått över en månad sen olyckan och jag har inte hört ett ljud från förälder, polis eller försäkringsbolag. Förrän idag när jag fick ett aggressivt sms om att jag har förstört deras semester och hela sommarlovet för ungdomen och att det var på sin plats att jag stod för deras självrisk. För citat ”det hade inte hänt om inte hästen varit på vägen”.
Jag blev ärligt talat först helt jävla mållös och sen så förbannad att det blixtrade framför ögonen. Som tur var formulerade min bror ett svar i mitt ställe, jag var så arg att jag tuggade fradga. Hoppas jag aldrig mer behöver höra ifrån denna kvinna igen. Helt jävla otroligt.