Lektion i går på Krullen!
Han gick innan så jag spionerade, såg att han verkade ha det lite kämpigt med precis allt. Kroppsligt och mentalt "instängd" och lite stressad. Hon som red brukar vara duktig på honom men inget hände liksom.
Kom ner och tog över herr Krull. Han ville gosa på momangen så i stället för att börja med att be om startsignal gosade jag, så klart. Han fick pussar och kramar och kli och verkade tycka att det var toppen
Sen när jag skulle sitta upp tittade han hela tiden bort från mig så jag kunde inte riktigt be om startsignal. Men hela hans kroppspråk var väldigt avslappnat så jag satte i foten i stigbygeln, ingen reaktion, och sedan satt jag upp på en lugn och avspänd Krull.
Nu i efterhand tror jag att han mitt i goset gav startsignal flera gånger
Vi människor är bra korkade.
Nå vi skrittade iväg och Krullen var precis så där instängd kroppsligt och mentalt som jag sett innan.
Ridläraren nämnde att han verkade ha det lite svårt, och att hon rekommenderade att jag dels fick lite fart i honom och dels att jag berömde mycket. Nu brukar jag alltid göra det ändå, men jag bestämde mig för att vara lite extra entusiastisk.
Så jag skrittade på framåt. Tyckte det var lite konstigt för han var väldigt "lydig" och med på tåget eller vad man ska säga. Bad jag honom traska på mer så gjorde han det. Ville jag göra halt gjorde han det. svängar likaså. Men det fanns absolut noll entusiasm. Han fick iaf klapp och ett "braa" varje gång han gjorde minsta lilla rätt. Då och då, främst i svängar var det som att han kröp ihop med kroppen och spände sig. Så jag jobbade med ganska milda svängar och försökte få honom att slappna av litegrann.
Jag har nog aldrig ridit en häst som så tydligt visar, och att det känns så tydligt att den liksom kryper ihop och spänner sig på det sättet. Han verkar inte ha ont heller, jag är 1000% säker på att det är kollat många gånger på Krullen. Sen blir han ju en helt annan häst när han blir lite mer "positiv" och spänner av, när han känner sig duktig.
Det är snarare som att han säger "Nej.. det går inte jag kan inte" för att han blir som stressad och spänd vilket resulterar i mer stressad och spänd och då blir det så klart ännu svårare för honom att utföra det man ber om.
Nåja. Tålamod och anpassa lagom mycket och massa klapp.
Vi började ganska snart på två stora bågar på långsidorna. Där skulle vi ställa och rida in i bågen, uppe i bågen skulle vi ställa tillbaka, men i slutet när det var kanske 5 steg kvar börja flytta bogen mot hörnet. Sedan räta ut.
Krullen hade stora problem med det först. Det blev mycket att han stannade och spände kroppen. Men jag backade och fulflyttade bogen lite svagt först och sedan fortsatte jag utveckla det med massa beröm när han vågade ta i lite till. Han började så smått komma ur sitt skal här så jag kände att jag var på rätt väg med honom.
I själva bågarna hade jag i bland lite svårt att hålla honom i framåttänk, men även de blev bättre och bättre. Experimenterade lite med tygellängden där också, och hittade till slut en längd han verkade bekväm med.
Vi utökade övningen med galoppfattningar. Krullen hade svårt den första gången, jag tror att jag satt relativt rätt? Men kan ha varit mitt fel också. Fick i alla fall några mellanmjölkfattningar och några riktigt fina. När vi fick fina fattningar tror jag att det berodde på att jag satt rätt, men också på att jag lyckades få honom i rätt läge i kroppen.
Vi red sedan lite volter med blandat galopp och trav. I vänster varv tappade Krullen bakdelen i bland i galoppen. Blev lite bekymrad där, det var som att han spände till i rumpan och då tappade takten i bak. Jag fattade bara om och efter andra gången bestämde jag mig för att försöka med att rama in och verkligen hjälpa honom hitta en ram att vara i och det hjälpte fint och vi kunde fortsätta galoppera på där. Nu var Krullen verkligen på g!
Han blev pigg, positiv, framåt och slappnade av. Plötsligt satt jag på en annan häst.
Nästa övning var att rida öppna. Vi fick "fuska" lite genom att korta av ena hörnet på kortsidan och flytta bogen som vi hade gjort i början, och sedan bara ramla in i öppnan och rida den på långsidan.
Men alltså.... Krullen?
Wow vad han gjorde öppnor. Jag klappade typ varannat steg och talade om för honom hur otroligt duktig han var. Till och med ridläraren sa "Wow... det där är supersvårt för honom, han tar verkligen i. Klappa mer!"
Jag satt och njöt och berömde. Krullen blev mallig och jobbade på stenhårt. Superduperfin!
Dessutom i båda varven (lite lite svårare i vänster kanske). Dessutom med bjudning framåt för det mesta även om jag fick fylla på då och då med energi. Men det känns nästan lite som att när han tappade bjudningen var det mitt fel för jag hamnade lite i obalans eller något.
Under hela lektionen jobbade vi vidare på trampet i stigbygeln och underbensläget. Det var både lättare och svårare på Krullen än på Bullen. Tyckte det var lite svajigt i början men att jag kom in i det lite fortare än förra gången. Bara att kämpa på!
När vi skulle skritta av dem tog jag faktiskt en fattning i båda varven, bara för att Krullen var så otroligt fin där. Superfina fattningar med fin galopp efter. Kilovis med beröm. Sedan en ökning i trav eftersom jag vet att han tycker såna är superroliga - den blev ochså fin. Sen fick han skritta och jag tror jag klappade och berömde ett helt varv för jag var så nöjd med honom. Fina fina Krullen
Ridläraren tyckte att jag gjort ett fint jobb med att locka fram honom "ur skalet" så att säga. Hon hade sett att det satt ganska långt in. Hon brukar rida honom då och då (tror faktiskt att han är en favorit) och hon berättade att han blir så ibland för henne också och att det verkar som att det händer när han är lite extra osäker på sig själv. Då får man övertyga honom att han ju visst är en fin och kompetent ponny.
Fick lite extra beröm igen för öppnorna.
Det var en kul lektion. Jag önskar att Krullen inte blev så där osäker i bland bara.