Resor och samvete

Jag skulle vilja tillägga, att beroende HUR man reser, så varierar också vilken effekt resan har på "förståelse" för hur det är på resmålet.

Jämför t.ex. effekten av en all-inclusive badresa med en självanordnad flera veckor lång resa-runt- tur där även småorter utanför allfarvägarna besöks...

Tvåa på den bollen...
Jag har funderat på det där! Jag har varit på charterresa en gång i mitt liv, och knappt ens pratat med någon som reser till all-inclusive. Jag tror att jag skulle få syn på många för mig nya saker på en all-inclusive.

Men som mycket annat lärande, verkar det så tråkigt och jobbigt att jag nog avstår.
 
Ja, liknande men inte exakt som att resa, tänker jag. Utomlands är du i absolut minoritet, inget av ditt välbekanta gäller. Förorten behöver du ju bara ta bussen från. Plus att mycket i förorten är välbekant också.
Inte exakt. Men bra. Och ger man det några år hinner man lära sig mycket. (Och jag längtar ofta tillbaka nuförtiden.)
 
Och jag tycker det fina med att resa är att man lär sig hur lika vi är. Hur det finns människor som tänker som en själv, som om man vuxit upp i husen bredvid varandra fastän man befunnit sig i helt olika delar av världen. Jag har fått bästa vänner från så många olika länder, som känns som riktiga systrar.

Och så ser man såklart att samma typer av idioter också finns överallt :D.
 
Jag har gjort någonstans runt 22-23 flyg bara i år (samt 3 till inbokade om 2 veckor).

Jag tycker dock att det borde finnas en lag om att passagerarflyg inte borde få lyfta om det är mindre än hälften av sätena bokade.

Många flyg både domestic och internationella jag flugit har lyft med mindre än hälften.
Det skulle ju suga att behöva vänta på nästa flyg MEN för miljöns skull skulle jag inte klaga.

De flyg som lyfter tomma är oftast de flyg som har 3-4 rutter varje dag så att cutta ner till tex 2 rutter per dag skulle med största sannolikhet öka antalet passagerare på de flygen
 
Att bo i invandrartät förort några år är också bildande på liknande vis. :)

Ja, liknande men inte exakt som att resa, tänker jag. Utomlands är du i absolut minoritet, inget av ditt välbekanta gäller. Förorten behöver du ju bara ta bussen från. Plus att mycket i förorten är välbekant också.

Mest av allt, tror jag dock, maste man VILJA lara sig av andra kulturer. Gor man det kan man lara sig mycket av en invandrande granne, eller som invandrare av en inhemsk granne. Men om man inte bor i fororten med en mycket stor portion nyfikenhet pa andra kulturer tror jag inte att man lar sig nagot alls. Utom, som jag ofta hort om manniskor om andra kulturer, "De ar inte kloka". Garna tillsammans med ett antal generaliseringar man ofta hor om just manniskor fran det landet, eller den varldsdelen.

Att vara invandrare ar aldrig latt. Jag har varit en privilegierad invandrare i utvecklingslander och ar invandrare i USA. Nar vi forst kom till Mellanostern var det svaraste att handla. Alla forpakningar sag annorlunda ut (vem hade hort talas om mjol i nagot som sag ut som en stor kaffeburk?) och jag kunde for det mesta inte lasa texten som var pa Arabiska.
Det var nog det som gav mig storsta forstaelsen for de flesta invandrare i Sverige (eller har) och fick mig att bli verkligt intresserad av kulturella aspekter.

/hastflicka som har en masters degree i kulturell mangfald/
 
Då har vi delvis olika bilder. Fast det du talar om låter inte heller som integration, det låter mer som avancerad segregation.

För att komma in i arbetsliv, föreningar och kultur, kräver vi en hyfsat höggradig assimilation - följer man inte det receptet så hamnar man ofta utanför, i segregation. Min bild.
I den här frågan ser jag en annan bild än du.
Jag jobbar i ett "invandrartätt" område.
Det är ganska vanligt bland de invandrare som kom på 90-talet, huvudsakligen från Irak, att vara analfabet och behöva tolk trots att man bott i Sverige i drygt 20 år. Man jobbar inte, utan försörjs av "samhället". Eftersom man nämligen inte lärt sig svenska.
Nästa generation: de flesta talar god svenska, men åker till "hemlandet" flera månader per år. Observera, man ser alltså föräldrarnas ursprungsland som sitt hemland, inte Sverige.
De flesta, precis som vilka andra svenskar som helst, jobbar eller studerar.
Men man åker till "hemlandet" och gifter sig med en "kusin". (kusin inom citationstecken eftersom det ofta(st) är ett längre släktskap än det vi kallar kusiner), som får komma till Sverige som anhöriginvandrare. Om kusinen är en kvinna, är det troligt att hon blir tidigt gravid och inte lär sig svenska på väldigt lång tid utan blir hemmafru som talar sitt hemspråk men inte svenska.

