J
jaca
Sv: Rädda ryttare!
Ja, tyvärr så är andra som inte förstår mest till hinders. När jag var som mest rädd så fick jag kräva av dottern att respektera det och inte skoja för mycket, driva med mig. (Om inte annat kunde jag hota med att göra henne arvslös om hon ökade farten för mycket när vi var ute tillsammans). Mina mål då kunde bestå i att rida ut själv 6 månader framåt. Fast första målet var att rida ut med någon som gick brevid utan häst. Sedan så red jag ju ut själv några meter i taget..En fälttävlan låter som överkurs fortvarande. Insett och accepterat att jag aldrig kommer att bli sååå modig att jag skulle våga tävla i något alls tror jag.
Fast att man utsätter sig för något man är rädd för tycker jag är ett gott tecken. Är ju ingen konst att vara modig om man inte är rädd! Att vara modig och göra saker man är rädd för ger en självförtroende och också nya upplevelser. Tänk vad lite man skulle fått uppleva om man bara gjort trygga saker i sitt liv! Typ, sett på tv....
Haha, terapi är bra, får en till att handla i en situation man helst av allt vill bort i från! All "fusk" genomskådas!
Skönt att höra att du också skyndat långsamt med ridningen! Jag har ofta fått höra att jag ska klara det där eller det innan en viss tid och det är för stora krav. En gång fick jag höra att innan maj ska jag rida en liten fältävlanstävling. Yeah right, maj om 10 år då eller?! Nu senast fick jag höra ett lite mer realistiskt mål, en ändå för högt för mig. Innan maj ska jag hoppa en bana med hinder på 30-40 cm. Det kommer inte gå, jag vågar ju inte!
Men jag VILL ju. Jag fattar inte hur man kan vilja något man är rädd för? Hur löjligt låter inte det??
!
Ja, tyvärr så är andra som inte förstår mest till hinders. När jag var som mest rädd så fick jag kräva av dottern att respektera det och inte skoja för mycket, driva med mig. (Om inte annat kunde jag hota med att göra henne arvslös om hon ökade farten för mycket när vi var ute tillsammans). Mina mål då kunde bestå i att rida ut själv 6 månader framåt. Fast första målet var att rida ut med någon som gick brevid utan häst. Sedan så red jag ju ut själv några meter i taget..En fälttävlan låter som överkurs fortvarande. Insett och accepterat att jag aldrig kommer att bli sååå modig att jag skulle våga tävla i något alls tror jag.
Fast att man utsätter sig för något man är rädd för tycker jag är ett gott tecken. Är ju ingen konst att vara modig om man inte är rädd! Att vara modig och göra saker man är rädd för ger en självförtroende och också nya upplevelser. Tänk vad lite man skulle fått uppleva om man bara gjort trygga saker i sitt liv! Typ, sett på tv....