Parning "i familjen"??

  • Övr. Hund
  • Trådstartare Trådstartare DuploBit
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 35
  • Visningar Visningar 3 294
D

DuploBit

Jag tänkte para mina hundar med varandra, men en sak slog mig när min pojkvän frågade:"Kommer dom vara likadan med varandra efter parningen som de är tillsammans nu? jag som inte ens tänkt på det började såklart undra... är det så?? :O kommer dom att uppföra sig annorlunda??

parningen skulle bli ca. 6,2% inavelsgrad, så de är inte närmare släkt än så, så det är inte så innom familjen jag menar =)

:bow:
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag har då aldrig märkt av att hundarna beter sig annorlunda mot varandra bara för att de parat sig.
 
Sv: Parning "i familjen"??

inte här heller. våra hundar har fått valpar innan och de har inte varit några problem efteråt.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag tycker 6,2% inavelsgrad är ganska mycket:crazy:
 
Sv: Parning "i familjen"??

Joo jag vet!
Tycker att de gränsen borde sänkas.
Avlar man på 2 hundar som man desutom äger, nu vet jag inget om stam osv.
Men de låter lite som en tjäna pengar fråga.. jag skulle aldrig tagit en kull på ens 2 % strävar efter 0% om det är så möjligt!
 
Sv: Parning "i familjen"??

Joo jag vet!
Tycker att de gränsen borde sänkas.
Avlar man på 2 hundar som man desutom äger, nu vet jag inget om stam osv.
Men de låter lite som en tjäna pengar fråga.. jag skulle aldrig tagit en kull på ens 2 % strävar efter 0% om det är så möjligt!

Jag blir lite trött på att man hugger direkt, och om inte skriker, så i alla fall starkt insinuerar pennigahunger.

Det finns massor att ta hänsyn till när man avlar, och det kan vara ett bra val att ta den egna hunden trots att inavelsgraden inte är superlåg. Rasens population, mentalitet, egenskaper och sjukdomar/problem kan göra att det är ett bättre val att använda sig av något snävare avel, än att till varje pris hålla nere inavelsgraden. Rent krasst vet man mer om hårt inavlade linjer än om de utavlade, även om avelsbasen inte gagnas av inavel.

Personligen vill jag hålla inavelsgraden låg, men då föder jag upp en numerärt stor ras med relativt få problem.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Hugger gör jag då inte, sa bara min åsikt!
Om du bara visste hur många oseriösa som ringer till mig om mina hanar och när tackar nej!
Då säger som ah men vi har ju en golden här hemma vi kanske kan ta en kull på de..

Som jag också skrev jag vet ju ingenting om dessa hundar.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Mig veterligen får man registrera halvsyskon parningar också, men SKK rekommenderar väl inte närmare än just kusinparning.

Jag gillar linjeavel, dock med rätt hundar ;) Då får man fram en bra typ, dubblar dom bra anlagen (och självklart dom dåliga, därför är rätt individer viktigt), vet vad man får fram för valpar etc.

Min kull i sommar kommer att ligga på strax över 7%.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag tycker bara att det är otroligt att så många tikägare letar jorden runt efter just rätt hane att komplettera deras tik.
Och så har vissa sån "tur" att den perfekta hanen bor i samma hem :grin:
 
Sv: Parning "i familjen"??

Joo jag vet!
Tycker att de gränsen borde sänkas.
Avlar man på 2 hundar som man desutom äger, nu vet jag inget om stam osv.
Men de låter lite som en tjäna pengar fråga.. jag skulle aldrig tagit en kull på ens 2 % strävar efter 0% om det är så möjligt!


Penninga fråga är det inte, det är två väldigt bra hundar, som jag anser att skulle passa bra ihop.
Det är en frisk ras och båda parterna är friska och fina.
Visst är det väl bra att sträva efter en låg inavelsgrad, men så länge som hundarna är friska och det rör sig om en ras med minimala problem, så ser jag det inte som ett problem.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag tycker bara att det är otroligt att så många tikägare letar jorden runt efter just rätt hane att komplettera deras tik.
Och så har vissa sån "tur" att den perfekta hanen bor i samma hem :grin:


perfekt och perfekt, min hane är barnbarn till den perfekta hanen, men den hanen i fråga är inte så tillgänglig, och eftersom min hane är så lik som det går både mentalt och fysiskt så anser jag det som ett jättebra parti för min tik. Sen så finns det väl alltid drömhanar världen över. ;)
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag letade i drygt 2 års tid för att hitta just DEN tiken som skulle passa min hane. Just den tiken fick jag sedemera vänta på i ett antal månader, eftersom hon var tvungen att först födas, och sen genomgå en rabiesvaccination innan importen.

Men visst, jag har säkert en enorm tur som har två mycket väl matchande och besläktade individer i samma hus att para :grin:

Ska du vara dryg och ironisk kan du kanske kolla upp fakta först.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Ja, ungefär samma här. Letade länge efter rätt tik och när jag sedan hittat henne ligger det flera års väntan på att hon ska bli tillräckligt gammal för parning. Hon ska meriteras och visa att hon har nåt i aveln att göra och on ska även gå igenom rasens kontroller för sjukdomar. Risken finns ju att hon inte håller måttet, hon kanske inte alls driver på ett bra sätt när hon jagar, eller kanske visar något på ögonspegling eller dylikt så att allt går i kras, då står jag där med en tik som inte duger annat till än att vara mattes hjärta. :love:

Men, det verkar som att jag också hör till skaran som bara är girig på pengar som ska para min egen tik med min egen hane för att tjäna snabba pengar :grin:

Till TS, jag har tidigare parat en av mina tikar med en hane som min mamma har, de har inte visat några konstigheter i efterhand utan varit helt som vanligt med varandra.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Jag tycker bara att det är otroligt att så många tikägare letar jorden runt efter just rätt hane att komplettera deras tik.
Och så har vissa sån "tur" att den perfekta hanen bor i samma hem :grin:

Då har jag "jättetur" då som har passande hanar till tikarna hemma, för det kan ju inte vara så att det krävts både lång planering, lång väntan, långa resor och kostnader för att äga hundar som passar ihop linjemässigt, exteriört, mentalt och egenskapsmässigt? :grin:
 
Sv: Parning "i familjen"??

KL
Men ni måste väl ändå hålla med om att det är rätt otroligt, och inget om några omnämnda här i tråden, att en människa har två hundar, som inte själv har kennel och inte heller försökt föda upp en hund som planerats långt om länge lyckas ha "the perfect match" hemma ?


Sen måste jag själv tycka att SKKs rekommendationer på inavel är rätt toleranta. 6,25 % är mycket, om man nu inte har en minimal avelsbas.
 
Sv: Parning "i familjen"??

Självklart är det relativt ovanligt att ha en passande matchning hemma, men vissa anstränger sig ju faktiskt för att ha det så. Det var bara det jag menade med att man kanske ska ta reda på fakta först ;)

Jag kommer att se till att min nästa tik (som köps in) också passar min hane! Nu ska jag spara en dotter efter honom, och så mycket linjeavel tänker jag inte använda mig av direkt. Men jag vet om otroligt många halvsyskonparningar som har blivit riktigt bra, så det har jag faktiskt inget emot.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
1 918
Senast: Otherside
·
Hundhälsa 2018 tog jag lite hastigt och lustigt emot en liten omplacering som for illa i dåvarande hem. Hunden var och är trots det relativt glad... 2 3 4
Svar
62
· Visningar
5 502
Senast: Tonto
·
Övr. Hund Behöver ventilera av mig… Jag tog emot en omplacerings hund i april först på prov i två veckor innan jag beslöt mig för att köpa honom... 2
Svar
33
· Visningar
5 349
Senast: Hermelin
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad... 3 4 5
Svar
88
· Visningar
15 285
Senast: Johanna1988
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp