Papparollens förändring under senare tid?

[ako]

Jo, jag tycker visst att man kan säga att man vill ha jämställdhet även om man är beredd att acceptera en nivå som inte är exakt 50/50! Jag är för jämställdhet, och jag är också för människors rätt att själva bestämma över sina liv. Dessa två står ibland i konflikt med varandra - det individen vill och till och med det som är bäst för individen stämmer inte alltid överens med vad samhället vill eller vad som är det bästa för samhället. I de fallen brukar vi inskränka individens frihet att agera, t.ex. genom att stifta lagar. Och då är ju frågan hur långt vi är beredda att gå för att driva igenom jämställdhet - skall vi på samhällsnivå bestämma hur det skall vara utan individuella avsteg, eller skall vi tillåta en viss frihet och därmed möjliggöra för individer att välja "fel"?

Det är i de banorna jag också tänker. Jämlikhet, jämställdhet, valfrihet, allas lika möjligheter från grunden etc tycker jag liksom är så viktiga delar alltihop att det inte känns rätt att prioritera bort t ex all flexibilitet i föräldraförsäkringen för att få ett jämnt uttag av dagar. Det är helt enkelt inga enkla frågor och därför finns heller inga enkla svar. Jag är så för jämställdhet och allas lika värde man bara kan vara, men tänker ändå att föräldraförsäkringen i första hand faktiskt är till för barnen och då är det olyckligt om man från samhällets sida lagstiftar bort all flexibilitet så att många enskilda familjer faktiskt inte anser sig kunna utnyttja den fullt (för att mamma behöver börja plugga heltid när barnet är 5 månader för att inte hamna ett helt år efter på sin utbildning eller att den långtidsarbetslöse pappan faktiskt får en oväntad jobbchans eller what so ever) och kontentan blir att fler barn behöver börja fsk tidigare och färre familjer kan utnyttja föräldraförsäkringen fullt ut.
Sedan tycker jag ju som sagt att det ska finnas öronmärkta dagar (jag tycker 1/3 *3 är rimligt) också, jag tänker väl precis som @Roheryn någon slags gyllene medelväg i dessa frågor. Jag tänker också att faktiskt människor själva måste ta ansvar för sina och sina närståendes liv, och att den trend vårt samhälle trots allt är inne på också ska få folk att fatta själva att man faktiskt är två lika viktiga föräldrar med samma ansvar helt enkelt.

 

[Sedna]

På samhällsnivå kan vi ju se över vilken information nyblivna föräldrar får i tex amningsfrågan. Vi kan se till att alla informeras om att det är gynnsamt om även pappor får möjlighet att ge barn mat och vi kan uppmuntra föräldrar att testa att pumpa. Sen går det ju inte att styra över valet, men jag tror att många föräldrar inte ens tänker tanken på att pumpa/flaskmata sålänge amningen fungerar.

Som individ kan jag också påverka strukturer genom mina egna val dom kanske ger ringar på vattnet och får andra att tänka lite kring sina egna val.

Jag tror alltså att det går att göra massor.

Haha. Jag är övertygad om att alla kvinnor som ammat känner till flaskmatning och funderat över det, de flesta säkert även testat.

 

[Roheryn]

Det är i de banorna jag också tänker. Jämlikhet, jämställdhet, valfrihet, allas lika möjligheter från grunden etc tycker jag liksom är så viktiga delar alltihop att det inte känns rätt att prioritera bort t ex all flexibilitet i föräldraförsäkringen för att få ett jämnt uttag av dagar. Det är helt enkelt inga enkla frågor och därför finns heller inga enkla svar. Jag är så för jämställdhet och allas lika värde man bara kan vara, men tänker ändå att föräldraförsäkringen i första hand faktiskt är till för barnen och då är det olyckligt om man från samhällets sida lagstiftar bort all flexibilitet så att många enskilda familjer faktiskt inte anser sig kunna utnyttja den fullt (för att mamma behöver börja plugga heltid när barnet är 5 månader för att inte hamna ett helt år efter på sin utbildning eller att den långtidsarbetslöse pappan faktiskt får en oväntad jobbchans eller what so ever) och kontentan blir att fler barn behöver börja fsk tidigare och färre familjer kan utnyttja föräldraförsäkringen fullt ut.
Sedan tycker jag ju som sagt att det ska finnas öronmärkta dagar (jag tycker 1/3 *3 är rimligt) också, jag tänker väl precis som @Roheryn någon slags gyllene medelväg i dessa frågor. Jag tänker också att faktiskt människor själva måste ta ansvar för sina och sina närståendes liv, och att den trend vårt samhälle trots allt är inne på också ska få folk att fatta själva att man faktiskt är två lika viktiga föräldrar med samma ansvar helt enkelt.

Ja, funderar även om 50/50 på föräldraförsäkringen magiskt skulle få all ojämställdhet att försvinna, eller om det krävs andra åtgärder - kanske finns det något som skulle fungera bättre? Jag har inte lika tydlig ståndpunkt som du, jag vet inte vad jag tycker vore bästa fördelningen mellan öronmärkta och flexibla dagar, men jag tror att jämställdhetsproblematiken är mer komplex än att "bara" omfatta uttaget av föräldradagar, och det finns ju även en viss motsättning mellan fritt val och total jämställdhet (så länge människor inte av sig själva väljer det vi uppfattar som mest jämställt).

 

[MiniLi]

Haha. Jag är övertygad om att alla kvinnor som ammat känner till flaskmatning och funderat över det, de flesta säkert även testat.

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

 

[Roheryn]

För mig är inte jämställdhet att man tar exakt lika många dagar ledigt med sitt barn utan vad som blir konsekvensen av det. För mig är det jämställt att ingen dömer mig efter mitt kön (eller något annat orelevant attribut som hudfärg, religion mm. för den delen) oavsett om det handlar om arbetslivet eller föräldraskap. Men så länge kvinnor i medel tar ut 3/4 av föräldraledigheten så kommer det att ske.

Alla har som @TinyWiny skriver all rätt att ta ut sin föräldraledighet precis hur de vill även om föräldrapenningen skulle bli individuell men kanske inte har rätt att få betalt av staten om de vill ta upp den på ett sätt som inte uppfyller kriterierna för det bidraget. Det finns kriterier för alla andra bidrag man kan få, varför inte för detta?

För mig är det naturliga att dela 50/50. Barnet har (oftats) två lagstadgade vårdnadshavare. De delar på föräldraskapet rent juridiskt. Då delar man väl på det bidrag för föräldraskapet man kan få av staten också?

Jag kan hålla med om att det mest rimliga föräldrapenninguttaget i normalfallet är 50/50 - i de flesta fall borde det inte finnas någon större anledning att frångå det. Frågan är om det måste vara exakt 50/50 för att man skall slippa negativa (ojämställda) konsekvenser, eller om det skulle "räcka" med t.ex. 40/60? Det är klart att man skulle kunna individualisera föräldraförsäkringen helt, och på så sätt uppnå (på papperet) full jämställdhet på det området. Men skulle det räcka? Skulle det göra att allt blev jämställt? Eller finns det rent av bättre sätt att angripa jämställdhetsproblematiken? Och är det så att vi skulle skapa andra negativa konsekvenser av att införa strikt 50/50? Jag vet inte det och har inte svaren, försöker bara belysa att frågan är ganska komplex.

 

[Jenka]

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

Tror inte information om flaskmatning bidrar. Däremot prat om fördel med jämställdhet

 

[Sedna]

Ja, funderar även om 50/50 på föräldraförsäkringen magiskt skulle få all ojämställdhet att försvinna, eller om det krävs andra åtgärder - kanske finns det något som skulle fungera bättre? Jag har inte lika tydlig ståndpunkt som du, jag vet inte vad jag tycker vore bästa fördelningen mellan öronmärkta och flexibla dagar, men jag tror att jämställdhetsproblematiken är mer komplex än att "bara" omfatta uttaget av föräldradagar, och det finns ju även en viss motsättning mellan fritt val och total jämställdhet (så länge människor inte av sig själva väljer det vi uppfattar som mest jämställt).

Är övertygad om att en delad föräldraförsäkring framförallt skulle ge en fin och jämställd statistik men initialt inte så mycket mer.

Jag ser gärna att dagarna delas 50/50, men att det helst sker genom fri vilja och inte genom tvång. Då har man även en bättre grund för verklig jämställdhet.

Jag tror mer på att förbättra arbetsmiljö, villkor och lön inom kvinnodominerade yrken. För att skapa en mer jämställd arbetsmarknad och förhoppningsvis göra fler kvinnor motiverade till arbete och jämställt uttag av föräldradagar. Vill gärna i första hand motivera männen att vara hemma mer, men det är en svårare nöt att knäcka tror jag. Som det är nu så är det ju inte bara männen som vill jobba och därför tar ut få dagar, det handlar även om att kvinnor i större utsträckning inte vill jobba och vill ta ut fler dagar. Som det är idag vill många kvinnor vara hemma mycket och då blir en delad föräldraförsäkring en upplevd försämring för dessa kvinnor, trots att de vinner i pension etc.
Som jag ser det måste miljön inom kvinnodominerade yrken absolut förbättras om föräldraförsäkringen ska delas, annars kommer vi tyvärr bara få ännu fler utbrända kvinnor som jobbar ännu mer men samtidigt tar huvudansvar för barn och hem. Det är ju så vekligheten ser ut och det förändras inte bara för att man får en fin och jämställd statisk över föräldradagarna.

 

[Sedna]

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

Vad är det för kultur? Känner inte till trots att jag själv helammat.

 

[ako]

Ja, funderar även om 50/50 på föräldraförsäkringen magiskt skulle få all ojämställdhet att försvinna, eller om det krävs andra åtgärder - kanske finns det något som skulle fungera bättre? Jag har inte lika tydlig ståndpunkt som du, jag vet inte vad jag tycker vore bästa fördelningen mellan öronmärkta och flexibla dagar, men jag tror att jämställdhetsproblematiken är mer komplex än att "bara" omfatta uttaget av föräldradagar, och det finns ju även en viss motsättning mellan fritt val och total jämställdhet (så länge människor inte av sig själva väljer det vi uppfattar som mest jämställt).

Jag är inte övertygad om exakta proportioner heller- bara att någon form av flexibilitet bör finnas utan att man blir ”straffad” av staten.

 

[Roheryn]

Är övertygad om att en delad föräldraförsäkring framförallt skulle ge en fin och jämställd statistik men initialt inte så mycket mer.

Jag ser gärna att dagarna delas 50/50, men att det helst sker genom fri vilja och inte genom tvång. Då har man även en bättre grund för verklig jämställdhet.

Jag tror mer på att förbättra arbetsmiljö, villkor och lön inom kvinnodominerade yrken. För att skapa en mer jämställd arbetsmarknad och förhoppningsvis göra fler kvinnor motiverade till arbete och jämställt uttag av föräldradagar. Vill gärna i första hand motivera männen att vara hemma mer, men det är en svårare nöt att knäcka tror jag. Som det är nu så är det ju inte bara männen som vill jobba och därför tar ut få dagar, det handlar även om att kvinnor i större utsträckning inte vill jobba och vill ta ut fler dagar. Som det är idag vill många kvinnor vara hemma mycket och då blir en delad föräldraförsäkring en upplevd försämring för dessa kvinnor, trots att de vinner i pension etc.
Som jag ser det måste miljön inom kvinnodominerade yrken absolut förbättras om föräldraförsäkringen ska delas, annars kommer vi tyvärr bara få ännu fler utbrända kvinnor som jobbar ännu mer men samtidigt tar huvudansvar för barn och hem. Det är ju så vekligheten ser ut och det förändras inte bara för att man får en fin och jämställd statisk över föräldradagarna.

Väl skrivet! Är lite inne på samma tankar - det blir inte verklig jämställdhet förrän människor VILL ha det så. Och då på fler områden än "bara" föräldraförsäkringen.

 

[Roheryn]

Vad är det för kultur? Känner inte till trots att jag själv helammat.

Inte jag heller. Nu är det visserligen rätt länge sedan jag födde barn (2000), men upplevde nog att jag/vi fick ganska saklig och neutral information, som var inriktad på att barnet skulle få i sig näring och inget annat.