Många av kvinnorna, både första och andra generationens invandrare, i det här området går med slöja. Det är knappast tecken på assimilation.

Om man sedan tycker att det är assimilationskrav, så har man en annan bild än jag har.

Så, multi-kultur kan man absolut studera i Sverige, om det nu var det som var vitsen med resandet.

Gällande resandet: en del resenärer gör det för att lära sig om andra kulturer. Många resenärer reser till sol och värme för att man vill ha sol, bad och värme. Det lokala kanske man inte är riktigt lika intresserad av även om många gör en del utflykter lokalt.
Många resenärer reser för att uppleva kultur, historia, mat.

Alla privatresenärer reser för sitt eget nöjes skull, vågar jag påstå.
Vårt höga nöje kostar miljö för alla människor.
 
För att säga vad du själv tycker i sakfrågan, är det nog strikt räknat inte helt nödvändigt att du är nedlåtande mot - i det här fallet - mig.
Nedlåtande?
Nej, jag är nog ungefär lika provokativ som du är fast åt andra hållet.
Du är provokativ i mina ögon genom att framhålla privatresande som något som samhället ska åtgärda men inte individerna.
Synnerligen provocerande!
 
Jag tänker snarare att resor är eller kan vara utvecklande på sätt jämförbara med att läsa skönlitteratur, gå på teater, träna en idrott eller spela något instrument.

Arslena behöver dock både det och andra insatser.
Inte bara riktat till dig nu utan ni alla som skrivit om liknande..
Okej. Jag förstår att resor kan ge någon slags utveckling. Men kan någon förklara mer exakt vad det är ni tänker utvecklas av resor, på vilket sätt den utvecklingen skiljer sig från annat och varför den är nödvändig?

Det är en uppriktig fråga för jag förstår inte. Jag försöker tänka på vilka delar av människans person som är så viktiga att utveckla på just detta sätt eftersom argumentet används för att rättfärdiga något som typ tar död på planeten.
Jag tycker ju att jag är rätt så bra på det här med vad människor behöver för att utvecklas väl men ingenstans poppar det upp "resor".
 
Nedlåtande?
Nej, jag är nog ungefär lika provokativ som du är fast åt andra hållet.
Du är provokativ i mina ögon genom att framhålla privatresande som något som samhället ska åtgärda men inte individerna.
Synnerligen provocerande!
Provocerande och nedlåtande är väl inte synonymer.

Du förklarade för mig i beskäftig ton, att det jag sa var att jag ville att någon annan ska ta ansvaret. Det är nedlåtande.

Jag har inte skrivit vad jag tycker om ditt sätt att argumentera i sak och jag har inte dragit iväg i tolkningar av dig, utifrån vad jag läser i dina argument. Att jag inte tycker som du, har jag däremot skrivit. Det är ju lite det som är att diskutera.

Dina åsikter är inte provocerande för mig, så lättprovocerad är jag inte.
 
Inte bara riktat till dig nu utan ni alla som skrivit om liknande..
Okej. Jag förstår att resor kan ge någon slags utveckling. Men kan någon förklara mer exakt vad det är ni tänker utvecklas av resor, på vilket sätt den utvecklingen skiljer sig från annat och varför den är nödvändig?

Det är en uppriktig fråga för jag förstår inte. Jag försöker tänka på vilka delar av människans person som är så viktiga att utveckla på just detta sätt eftersom argumentet används för att rättfärdiga något som typ tar död på planeten.
Jag tycker ju att jag är rätt så bra på det här med vad människor behöver för att utvecklas väl men ingenstans poppar det upp "resor".
Jag kan nog inte förklara exakt vad i en person som utvecklas av något alls, är jag rädd. Jag tror tex att det är lite utvecklande för barn att ha relationer till djur, men jag kan inte säga exakt hur. Detsamma gäller tex att läsa sagor för barn, jag tror att det är utvecklande, jag kan inte säga exakt hur. Resor - att se olika saker och platser - hamnar för min del där någonstans också. Man måste inte ha allt som kvalar in där, men något av det är det väldigt bra om man kan få.

Motsvarande gäller väl för vuxna. Man utvecklas av att göra lite olika saker, se olika saker, komma i kontakt med olika saker, kunna hantera olika typer av miljöer och situationer, prova sina gränser lite (däremot inte av att få dem kränkta av andra).

Men om vi talar om utveckling i någon väldigt fundamental mening, typ grundläggande anknytningsmönster och förutsättningar för att alls växa upp till och förbli en människa med normal ansvars-, relations- och omsorgsförmåga, då antar jag att allt det där kan kvitta lika - möjligen med undantag för att det är bra att ha ett hyfsat rikt språk.
 
Inte bara riktat till dig nu utan ni alla som skrivit om liknande..
Okej. Jag förstår att resor kan ge någon slags utveckling. Men kan någon förklara mer exakt vad det är ni tänker utvecklas av resor, på vilket sätt den utvecklingen skiljer sig från annat och varför den är nödvändig?

Det är en uppriktig fråga för jag förstår inte. Jag försöker tänka på vilka delar av människans person som är så viktiga att utveckla på just detta sätt eftersom argumentet används för att rättfärdiga något som typ tar död på planeten.
Jag tycker ju att jag är rätt så bra på det här med vad människor behöver för att utvecklas väl men ingenstans poppar det upp "resor".

Mänskliga möten med människor som lever under helt andra betingelser.
 
Inte bara riktat till dig nu utan ni alla som skrivit om liknande..
Okej. Jag förstår att resor kan ge någon slags utveckling. Men kan någon förklara mer exakt vad det är ni tänker utvecklas av resor, på vilket sätt den utvecklingen skiljer sig från annat och varför den är nödvändig?

Det är en uppriktig fråga för jag förstår inte. Jag försöker tänka på vilka delar av människans person som är så viktiga att utveckla på just detta sätt eftersom argumentet används för att rättfärdiga något som typ tar död på planeten.
Jag tycker ju att jag är rätt så bra på det här med vad människor behöver för att utvecklas väl men ingenstans poppar det upp "resor".
:bow::bow:
 
Jag kan nog inte förklara exakt vad i en person som utvecklas av något alls, är jag rädd. Jag tror tex att det är lite utvecklande för barn att ha relationer till djur, men jag kan inte säga exakt hur. Detsamma gäller tex att läsa sagor för barn, jag tror att det är utvecklande, jag kan inte säga exakt hur. Resor - att se olika saker och platser - hamnar för min del där någonstans också. Man måste inte ha allt som kvalar in där, men något av det är det väldigt bra om man kan få.

Motsvarande gäller väl för vuxna. Man utvecklas av att göra lite olika saker, se olika saker, komma i kontakt med olika saker, kunna hantera olika typer av miljöer och situationer, prova sina gränser lite (däremot inte av att få dem kränkta av andra).

Men om vi talar om utveckling i någon väldigt fundamental mening, typ grundläggande anknytningsmönster och förutsättningar för att alls växa upp till och förbli en människa med normal ansvars-, relations- och omsorgsförmåga, då antar jag att allt det där kan kvitta lika - möjligen med undantag för att det är bra att ha ett hyfsat rikt språk.

Fast jag tror att @MiniLi ifrågasatte nödvändigheten med den utveckling man menar är nödvändig och som man enbart kan få av att resa.

Att man har ett nöje och personligt utbyte av resorna är det nog ingen som ifrågasätter.

Det jag ifrågasatte med ditt inlägg var att du skyllde ansvaret hos samhället i stället för individen; det jag uppfattar att MiniLi ifrågasätter är att en del skribenter sätter det internationella resandet som något slags högre ändamål.
Där man liksom försöker motivera det personliga nöjet med ett högre ändamål.
Man förskjuter argumenten från "jag vill" till något större och därmed "bättre" försvar.
Du försköt "jag vill" till "samhället".

Att förskjuta ansvar är ju väldigt vanligt, och kan göras på olika sätt.

@corzette försöker åtminstone inte skylla ifrån sig i sitt deklarerande av att nöjet går före klimatpåverkan; det kan man ha åsikter om men att ärligt ta på sig ansvaret för sina egna handlingar har ju något av en frisk fläkt i sig.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i... 2
Svar
28
· Visningar
3 543
Senast: malumbub
·
Hästmänniskan Hej! Vill nog egentligen mest skriva av mig, det känns tungt och jobbigt och vet inte hur jag ska tänka. Jag har haft egen häst...
Svar
16
· Visningar
1 970
Senast: Edla
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad... 3 4 5
Svar
88
· Visningar
15 405
Senast: Johanna1988
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett... 7 8 9
Svar
179
· Visningar
27 543
Senast: lizzie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp