H
Hoppla10
Sv: Plastmamma...
HELT RÄTT!!
Detta är ett svar som TS verkligen borde tänka på och leva efter!!
HELT RÄTT!!Detta är ett svar som TS verkligen borde tänka på och leva efter!!
- Övr. Barn
- Trådstartare Nooneyouknow
- Startdatum
Sv: Plastmamma...
Historiskt finns det belägg för att man har sagt att ungdomen aldrig har varit värre än nu sedan Platon. Det återkommer på många håll. Det finns också kul franska historiska exempel där man tvingades förbjuda de unga ädlingarna att bära värja i skolan, pga all blodsspillan som orsakades.
Jag håller med dig om att oron för curling verkar betydligt överdriven. Personligen oroar jag mig ofta mycket mer för att barn verkar bli kärlekslöst bemötta, tex som i denna tråd.
Jag tror att bekymren om curling handlar om missunnsamhet, det verkar för många vara särskilt lätt att vara missunnsam just mot barn, tycker jag. Tex när man pratar om att barn inte behöver så mycket saker - alltså, jag vet inte, men nog brukar de flesta vuxna äga väldigt mycket fler saker än de flesta barn? Ändå är det barnens grejer man ondgör sig över.
Just det där med tallriken är ju en struntsak, samtidigt som det fascinerar mig. Jag tycker nämligen att det är ett oskick att ta bort sin egen tallrik! Jag tycker att det passar på dagis och andra institutioner där det blir så många tallrikar, men hemma tycker jag att man dukar fram och dukar av. Antingen turas man om med att ta alltsammans eller så hjälps man åt. Måltiden är en gemensam angelägenhet. Som jag ser det.
Historiskt finns det belägg för att man har sagt att ungdomen aldrig har varit värre än nu sedan Platon. Det återkommer på många håll. Det finns också kul franska historiska exempel där man tvingades förbjuda de unga ädlingarna att bära värja i skolan, pga all blodsspillan som orsakades.
Jag håller med dig om att oron för curling verkar betydligt överdriven. Personligen oroar jag mig ofta mycket mer för att barn verkar bli kärlekslöst bemötta, tex som i denna tråd.
Jag tror att bekymren om curling handlar om missunnsamhet, det verkar för många vara särskilt lätt att vara missunnsam just mot barn, tycker jag. Tex när man pratar om att barn inte behöver så mycket saker - alltså, jag vet inte, men nog brukar de flesta vuxna äga väldigt mycket fler saker än de flesta barn? Ändå är det barnens grejer man ondgör sig över.
Just det där med tallriken är ju en struntsak, samtidigt som det fascinerar mig. Jag tycker nämligen att det är ett oskick att ta bort sin egen tallrik! Jag tycker att det passar på dagis och andra institutioner där det blir så många tallrikar, men hemma tycker jag att man dukar fram och dukar av. Antingen turas man om med att ta alltsammans eller så hjälps man åt. Måltiden är en gemensam angelägenhet. Som jag ser det.
Sv: Plastmamma...
Just bara tallriken gör väl kanske inte så mycket eller om det ofta sker att den tas bort men inte alltid. Kadaverdisciplin tror jag inte på. Och man kan ju hjälpa varann. Ibland har jag mer ork att städa undan och ibland någon annan.
Men om vi säger såhär; om tallrikar, glas, bestick aldrig övas på att tas bort, om det aldrig ställs krav att städa upp sitt egna "stök", om det aldrig ställs krav på att hämta sitt eget vatten när man är törstig osv. DÅ kan det bli problem. Vilka då då? Utifrån mina tidigare nämnda kusiner och en rätt så bortskämd/curlad 7åring jag kände en period (var ihop med pappan) så är mitt svar att förutom att man som förälder får en helvetes massa extra markservicearbete att ägna sig åt under 18-20 år (för det kanske man ändå tycker det är värt om man nu ägnar all sin tid åt att göra allt så bekvämt som möjligt för sitt barn) så tror jag också:
1. Det blir väldigt jobbigt för det barnet när det som ung vuxen flyttar hemifrån för omställningen blir SÅ mycket större än för en ung vuxen som har lärt sig laga lite mat, lärt sig hitta i en matvaruaffär, lärt sig tvätta osv. Jag tycker det är taskigt att inte rusta sina barn för att faktiskt slippa lära sig allt detta på helt egen hand när de väl har flyttat. När det är så enkelt att lära sig det successivt i hemmiljön.