 

[ako]

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

Det är nog det där med att slå över åt olika håll. För tjugotalet år sedan minskade amningen rejält och man började jobba för att få mammor att försöka amma eftersom det innebär många fördelar.
Själv är jag för valfrihet. Det finns massor av fördelar med att amma om amningen funkar och man är bekväm med det (och om man dessutom delvis kan pumpa och flaska finns det knappt några nackdelar). Dock finns det kvinnor som av olika anledningar inte kan eller vill amma och då ska det respekteras det också. Och så finns de de som gärna vill men där det inte funkar ändå. Det är toppen att det finns både pumpar, flaskor och bra ersättning helt enkelt.

 

[ako]

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

Och den kulturen innebär btw inte att det inte skulle vara ok att delamma/ pumpa emellanåt utan att amma överhuvudtaget.

 

[TinyWiny]

Det verkar ju dock finnas en slags ”amningskultur” som jag tror påverkar.

Jag tror inte att det är det som påverkar faktiskt. Jag tror att om amningen fungerar och man ändå är hemma så kör man på det istället för att dubbla matningstiden genom att först pumpa ur och sedan ge. Jag hade en bekant som av olika skäl inte kunde amma men som pumpade tills barnet var drygt fyra månader. Sedan fungerade amningen som vanligt. Den tid hon la på att ge sitt barn bröstmjölk var mångdubbel den tid det normalt sett tar att amma. När hon kunde börja amma istället för att pumpa ur och hon/pappan gav ur flaska så var det som en tät dimma lyftes från henne och hon blev människa igen. Som trött nybliven hormonstinn mamma som inte får sova så kanske orken helt enkelt inte finns att pumpa ur för att pappan/icke ammande förälder ska kunna ge. Missförstå mig inte. Jag är helt för att pumpa ur om man kan och vill och att andra föräldern ger. Jag gjorde det själv i över ett halvår men trots att jag hade lätt för det så behövde jag zylokainspray vid varje tillfälle och jag hade inte gjort det om jag ändå hade varit hemma. Det tar helt enkelt så värdefull tid. Tid man hade kunnat sova på istället eller gosa med bebis. Vi är trots allt människor och vill och kan man amma så tycker inte jag att någon ska känna att de borde pumpa ur av jämställdhetsskäl utan av det skälet att de inte kommer vara hemma när barnet behöver mat nästa gång. Som pappa/icke ammande förälder så finns det massor av kvalitetstid med bebisen som inte innefattar matgivning och den tycker jag är bättre att ta tillvara än att värdefull tid för en redan slutkörd människa ska gå åt till något som inte är ett måste. Ibland får man helt enkelt prioritera och det behöver verkligen inte innebära att den andre föräldern är mindre involverad.

 

[MiniLi]

Och den kulturen innebär btw inte att det inte skulle vara ok att delamma/ pumpa emellanåt utan att amma överhuvudtaget.

Jag har aldrig sagt att det inte skulle vara ok. Jag har dock hört många föräldrar som berättar om att vården trycker på vikten av amning, men jag har aldrig hört någon säga att pump+flaska föreslagits utan att det är problem med amningen.

Mitt inlägg handlade som sagt om information som ett exempel på åtgärder för att minska naturens snedfördelning. Inget annat.

 

[MiniLi]

Jag tror inte att det är det som påverkar faktiskt. Jag tror att om amningen fungerar och man ändå är hemma så kör man på det istället för att dubbla matningstiden genom att först pumpa ur och sedan ge. Jag hade en bekant som av olika skäl inte kunde amma men som pumpade tills barnet var drygt fyra månader. Sedan fungerade amningen som vanligt. Den tid hon la på att ge sitt barn bröstmjölk var mångdubbel den tid det normalt sett tar att amma. När hon kunde börja amma istället för att pumpa ur och hon/pappan gav ur flaska så var det som en tät dimma lyftes från henne och hon blev människa igen. Som trött nybliven hormonstinn mamma som inte får sova så kanske orken helt enkelt inte finns att pumpa ur för att pappan/icke ammande förälder ska kunna ge. Missförstå mig inte. Jag är helt för att pumpa ur om man kan och vill och att andra föräldern ger. Jag gjorde det själv i över ett halvår men trots att jag hade lätt för det så behövde jag zylokainspray vid varje tillfälle och jag hade inte gjort det om jag ändå hade varit hemma. Det tar helt enkelt så värdefull tid. Tid man hade kunnat sova på istället eller gosa med bebis. Vi är trots allt människor och vill och kan man amma så tycker inte jag att någon ska känna att de borde pumpa ur av jämställdhetsskäl utan av det skälet att de inte kommer vara hemma när barnet behöver mat nästa gång. Som pappa/icke ammande förälder så finns det massor av kvalitetstid med bebisen som inte innefattar matgivning och den tycker jag är bättre att ta tillvara än att värdefull tid för en redan slutkörd människa ska gå åt till något som inte är ett måste. Ibland får man helt enkelt prioritera och det behöver verkligen inte innebära att den andre föräldern är mindre involverad.

