Ovtjarka på rymmen. Skäl till oro?

[Snurrfian]

Ja jag har också mött otrevliga hundar. Företrädesvis av blandras av brukshundstyp samt amstaffblandisar. Aldrig någon herdehund. Herdehundar fungerar dessutom generellt väl med andra hundar (om de inte vaktar på sitt revir) då de ofta vaktar i grupp och inte ensamma.
Vill man nära någon sorts oro så är man såklart fri att göra det.
För egen del har jag skaffat mig kunskap om herdehundar i allmänhet och maremma i synnerhet. Kunskap brukar vara enklaste sättet att mota rädsla.

Jag förstår vart du vill komma men min fundering är med just den här specifika hunden, den har rymt och antingen så försöker den vandra "hem" eller så kommer den att skapa sig ett revir där den är, vilket precis som du själv skriver kan innebära att den kommer att försvara sitt revir. Så att göra det hela helt oproblematiskt känns lite naivt. Med det menar jag inte att den kommer att söka upp och döda allt den kommer över men att det finns en viss risk att det kommer att skapa problem tycker jag inte att man ska sopa under mattan.

 

[Monstermom]

Jag förstår vart du vill komma men min fundering är med just den här specifika hunden, den har rymt och antingen så försöker den vandra "hem" eller så kommer den att skapa sig ett revir där den är, vilket precis som du själv skriver kan innebära att den kommer att försvara sitt revir. Så att göra det hela helt oproblematiskt känns lite naivt. Med det menar jag inte att den kommer att söka upp och döda allt den kommer över men att det finns en viss risk att det kommer att skapa problem tycker jag inte att man ska sopa under mattan.

Men det måste ju finnas en balansgång mellan "ingen som helst risk" och "herregud, det är en ovtjarka, vi kommer alla att dö!!!"? Alla hundar innebär en viss risk. Vissa raser (och ja, däribland ovtjarka) innebär en något större risk (pga storlek, egenskaper, osv). Men ingen ras motiverar en sådan rädsla om beskrivits i den här tråden.

 

[Snurrfian]

Men det måste ju finnas en balansgång mellan "ingen som helst risk" och "herregud, det är en ovtjarka, vi kommer alla att dö!!!"? Alla hundar innebär en viss risk. Vissa raser (och ja, däribland ovtjarka) innebär en något större risk (pga storlek, egenskaper, osv). Men ingen ras motiverar en sådan rädsla om beskrivits i den här tråden.

Var det inte just det jag skrev? Jag vände mig emot att @Christensen1 avskrev risken helt och hållet, för mig känns det självklart att det finns en risk med en förvildad hund oavsett ras, och tycker att det är lite konstigt att man försöker påstå att det inte finns någon som helst risk.

 

[Monstermom]

Var det inte just det jag skrev? Jag vände mig emot att @Christensen1 avskrev risken helt och hållet, för mig känns det självklart att det finns en risk med en förvildad hund oavsett ras, och tycker att det är lite konstigt att man försöker påstå att det inte finns någon som helst risk.

Aha, det kanske det var, det var dock inte vad jag läste.

Just "sopa under mattan" fick det att låta för mig som att försöken att tona ner rädslan i den här tråden är att försöka dölja problem. Jag har inte läst @Christensen1 s inlägg som att ingen förrymd ovtjarka någonsin kan utgöra någon risk, utan bara som försök att bemöta de ganska extrema fördomar som blossat upp kring den här rasen. (Det är liksom den nya pitbullen helt plötsligt - jag vet inte om media fick tråkigt eller vad det var... )

 

[Christensen1]

Jag ser inte ovtjarka på vift som ett större problem än rottis på vift. Många verkar sakna kunskap om hundtypen. Tydligen ska de tas med i beräkningen att det kan slå slint för ovtjarkan. Märkligt att det inte finns trådar om alla andra större hundar som rymt. Risken att det ska slå slint för en hund finns inom alla raser.
För egen del tycker jag mest att det är synd om hundstackaren. Något större hot mot sin omgivning lär den inte vara.

 

[BornAgain]

Återigen - det är viktigt att skilja på begreppen. En vallhund är nått helt annat än en herdehund. Vallhundar vaktar inte flockar, det gör herdehundar. Herdehundar vallar inte får.

När det gäller fåren i Australien så var det vallhundar som tog dem - vilket man inte ville acceptera innan man skjutit av pungvargen och stora delar av dingo-populationen. Herdehundar var inte så vanliga. Det jag ville ha sagt är att lösspringande/förvildade hundar inte är en bagatell oavsett ras (men ju större och självständigare hund - desto större skada har den potential att orsaka) och folks rädsla kan bero på att de är rädda om t.ex. sina katter eller sitt jaktbara vilt. På en plats där jag bodde var vi upprörda över grannens lösspringande collie - och inte för att vi trodde att den skulle äta upp någon, utan för att den utgjorde en trafikfara.

(å andra sidan har jag rört mig i miljöer där förvildade hundar är en reell risk och om de överlever i fd Sovjet överlever de i Sverige. Å andra sidan var dödligheten bland dem hög - liksom bland alla rovdjur)

Det var synd om hunden som tråden handlade om.

 

[Cao]

Ojoj, här var det mycket skrämselpropaganda

Det var MIN hund som försvunnit, han köptes in som avelshund ja, det skickades papper på hans röntgenresultat så han förväntades såklart vara frisk.
Han var en socialiserad och tillgänglig individ i Polen, utställningsmeriterad och mentaltestad.

Han bet sej genom en Hundhage och grävde sej under en ytterligare inhägnad då sederingen han fått efter resan släppt, endel hundar reagerar väldigt konstigt på sånt. Vi visste inte ens att han varit sederad :/

Vi har importerat 6 ovtjarkor i olika åldrar och bor med både andra djur och barn och kan säga att det är allt annat än monstren som inte går domesticera
Man blir mörkrädd då man ser allt hat och all okunskap här!
Herdehundar är inte attackerande monstren...
Hunden höll sej undan och så fort en människa såg honom sprang han, han gjorde inte illa en levande själ under de 4 dagar han var på rymmen. Han stal en påse morötter i ett stall i närheten, det var allt.

Vi hade kontaktat jaktlag för att avliva honom men han dog i trafiken innan. Han hade aldrig vsrit mer än några hundra meter bort från vårat hus i princip.

Vi har levt med ovtjarkor och gör det ännu och ingen av dom har någonsin rymt innan eller efter. Ibland händer olyckor och då får man göra det bästa man kan av situationen...

Är glad att läsa att endel av er här iallafall såg nyktert på situationen, tack för ert stöd (i efterhand, såg inte denna tråd då det hände)

Mvh Eva Godden, Ancient spirits kennel