Där kommer ju just det där jag nämnde, att ryttare visar sig ytterst ovilliga att acceptera resultaten av studier i de fall de avviker från den egna traditionellt förvärvade kunskapen. Ett av de stora och samtidigt helt ofrånkomliga problemen med att vi har den här traditionella kunskapen, är ju att det blir den som bestämmer vad det är att vara kunnig om hästar och vem som kan vara det. Och ryttarmiljön är ju dessutom en kultur där (traditionell) kunskap är mycket högt värderat.
Jag tror tyvärr att väldigt många av oss skulle vara beredda att accpetera vetenskapliga resultat som stämmer med våra tidigare kunskaper, nästan hur usel studien än var, samtidigt som jag är tveksam till om det ens i fantasin går att tänka sig en studie som är så enastående väl underbyggd och visar så extremt entydiga resultat, att vi skulle acceptera som korrekta resultat som strider mot den traditionella kunskapen.
Det du gör i din argumentation är ju också just att avfärda vetenskapliga resultat med hjälp av traditionell kunskap. Trots att vi är överens om att grunden för dessa sorters kunskap är väldigt olika, och alltså inte är riktigt möjliga att jämföra. Jag tror att det är fruktansvärt svårt för vem som helst - både forskare och andra - att frigöra sig från den traditionella kunskapen och kunna värdera forskningsresultat på det vis som man vanligtvis värderar sådana, nämligen utifrån vetenskapliga värderingskriterier (inte den klassiska dressyrens
). Det blir inte enklare av att man fick grunderna i den traditionella kunskapen som barn, vilket ju gör att det verkligen sitter i hjärnan och är svårt att förhålla sig kritiskt reflekterande till.
Jag tror också att just det där är väldigt "normalt mänskligt" så att säga, men det gör också att vi på ett normalt mänskligt vis sitter fast rätt hårt och vår tradition och är rätt konservativa (och dessutom auktoritetstroende).