Men om den typ av blödarsjuka schäfer har är som dobermannens (som inte är ett problem idag) så är den ju betydligt enklare att avla bort än cancer. Och vad säger forskare om saken?
Nu var det 30-40 år sen Schäfer var mitt i fighten med problemet. Då var det helt klart ett problem för det var nytt och okänt. Så är det ju med alla nya problem. Sen kom test osv. Om 30-40 år kanske vi säger det samma om cancer? Förhoppningsvis så hittar vi möjligheter även till att lösa den gåtan.
Jakthundar som inte presterar avlas inte på.
Jag såg den i en Schäfergrupp tidigare i veckan. Så nej, tyvärr inget jag laddade ner.
Rent grundläggande uppstår cancer pga mutationer i gener som normalt kontrollerar celldelningen och förebygger fel i den, vilket leder till okontrollerad celldelning. Mutationerna kan vara ärftliga, vilket är fallet för de tumörsjukdomar som är vanliga hos specifika raser, eller uppstå spontant. Oftast krävs precis som du säger vissa faktorer för att cancern ska utvecklas, typ ålder, miljöfaktorer etc. Jag tror dock ändå att den enskilt största boven i dramat är inavel. Även om vi skött oss på senare år när det kommer till inavelsgrad är ju i princip alla raser mer eller mindre hårt inavlade från början, vilket gör att den genetiska variationen ständigt minskar ändå. Inavel leder till ökad risk för mutationer, och ju fler mutationer som uppstår desto större antal som blir ärftliga. Antagligen är därför inte att gallra ut alla sjuka linjer/gener hos boxern det mest effektiva sättet att bekämpa tumörsjukdomar (precis som @Wingates var inne på), jag tänker mig att man då får alldeles för få individer kvar som möter kraven iom att tumörsjukdomarna är såpass utbredda, och med få individer får man snabbare inavelsökning och högre risk för mutationer --> ännu mer cancer i längden. Effektivast och troligtvis det enda på riktigt effektiva botemedlet är nog inkorsning med en annan ras för att öka den genetiska variationen.
Angående boxerns sjuklighet så är min uppfattning att det är en av de sjukaste raserna sett till antalet problem som finns i rasen. När jag läste patologi blev det nästan skrattretande eftersom en såpass stor andel sjukdomar hade boxern listad bland predisponerade raser. Sen hur det påverkar deras livslängd beror ju på hur vanliga samt hur allvarliga sjukdomarna är. Det är svårt att mäta hur sjuk en ras är på ett objektivt sätt tycker jag, det finns så många aspekter att ta med i beräkningen.
Hursomhelst så är ju himla kul att de boxrar du har omkring dig är friska! Jag är ett fan av rasen
Vi vet detta nu ja.
. Men jag tänker att man nog får fortsätta undvika att avla på sjukdomsdrabbade individer på samma sätt som vi gör idag (med hjälp av tester och avel på lite äldre djur) och så köra inkorsningsprojekt liknande det som gjorts på clumber spaniel (inkorsning med cocker) och dalmatiner i USA (inkorsning med pointer). Det viktiga är väl att avkommorna sedan faktiskt används i aveln och att man korsar in mer en en annan ras på sikt. I en ras med den typen av rassjukdomar som boxern har är man ju ute efter maximal ny genvariation i rasen och inte en specifik frisk gen som i fallet med LUA-dalmatinerna. Det optimala vore öppna stamböcker så att hundar som möter standarden kan mönstras in, så som man kan göra med t.ex. saluki från ursprungsländerna eller som man gjorde med Jack Russelln när rasen först togs in i SKK.Rent grundläggande uppstår cancer pga mutationer i gener som normalt kontrollerar celldelningen och förebygger fel i den, vilket leder till okontrollerad celldelning. Mutationerna kan vara ärftliga, vilket är fallet för de tumörsjukdomar som är vanliga hos specifika raser, eller uppstå spontant. Oftast krävs precis som du säger vissa faktorer för att cancern ska utvecklas, typ ålder, miljöfaktorer etc. Jag tror dock ändå att den enskilt största boven i dramat är inavel. Även om vi skött oss på senare år när det kommer till inavelsgrad är ju i princip alla raser mer eller mindre hårt inavlade från början, vilket gör att den genetiska variationen ständigt minskar ändå. Inavel leder till ökad risk för mutationer, och ju fler mutationer som uppstår desto större antal som blir ärftliga. Antagligen är därför inte att gallra ut alla sjuka linjer/gener hos boxern det mest effektiva sättet att bekämpa tumörsjukdomar (precis som @Wingates var inne på), jag tänker mig att man då får alldeles för få individer kvar som möter kraven iom att tumörsjukdomarna är såpass utbredda, och med få individer får man snabbare inavelsökning och högre risk för mutationer --> ännu mer cancer i längden. Effektivast och troligtvis det enda på riktigt effektiva botemedlet är nog inkorsning med en annan ras för att öka den genetiska variationen.
Angående boxerns sjuklighet så är min uppfattning att det är en av de sjukaste raserna sett till antalet problem som finns i rasen. När jag läste patologi blev det nästan skrattretande eftersom en såpass stor andel sjukdomar hade boxern listad bland predisponerade raser. Sen hur det påverkar deras livslängd beror ju på hur vanliga samt hur allvarliga sjukdomarna är. Det är svårt att mäta hur sjuk en ras är på ett objektivt sätt tycker jag, det finns så många aspekter att ta med i beräkningen.
Hursomhelst så är ju himla kul att de boxrar du har omkring dig är friska! Jag är ett fan av rasen
Ja linjer kan släcka ner sig själva, så kan även raser (inte bara hundraser), det är en del av evolutionen.
). Vovvarna ser ut som vanliga boxrar, fast med stubbsvans. Och de verkar ha blivit registrerade som renrasiga.