Ja, jag har hela tiden skrivit om information och om föräldrarna vill. Jag har absolut inte påstått att någon ska tvingas till varken det ena eller det andra.

 

[Roheryn]

Jag tror inte att det är det som påverkar faktiskt. Jag tror att om amningen fungerar och man ändå är hemma så kör man på det istället för att dubbla matningstiden genom att först pumpa ur och sedan ge. Jag hade en bekant som av olika skäl inte kunde amma men som pumpade tills barnet var drygt fyra månader. Sedan fungerade amningen som vanligt. Den tid hon la på att ge sitt barn bröstmjölk var mångdubbel den tid det normalt sett tar att amma. När hon kunde börja amma istället för att pumpa ur och hon/pappan gav ur flaska så var det som en tät dimma lyftes från henne och hon blev människa igen. Som trött nybliven hormonstinn mamma som inte får sova så kanske orken helt enkelt inte finns att pumpa ur för att pappan/icke ammande förälder ska kunna ge. Missförstå mig inte. Jag är helt för att pumpa ur om man kan och vill och att andra föräldern ger. Jag gjorde det själv i över ett halvår men trots att jag hade lätt för det så behövde jag zylokainspray vid varje tillfälle och jag hade inte gjort det om jag ändå hade varit hemma. Det tar helt enkelt så värdefull tid. Tid man hade kunnat sova på istället eller gosa med bebis. Vi är trots allt människor och vill och kan man amma så tycker inte jag att någon ska känna att de borde pumpa ur av jämställdhetsskäl utan av det skälet att de inte kommer vara hemma när barnet behöver mat nästa gång. Som pappa/icke ammande förälder så finns det massor av kvalitetstid med bebisen som inte innefattar matgivning och den tycker jag är bättre att ta tillvara än att värdefull tid för en redan slutkörd människa ska gå åt till något som inte är ett måste. Ibland får man helt enkelt prioritera och det behöver verkligen inte innebära att den andre föräldern är mindre involverad.

Instämmer till 100%

 

[ako]

Jag har aldrig sagt att det inte skulle vara ok. Jag har dock hört många föräldrar som berättar om att vården trycker på vikten av amning, men jag har aldrig hört någon säga att pump+flaska föreslagits utan att det är problem med amningen.

Mitt inlägg handlade som sagt om information som ett exempel på åtgärder för att minska naturens snedfördelning. Inget annat.

Ja och jag svarade på vad vården förespråkar . Jag tycker oxå att flaskmatning är ett utmärkt komplement!

 

[Roheryn]

Ja, jag har hela tiden skrivit om information och om föräldrarna vill. Jag har absolut inte påstått att någon ska tvingas till varken det ena eller det andra.

Att "uppmuntras" till det ena eller andra är inte samma som information!

 

[TinyWiny]

Ja, jag har hela tiden skrivit om information och om föräldrarna vill. Jag har absolut inte påstått att någon ska tvingas till varken det ena eller det andra.

Jag vidhåller att det inte är information runt det hela som sviktar. Mitt första barn föddes -90, långt innan internet fanns och att det fanns bröstpumpar visste "alla" även de som inte hade, ville eller skulle ha barn. Idag är det en enkel googling bort om någon skulle missat den detaljen. Jag pratar inte heller om tvång utan om press. Att känna att man borde ännu en sak kan vara förödande i många fall och som nybliven mamma i nära nog de flesta fall.