2. Det är lättare för andra människor att tycka om ett barn som har lite goda vanor med sig hemifrån. Den 7åring jag nämnde härovan var en underbar liten tjej som jag verkligen tyckte mycket om. Men jag såg en hel del tendenser att "köra med" folk omkring sig. Hon lärde sig i och för sig snabbt att det inte gick att köra med mig som med pappa, men det som är risken är att ett sådant barn inte blir så himla lätt att gilla för t ex kompisars föräldrar eller andra vuxna. Vissa saker funkar att "komma undan med" när man är liten, men det är inte fullt lika charmigt när man är en finnig tonåring. När vår son växer upp och kanske tar med kompisar hem som får sova över så kommer jag troligen ha lättare att gilla ett barn som självmant hjälper honom att städa undan när de lekt i vardagsrummet, som inte får för sig att rita på våra väggar mm. Än ett som gör tvärtom.
Kom på ett till exempel: när jag var på fjällresa för ett antal år sen så var vi ett gäng vuxna i åldrarna 22-30 år. Jag tror vi bodde 8 stycken i en stuga. När ett par som var med hade duschat och jag skulle gå på toa så var hela golvet i hela badrummet blött med vatten. För mig är det så självklart att man inte lämnar det så när det är ytterligare ett antal personer som bor i samma stuga. Det är ju inte säkert detta kommer sig av just "curling", men det skulle inte förvåna mig om en del faktiskt bara blir så obetänksamma just för att de aldrig behövt lära sig att tänka på andra. (Min första pojkvän var så; han var enormt bortskämd och kunde bara inte SE vissa saker, eftersom han aldrig behövt tänka på dem. Man kan väl säga att där fanns en viss bieffekt av hans föräldrars (främst mammans) service till honom; bieffekten att han var en jävligt jobbig pojkvän att tänka sig som livspartner. Jag hade varit tvungen att lära honom både tvätta, laga mat, torka upp efter sig i duschen, hitta i affären osv.....)
Just bara tallriken gör väl kanske inte så mycket eller om det ofta sker att den tas bort men inte alltid. Kadaverdisciplin tror jag inte på. Och man kan ju hjälpa varann. Ibland har jag mer ork att städa undan och ibland någon annan.
Men om vi säger såhär; om tallrikar, glas, bestick aldrig övas på att tas bort, om det aldrig ställs krav att städa upp sitt egna "stök", om det aldrig ställs krav på att hämta sitt eget vatten när man är törstig osv. DÅ kan det bli problem. Vilka då då? Utifrån mina tidigare nämnda kusiner och en rätt så bortskämd/curlad 7åring jag kände en period (var ihop med pappan) så är mitt svar att förutom att man som förälder får en helvetes massa extra markservicearbete att ägna sig åt under 18-20 år (för det kanske man ändå tycker det är värt om man nu ägnar all sin tid åt att göra allt så bekvämt som möjligt för sitt barn) så tror jag också:
1. Det blir väldigt jobbigt för det barnet när det som ung vuxen flyttar hemifrån för omställningen blir SÅ mycket större än för en ung vuxen som har lärt sig laga lite mat, lärt sig hitta i en matvaruaffär, lärt sig tvätta osv. Jag tycker det är taskigt att inte rusta sina barn för att faktiskt slippa lära sig allt detta på helt egen hand när de väl har flyttat. När det är så enkelt att lära sig det successivt i hemmiljön.
2. Det är lättare för andra människor att tycka om ett barn som har lite goda vanor med sig hemifrån. Den 7åring jag nämnde härovan var en underbar liten tjej som jag verkligen tyckte mycket om. Men jag såg en hel del tendenser att "köra med" folk omkring sig. Hon lärde sig i och för sig snabbt att det inte gick att köra med mig som med pappa, men det som är risken är att ett sådant barn inte blir så himla lätt att gilla för t ex kompisars föräldrar eller andra vuxna. Vissa saker funkar att "komma undan med" när man är liten, men det är inte fullt lika charmigt när man är en finnig tonåring. När vår son växer upp och kanske tar med kompisar hem som får sova över så kommer jag troligen ha lättare att gilla ett barn som självmant hjälper honom att städa undan när de lekt i vardagsrummet, som inte får för sig att rita på våra väggar mm. Än ett som gör tvärtom.
Kom på ett till exempel: när jag var på fjällresa för ett antal år sen så var vi ett gäng vuxna i åldrarna 22-30 år. Jag tror vi bodde 8 stycken i en stuga. När ett par som var med hade duschat och jag skulle gå på toa så var hela golvet i hela badrummet blött med vatten. För mig är det så självklart att man inte lämnar det så när det är ytterligare ett antal personer som bor i samma stuga. Det är ju inte säkert detta kommer sig av just "curling", men det skulle inte förvåna mig om en del faktiskt bara blir så obetänksamma just för att de aldrig behövt lära sig att tänka på andra. (Min första pojkvän var så; han var enormt bortskämd och kunde bara inte SE vissa saker, eftersom han aldrig behövt tänka på dem. Man kan väl säga att där fanns en viss bieffekt av hans föräldrars (främst mammans) service till honom; bieffekten att han var en jävligt jobbig pojkvän att tänka sig som livspartner. Jag hade varit tvungen att lära honom både tvätta, laga mat, torka upp efter sig i duschen, hitta i affären osv.....)
Sv: Plastmamma...
Jag håller helt med!
Diskussionen om curling tycker jag är ett sidospår. Huruvida sonen som ts talar om är "curlad" eller inte tycker jag är svårt att uttala sig om. Ts anser det och pappan håller tydligen till viss del med, men huruvida andra skulle hålla med är en annan sak. Han är ju dessutom bara 6 år, då är man inte så jättestor.
Jag håller helt med!
Diskussionen om curling tycker jag är ett sidospår. Huruvida sonen som ts talar om är "curlad" eller inte tycker jag är svårt att uttala sig om. Ts anser det och pappan håller tydligen till viss del med, men huruvida andra skulle hålla med är en annan sak. Han är ju dessutom bara 6 år, då är man inte så jättestor.
Sv: Plastmamma...
Jag började KTH 1981 men lyckades inte ta mig dit p.g.a. SJ och vinter så jag bytte till Uppsala Universitet och läste Fysik men blev svårt sjuk och fick avbryta efter 2 år.
Fick sedan en nästan ett-årig programmerarutbildning via AMS och sedan så fick jag jobb.
Jag började KTH 1981 men lyckades inte ta mig dit p.g.a. SJ och vinter så jag bytte till Uppsala Universitet och läste Fysik men blev svårt sjuk och fick avbryta efter 2 år.
Fick sedan en nästan ett-årig programmerarutbildning via AMS och sedan så fick jag jobb.
Sv: Plastmamma...
Fast den typen av psykologi/barnuppfostran är väl ändå rätt irrelevant? Finns väl inte ens tio procent av dagens föräldrar som kan leva upp till den.
"vill inte alls åka utomlands fyra gånger om året"
*Allmänt KL*
För mig är det sälvklart att barn hjälper till hemma. Brorsbarnen från 4år till 12 får städa rummet för sin veckopeng och vi se det alla som självklart att de ska kunna ta undan sina saftglas/sin middagstallrik efter En påminnelse. Oftast behövs det inte ens.
När det handlar om umgänget med hundarna är jag rädd om mina djur och vakar som en hök över såväl barn som djur, men tycker defintivt att de äldre ( säg fyra till tolv) ska kunna lyssna på den enkla saga som lyder; busar du med valpen, biter valpen.
Så svårt är det inte.
I min bok låter TS rätt vettig, men frustrerad. Ni borde sätta er ned och verkligen PRATA om era värderingar, er syn på barnuppfostran och hur det ska fungera hemma. Tror att det är en förutsättning för att såväl vuxna som tättingar ska trivas.
Fast den typen av psykologi/barnuppfostran är väl ändå rätt irrelevant? Finns väl inte ens tio procent av dagens föräldrar som kan leva upp till den.
"vill inte alls åka utomlands fyra gånger om året"
*Allmänt KL*
För mig är det sälvklart att barn hjälper till hemma. Brorsbarnen från 4år till 12 får städa rummet för sin veckopeng och vi se det alla som självklart att de ska kunna ta undan sina saftglas/sin middagstallrik efter En påminnelse. Oftast behövs det inte ens.
När det handlar om umgänget med hundarna är jag rädd om mina djur och vakar som en hök över såväl barn som djur, men tycker defintivt att de äldre ( säg fyra till tolv) ska kunna lyssna på den enkla saga som lyder; busar du med valpen, biter valpen.
Så svårt är det inte.
I min bok låter TS rätt vettig, men frustrerad. Ni borde sätta er ned och verkligen PRATA om era värderingar, er syn på barnuppfostran och hur det ska fungera hemma. Tror att det är en förutsättning för att såväl vuxna som tättingar ska trivas.
Senast ändrad:
Sv: Plastmamma...
Det är nog mest en brist på uppfostran.
Mera att göra som det faller en in.
Och ett inlägg i debatten om vad som är att "skämma bort".
Vad är att "vara bortskämd"?
Det är nog mest en brist på uppfostran.
Mera att göra som det faller en in.
Och ett inlägg i debatten om vad som är att "skämma bort".
Vad är att "vara bortskämd"?
Sv: Plastmamma...
Man kan förmodligen vara materiellt bortskämd men fortfarande ha respekt för andra människor om man får lov att utföra vissa 'måsten' och inte alltid ställs i första rummet - barn som däremot ALLTID ställs i centrum och får sin vilja igenom blir (fritt spekulerande) antagligen bortskämda unga vuxna av slaget som vid tjugotre inte vet hur de ska hantera sin första fulla tvättkorg.
Förmodligen Behöver de inte heller ta det ansvaret, men då hamnar vi på avdelningen "unga vuxna" och inte längre "barn".
Jag tycker att barn ska få ta sitt ansvar och, när de gjort tokigt, få acceptera konsekvenserna av sitt handlande. Alltid under vuxnas ögon naturligtvis.. men när folk börjar tycka att man är för ung för att konsekvent plocka undan tallriken efter sig när man går i Ettan? Well.... hur ska det då gå i skolan, undrar jag?
Man kan förmodligen vara materiellt bortskämd men fortfarande ha respekt för andra människor om man får lov att utföra vissa 'måsten' och inte alltid ställs i första rummet - barn som däremot ALLTID ställs i centrum och får sin vilja igenom blir (fritt spekulerande) antagligen bortskämda unga vuxna av slaget som vid tjugotre inte vet hur de ska hantera sin första fulla tvättkorg.
Förmodligen Behöver de inte heller ta det ansvaret, men då hamnar vi på avdelningen "unga vuxna" och inte längre "barn".
Jag tycker att barn ska få ta sitt ansvar och, när de gjort tokigt, få acceptera konsekvenserna av sitt handlande. Alltid under vuxnas ögon naturligtvis.. men när folk börjar tycka att man är för ung för att konsekvent plocka undan tallriken efter sig när man går i Ettan? Well.... hur ska det då gå i skolan, undrar jag?
Sv: Plastmamma...
Jag ser inget samband mellan dessa två saker.
Mina barn klarar sig jättebra i skolan men ingen i familjen är särskilt bra på att plocka undan sina tallrikar efter sig.
Jag har svårt att förstå den där "plocka undan" hysterin.
Vilka svåra hemsökelser drabbar den som fuskar med att plocka undan sin tallrik?
Så jag vet, jag är nämligen urkass på det.
Jag ser inget samband mellan dessa två saker.
Mina barn klarar sig jättebra i skolan men ingen i familjen är särskilt bra på att plocka undan sina tallrikar efter sig.
Jag har svårt att förstå den där "plocka undan" hysterin.
Vilka svåra hemsökelser drabbar den som fuskar med att plocka undan sin tallrik?
Så jag vet, jag är nämligen urkass på det.
Sv: Plastmamma...
Jag tänker mest på att om man inte ställer krav överhuvudtaget i hemmet, hur ska då barnen reagera i skolan där dagen Består av olika krav?
Plocka undan handlar väl om kutym och respekt - jag lagar maten, barnen tar undan efter sig när de är klara och får en lyckligare faster i hemmet. En faster som kanske till och med ids sätta sig ned för att tomglo på Bolibompa och lugga dem bakom örat - till skillnad från Hemsökelsen av en tvär och trött släkting, ett skitigt kök och (faktiskt) inget kvällsfika förrän de gjort det de ska. Klart att man ska ställa krav på sina barn, även om de 'bara' är sex år gamla. De kan sitta stilla vid bänken, läsa och förmodligen räkna. De kan pyssla, leka, springa och stöka ned. De kan oftast hjälpa till att vispa plättar och koka sylt - klart som fan de klarar av att plocka bort efter sig/ (insert valfri, enkel hushållssyssla här) också.
Med detta som bakgrund tycker jag inte att TS verkar ställa några orimliga krav på sin plastson.
Jag tänker mest på att om man inte ställer krav överhuvudtaget i hemmet, hur ska då barnen reagera i skolan där dagen Består av olika krav?
Plocka undan handlar väl om kutym och respekt - jag lagar maten, barnen tar undan efter sig när de är klara och får en lyckligare faster i hemmet. En faster som kanske till och med ids sätta sig ned för att tomglo på Bolibompa och lugga dem bakom örat - till skillnad från Hemsökelsen av en tvär och trött släkting, ett skitigt kök och (faktiskt) inget kvällsfika förrän de gjort det de ska. Klart att man ska ställa krav på sina barn, även om de 'bara' är sex år gamla. De kan sitta stilla vid bänken, läsa och förmodligen räkna. De kan pyssla, leka, springa och stöka ned. De kan oftast hjälpa till att vispa plättar och koka sylt - klart som fan de klarar av att plocka bort efter sig/ (insert valfri, enkel hushållssyssla här) också.
Med detta som bakgrund tycker jag inte att TS verkar ställa några orimliga krav på sin plastson.
Senast ändrad:
Sv: Plastmamma...
Handlar inte om just hushållsarbetet. Handlar om respekt och ansvarstagande; om jag inhandlar en bil åt ett äldre barn och ser till att bilden är körbar tar jag för Givet att han/hon ska ta hand om gåvan efter bästa förmåga. Buskör ungen (ungdomen?) och brakar bilen emot ett träd tänker jag Icke laga den.
Köper jag ett lektält till barnen och de passar på att leka tokbrottning så att det går sönder första halvtimmen får de vackert plocka ihop resterna och kasta bort dem - de får inte ett nytt tält.
Börjar pojke eller flicka ta för givet att jag ska stå framför spisen utan tack eller hjälp får de tamefan laga sin egen mat framöver.
Börjar de ta för givet att de ska få åka till Kos varje år bara för att jag haft möjligheten och nöjet att bjuda dem två år i sträck kommer de vackert få betala den tredje resan själva oavsett om jag har råd eller inte.
Bortskämd men inte odräglig är bra ledord... och för att barn så småningom ska fungera i vuxenlivet tror åtminstone JAG på att det är hälsosamt med egenansvar. Vid arton är man myndig, då, allra senast, är det vettigt om man kan laga mat, tvätta, diska, städa mm helt på egen hand.
Det är pinsamt hur många unga människor som aldrig, på arton år, behövt göra detta utan istället litat på att mamma som redan arbetar förtio timmar och lite till ska ta hand om skiten när hon kommer hem.
Handlar inte om just hushållsarbetet. Handlar om respekt och ansvarstagande; om jag inhandlar en bil åt ett äldre barn och ser till att bilden är körbar tar jag för Givet att han/hon ska ta hand om gåvan efter bästa förmåga. Buskör ungen (ungdomen?) och brakar bilen emot ett träd tänker jag Icke laga den.
Köper jag ett lektält till barnen och de passar på att leka tokbrottning så att det går sönder första halvtimmen får de vackert plocka ihop resterna och kasta bort dem - de får inte ett nytt tält.
Börjar pojke eller flicka ta för givet att jag ska stå framför spisen utan tack eller hjälp får de tamefan laga sin egen mat framöver.
Börjar de ta för givet att de ska få åka till Kos varje år bara för att jag haft möjligheten och nöjet att bjuda dem två år i sträck kommer de vackert få betala den tredje resan själva oavsett om jag har råd eller inte.
Bortskämd men inte odräglig är bra ledord... och för att barn så småningom ska fungera i vuxenlivet tror åtminstone JAG på att det är hälsosamt med egenansvar. Vid arton är man myndig, då, allra senast, är det vettigt om man kan laga mat, tvätta, diska, städa mm helt på egen hand.
Det är pinsamt hur många unga människor som aldrig, på arton år, behövt göra detta utan istället litat på att mamma som redan arbetar förtio timmar och lite till ska ta hand om skiten när hon kommer hem.
Sv: Plastmamma...
Se till att du och pappan blir helt eniga och kan agera i samförstånd.
Om inte - jag skulle inte orka en sekund.
Fö
Är det inte ett välkänt faktum att skilsmässobarn tenderar att "flippa" (börjar bete sig bedrägligt) och få knepigt stort utrymme likt överbetalda huvudrollsinnehavare i skilsmässofarser?
Separationer är tufft för "ungar" och att föräldrarna har en tendens att döva sina dåliga samveten med att "varannen-vecka-curla" gör troligen inte situationen bättre.
Se till att du och pappan blir helt eniga och kan agera i samförstånd.
Om inte - jag skulle inte orka en sekund.
Fö
Är det inte ett välkänt faktum att skilsmässobarn tenderar att "flippa" (börjar bete sig bedrägligt) och få knepigt stort utrymme likt överbetalda huvudrollsinnehavare i skilsmässofarser?
Separationer är tufft för "ungar" och att föräldrarna har en tendens att döva sina dåliga samveten med att "varannen-vecka-curla" gör troligen inte situationen bättre.
Sv: Plastmamma...
Min definition av bortskämda och curlade små läskiga pissråttor, här demonstrerad i "version tonåring" + överårig manlig curlande pissråtta:
http://www.tv4play.se/noje/wife_swap?title=wife_swap_del_4&videoid=1195573
Min definition av bortskämda och curlade små läskiga pissråttor, här demonstrerad i "version tonåring" + överårig manlig curlande pissråtta:
http://www.tv4play.se/noje/wife_swap?title=wife_swap_del_4&videoid=1195573
Sv: Plastmamma...
Jo något sorts ansvar måste ju även barnen ta.
Men jag har börjat med de egna sakerna och kläderna.
Som med lektältet och hålla rätt på sina kläder både hemma och på dagis.
Det som är närmast så att säga.
Den omskrivna, dyra, fiolen krävde ju att det spelades en himla massa fiol för att den skulle införskaffas.
Och det har sannerligen spelats fiol så att både strängar och tagel har behövt bytas flera gånger.
Jo något sorts ansvar måste ju även barnen ta.
Men jag har börjat med de egna sakerna och kläderna.
Som med lektältet och hålla rätt på sina kläder både hemma och på dagis.
