Sv: Rädda ryttare!
Nämen? Vad tråkigt att höra
Nämen? Vad tråkigt att höra
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
KL
Jag är 50+ och ramlade av min häst, en nordsvensk, för 1 1/2 år sedan och gjorde mig ordentligt illa. Jag vågade inte rida henne igen och gav bort henne till min kompis så att hon skulle slippa bli stående. Jag köpte henne som föl och red in henne själv vilket var jätteroligt men fullständigt vansinnigt. Jag har inte de kunskaperna. Det gick ju bra ett par år men min kropp orkar inte en så stor häst. Hur som helst så saknar jag hästeriet fruktansvärt mycket så jag anmälde mig till ett par prova på lektioner i westernridning. När jag kom dit så gissa vad jag skulle rida... En nordsvensk! Nog för att jag älskar nordsvenskar men lite skraj blev jag ju. Men det gick jättebra! Känner fortfarande att de är för stora för mig så nu har jag anmält mig till en islandshästridskola! Jag är så glad att jag har vågat ta det här steget.
Återkommer med berättelser från mitt nya hästliv
Annika
Usch vad tråkigt. Hur kan det vara så farligt när det också är så härligt ;-)
Hoppas att du vågar dig upp. Jag väntade för länge så att rädsla tog över och jag har peppat mig i ett år nu.
Åldern gör ju att man inte ramlar lika mjukt längre... för mig är det som en sten slog i backen
Tränar lite yoga nu så kanske jag mjuknar lite...
Krya på dig och lycka till med ridningen!
Tack snälla!
Det hoppas jag också. Mitt mål är att kunna ha egen häst igen. Måste veta att mitt psyke och kropp håller bara
175 Skulle jag aldrig våga kliva upp på
Men det är ju personligheten som är viktig...
Hoppas du får fler härliga ridturer på din Kamel!