Sv: Rädda ryttare!
Kul att det kändes bra!
Jag var överlycklig igår kväll också - allt "slit" med mental träning av mig och pålle gav till slut resultat så vi fick till ett riktigt koncentrerat och bra ridpass!
Men det krävdes inte lite träning inte! Gick t o m igenom passet mentalt innan steg för steg, "gick banan" i stallet och gick det ouppsuttet också i ridhuset innan jag satt upp, har fått jobba förberedande jobb från marken flera dagar osv.
Jag har ju en sån pålle med en del hjärnspöken själv - han kan vara coolheten själv när han är trygg och lugn, inte sån som reagerar på småsaker liksom, men är han stressad eller har tappat förtroende, då är nerverna utanpå och allt går pannkaka.
Vi lägger alltid upp träningen med hänsyn till honom, att inte trigga till stress/press och bygga upp både mitt och hans självförtroende.
Har väl inte lärt mig 100% hur jag ska tackla det än även om vi redan har många knep, annars hade vi nog inte hamnat i den situationen så ofta. Men jag tror ändå det viktigaste är att jag tar itu med mina svagheter/ev. hjärnspöken så jag kan vara ett bra stöd i alla lägen och riktigt där är jag inte än.
T ex så kan man flytta rumpan när hästen blir "flyktinställd", försöka att hela tiden fokusera sig på jobbet och inte lämna nästa steg åt hästen sas, inte reagera på honom, osv, har hur många saker att tänka på som helst om det ska bli bra! Men lyckligtvis så när man väl gjort grovjobbet håller det i sig tills man råkar glömma bort sig och reagera på hästen av misstag t ex.
Hästarna har ju sina instinker och behov. Man kan ju liksom inte klandra honom utan försöka ge honom så bra förutsättningar som möjligt och försöka undvika att ta sig vatten över huvudet! Tror ändå jag fick en perfekt häst eftersom man hela tiden utmanas till att ta tag i sina egna issues!
Tror också jag liksom lämnar över lite av ansvaret när man rider för tränare. *host* å andra sidan så är det ibland man gör sånt som inte riktigt funkar för hästen istället (syftar på min långa radda med anpassningar för att lägga upp allt så konstruktivt som möjligt för honom) så det gäller att det är rätt tränare. Med en, som dessutom red hästen själv (så man kan inte skylla på att det inte var jag som följde direktiven menar jag! ) så tog det flera veckor efteråt innan hästen öht var ridbar igen för att den blev så stressad. Och det var första och enda gången hittills som man fått se honom bocka/stegra sig under ryttare. Därför vågar jag aldrig lämna över till 100%, jag vet ju av erfarenhet mycket som funkar/inte funkar utifrån oss, bara onödigt att göra om samma missar om och om igen.
Angående att "lura sig själv", tja, så är det ju. För först håller man inte med i det positiva påståendet. Utan det kommer fram en massa motargument. Viktigt att inte förtränga dom utan notera och låta sig känna det man känner, för att kunna bearbeta det. Kanske särskilt viktigt om man varit med om en olycka och man börjar känna sig som man gjorde då eller får tillbaka minnesbilder -att inte förtränga det.
Men om man skriver ner det hundra gånger så tror jag inte man har hundra olika ursäkter! Till slut så har man nog lyckats övertyga sig själv! Jag var också skeptisk, och jag tror absolut det är grundjobbet innan (ex. avslappningsövningar/meditation/såna här affirmationer) som ger resultat, skulle man bara just i den situationen försöka intala sig "jag ÄR modig!" då är det nog rätt meningslöst utan förarbetet, man lurar sig själv för man har fortfarande motargument. (spånar bara)
Mantran? Ptja... Vad är det du tänker som ställer till det? Att det går åt skogen? Det kan ju vara självförtroendet och då är det kanske "jag klarar av att hantera alla situationer!" eller något i den stilen. Jag skulle nog ha försökt "jobba" lite innan mentalt ex. med mental träning för ryttare- ljudspåren och hitta känslan av att vara stark och modig och kunna klara av allt jag företar mig, kombinera det med en sits-visualisering (fokusera på lösningen, inte problemet) typ - nu ska jag känna att jag "sitter på bakhovarna" (det kan man inte göra om man lutar sig framåt).
Hoppas du hittar något som passar dig!
Kul att det kändes bra!
Jag var överlycklig igår kväll också - allt "slit" med mental träning av mig och pålle gav till slut resultat så vi fick till ett riktigt koncentrerat och bra ridpass!
Men det krävdes inte lite träning inte! Gick t o m igenom passet mentalt innan steg för steg, "gick banan" i stallet och gick det ouppsuttet också i ridhuset innan jag satt upp, har fått jobba förberedande jobb från marken flera dagar osv. Jag har ju en sån pålle med en del hjärnspöken själv - han kan vara coolheten själv när han är trygg och lugn, inte sån som reagerar på småsaker liksom, men är han stressad eller har tappat förtroende, då är nerverna utanpå och allt går pannkaka.
Vi lägger alltid upp träningen med hänsyn till honom, att inte trigga till stress/press och bygga upp både mitt och hans självförtroende.
Har väl inte lärt mig 100% hur jag ska tackla det än även om vi redan har många knep, annars hade vi nog inte hamnat i den situationen så ofta. Men jag tror ändå det viktigaste är att jag tar itu med mina svagheter/ev. hjärnspöken så jag kan vara ett bra stöd i alla lägen och riktigt där är jag inte än.
T ex så kan man flytta rumpan när hästen blir "flyktinställd", försöka att hela tiden fokusera sig på jobbet och inte lämna nästa steg åt hästen sas, inte reagera på honom, osv, har hur många saker att tänka på som helst om det ska bli bra!
Men lyckligtvis så när man väl gjort grovjobbet håller det i sig tills man råkar glömma bort sig och reagera på hästen av misstag t ex. Hästarna har ju sina instinker och behov. Man kan ju liksom inte klandra honom utan försöka ge honom så bra förutsättningar som möjligt och försöka undvika att ta sig vatten över huvudet!
Tror ändå jag fick en perfekt häst eftersom man hela tiden utmanas till att ta tag i sina egna issues! Tror också jag liksom lämnar över lite av ansvaret när man rider för tränare. *host* å andra sidan så är det ibland man gör sånt som inte riktigt funkar för hästen istället (syftar på min långa radda med anpassningar för att lägga upp allt så konstruktivt som möjligt för honom) så det gäller att det är rätt tränare. Med en, som dessutom red hästen själv (så man kan inte skylla på att det inte var jag som följde direktiven menar jag!
) så tog det flera veckor efteråt innan hästen öht var ridbar igen för att den blev så stressad. Och det var första och enda gången hittills som man fått se honom bocka/stegra sig under ryttare. Därför vågar jag aldrig lämna över till 100%, jag vet ju av erfarenhet mycket som funkar/inte funkar utifrån oss, bara onödigt att göra om samma missar om och om igen. Angående att "lura sig själv", tja, så är det ju. För först håller man inte med i det positiva påståendet. Utan det kommer fram en massa motargument. Viktigt att inte förtränga dom utan notera och låta sig känna det man känner, för att kunna bearbeta det. Kanske särskilt viktigt om man varit med om en olycka och man börjar känna sig som man gjorde då eller får tillbaka minnesbilder -att inte förtränga det.
Men om man skriver ner det hundra gånger så tror jag inte man har hundra olika ursäkter!
Till slut så har man nog lyckats övertyga sig själv! Jag var också skeptisk, och jag tror absolut det är grundjobbet innan (ex. avslappningsövningar/meditation/såna här affirmationer) som ger resultat, skulle man bara just i den situationen försöka intala sig "jag ÄR modig!" då är det nog rätt meningslöst utan förarbetet, man lurar sig själv för man har fortfarande motargument. (spånar bara)Mantran? Ptja... Vad är det du tänker som ställer till det? Att det går åt skogen? Det kan ju vara självförtroendet och då är det kanske "jag klarar av att hantera alla situationer!" eller något i den stilen. Jag skulle nog ha försökt "jobba" lite innan mentalt ex. med mental träning för ryttare- ljudspåren och hitta känslan av att vara stark och modig och kunna klara av allt jag företar mig, kombinera det med en sits-visualisering (fokusera på lösningen, inte problemet) typ - nu ska jag känna att jag "sitter på bakhovarna" (det kan man inte göra om man lutar sig framåt).
Hoppas du hittar något som passar dig!
Till dig!