Det som är närmast så att säga.
Den omskrivna, dyra, fiolen krävde ju att det spelades en himla massa fiol för att den skulle införskaffas.
Och det har sannerligen spelats fiol så att både strängar och tagel har behövt bytas flera gånger.
Sv: Plastmamma...
Har läst tråden, men inte skrivit, det här är ett ämne som berör mig djupt av flera anledningar.
Som skilsmässobarn och med bonusföräldrar på båda sidor lider jag ändå med pojken. Jag var 4 när mina bonusföräldrar kom in i bilden och jag minns speciellt från ena sidan skrik och bråk om hur bortskämd jag var. Jag försökte ju, men jag SÅG inte att det var stökigt. Jag städade mitt rum noga och var kallsvettig för 'kontrollerna' och det hittades alltid fel och så var bråken igång. För jag missade ju med flit, bara för att jävlas. Glömma tallriken likaså, jag var rädd för att göra det innan maten ens börjat. Och sarkasmerna, precis som TS, 'tror du att tallriken flyger', allt för att få mig att känna mig korkad, dum, otacksam. Jag har fortfarande vissa ångestproblem när det är stökigt hemma (även då jag bodde själv), väntar fortfarande på bråken. Och jag är ändå över 30 nu...
Jag ville bara vara omtyckt men det gick liksom inte, vad jag än gjorde var det fel. Jag var inte tillräckligt tacksam för att jag hade eget rum och lagad mat på bordet och varma kläder. Plötsligt skulle jag gå omkring och vara tacksam för att jag hade någonstans att bo? Jag började leva i skräck för att bli utkastad på gatan. Små barn skall inte behöva gå runt och vara så jäkla tacksamma, i vårt land har vi det så bra att våra barn kan få vara barn! Jag var absolut inte bortskämd, varken materiellt eller annat. Men bonusföräldern (faktiskt de på båda sidor fast den ena var värre) pratade ständigt om hur bortskämd jag var för att jag inte behövde tvätta, laga mat, putsa bilen. Och hur otacksam jag var för att mina föräldrar gjorde sakerna.
Har läst tråden, men inte skrivit, det här är ett ämne som berör mig djupt av flera anledningar.
Som skilsmässobarn och med bonusföräldrar på båda sidor lider jag ändå med pojken. Jag var 4 när mina bonusföräldrar kom in i bilden och jag minns speciellt från ena sidan skrik och bråk om hur bortskämd jag var. Jag försökte ju, men jag SÅG inte att det var stökigt. Jag städade mitt rum noga och var kallsvettig för 'kontrollerna' och det hittades alltid fel och så var bråken igång. För jag missade ju med flit, bara för att jävlas. Glömma tallriken likaså, jag var rädd för att göra det innan maten ens börjat. Och sarkasmerna, precis som TS, 'tror du att tallriken flyger', allt för att få mig att känna mig korkad, dum, otacksam. Jag har fortfarande vissa ångestproblem när det är stökigt hemma (även då jag bodde själv), väntar fortfarande på bråken. Och jag är ändå över 30 nu...
Jag ville bara vara omtyckt men det gick liksom inte, vad jag än gjorde var det fel. Jag var inte tillräckligt tacksam för att jag hade eget rum och lagad mat på bordet och varma kläder. Plötsligt skulle jag gå omkring och vara tacksam för att jag hade någonstans att bo? Jag började leva i skräck för att bli utkastad på gatan. Små barn skall inte behöva gå runt och vara så jäkla tacksamma, i vårt land har vi det så bra att våra barn kan få vara barn! Jag var absolut inte bortskämd, varken materiellt eller annat. Men bonusföräldern (faktiskt de på båda sidor fast den ena var värre) pratade ständigt om hur bortskämd jag var för att jag inte behövde tvätta, laga mat, putsa bilen. Och hur otacksam jag var för att mina föräldrar gjorde sakerna.
Sv: Plastmamma...
Som kontrast har jag min man. Han är uppfostrad enligt han-får-göra-vad-han-vill. Och får allt han vill (inom föräldrarnas ekonomiska möjlighet). Föräldrarna blev aldrig arga egentligen, bara 'besvikna'. Själv tyckte han som barn att han hade det så himla bra - men det kom med ett pris sedan. När han gick i skolan och fick tillsägelser av lärare så sa föräldrarna att 'du är perfekt, skäller läraren är det honom det är fel på' typ. Det gjorde att han som vuxen fick svårt att förhålla sig till måsten, chefer, arbetstider. Han fick panikångestproblem. Har man inga gränser gör man ju heller aldrig rätt och kan vara duktig. Han var van vid att gissa om mamma var arg, ledsen, besviken (för hon sa det ju aldrig) och det skapade en osäkerhet i hans inre. Han hittade åsikter och fördömanden hos folk fast de inte fanns. Lite kort beskrivet .
Ja, vi har väldigt olika uppfostran, och nu skall vi lyckas uppfostra ett eget pyre Få se vad hon säger när hon är stor ...
Som kontrast har jag min man
. Han är uppfostrad enligt han-får-göra-vad-han-vill. Och får allt han vill (inom föräldrarnas ekonomiska möjlighet). Föräldrarna blev aldrig arga egentligen, bara 'besvikna'. Själv tyckte han som barn att han hade det så himla bra - men det kom med ett pris sedan. När han gick i skolan och fick tillsägelser av lärare så sa föräldrarna att 'du är perfekt, skäller läraren är det honom det är fel på' typ. Det gjorde att han som vuxen fick svårt att förhålla sig till måsten, chefer, arbetstider. Han fick panikångestproblem. Har man inga gränser gör man ju heller aldrig rätt och kan vara duktig. Han var van vid att gissa om mamma var arg, ledsen, besviken (för hon sa det ju aldrig) och det skapade en osäkerhet i hans inre. Han hittade åsikter och fördömanden hos folk fast de inte fanns. Lite kort beskrivet .Ja, vi har väldigt olika uppfostran, och nu skall vi lyckas uppfostra ett eget pyre
Få se vad hon säger när hon är stor ... 
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Borlänges nya ridhus igång – efter tio års väntan: ”Hästarna känns gladare här”- Hästnyheter Redan 2015 rapporterade SVT att spaden snart skulle sättas i marken för Borlänges nya ridsportanläggning. Men efter många förseningar...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 113
- Hästnyheter
-
Ridklubbar i kris får stora bidrag – men det räcker inte
- Hästnyheter Flera ridklubbar har fått ekonomiska problem i takt med att kostnaderna har ökat. Flera ridklubbar i Göteborgsområdet får nu ett...
- Gunnar
- Svar: 0
- Visningar: 114
- Hästnyheter
Allmänt, Barn, Dagbok
-
Dagens nagellack!- Kläder & Bli fin Vilka press on-naglar är snygga men också lätta att ta bort och som inte sliter så mycket på de naturliga naglarna? Jag skulle vilja ha...
- Dimmoln
- Svar: 1 079
- Visningar: 91 424
- Allmänt
Hund, Katt, Andra Djur
-
Målbilder för trubbnosar.- Hundavel & Ras Absolut, det finns många raser som bara är erkända av olika nationella kennelklubbar. Nu är det inte längre NKU som erkänner raser utan...
- Dentaku
- Svar: 428
- Visningar: 17 952
- Hund
Hästrelaterat
-
Nya TR för dressyr (utbruten ur Dressyrsnack)- Dressyr Håller med! Kollade idag när min kompis red på sitt lingus och det såg verkligen inte ut att kunna ha den effekten… lite som att baucher...
- Deck-deck-tiv
- Svar: 58
- Visningar: 3 096
- Grenar
-
Reklamera häst
- Ekonomi & Juridik Därför att när det händer en sån här olycka så är det de allra bästa för alla tycker jag. Allt kan bli fel men när det är levande djur...
- Freazer
- Svar: 319
- Visningar: 15 990
- Hästmänniska
