Oseriös avel 2023

Då får man i och för sig börja göra en bedömning i vad som anses "viktigt för rasen" (det är ju numerärt ingen liten ras, jag vet inte hur det ser ut med inavelsindex) och väga det mot både kostnad och hundens eventuella lidande. Är det en hund som kanske har nedsatt hälsa som bör akutopereras på grund av parodontit och sövas för att bli av med tovor förstår jag helt och hållet valet att avliva till exempel.
Jag förstår också att baktanken hos uppfödaren i så fall är att avla vidare på hunden. Det kanske också bär del i att man kan ifrågasätta omplaceringen. Jag skulle i alla fall inte tycka det var en fantastisk idé om jag precis räddat hunden från en avelsfabrik.

"Reparerbar" är i allra högsta grad en bedömningsfråga där vi alla har olika trösklar, och när de tagit emot så många hundar måste man nog vara krass. Jag förstår också att det är svårt eller omöjligt (kanske olagligt) för LST att placera ut djur som behöver akut sjukvård. Rätt som det är får de bara ännu ett ärende som tar upp tid och pengar om löften inte efterföljs.
Bäst vore väl om man privat kunde erbjuda att rätt och slätt betala för veterinärvården och all efterföljande vård för en specifik hund och sedan få hämta upp den när den är frisk, men jag vet inte riktigt hur det skulle gå till heller.
Med tanke på att denna uppfödare som plågat sina djur pumpade ut över 200 valpar förra året är det väl knappast så att just de vanvårdade hundarna från denna uppfödare behövs i rasen och avelsarbetet.
 
Men nu fanns det ju tax-uppfödare som var villiga att ta på sig arbetet och kostnaderna själva, för veterinärbehandling, så inga skattepengar skulle gå åt, eftersom de ansåg att bland hundarna finns/fanns taxar som viktiga för aveln.

Det kan ju faktiskt vara så att LST enbart vill omplacera de av hundarna som inte behöver veterinärvård/vård annat än minsta möjliga, som t.ex. avmaskning, vaccinering och schamponering.

En smidig LST skulle t.ex. kunna skriva särskilda avtal med vissa mottagare av "taxar i räddningsbart skick" (t.ex. uppfödare), där mottagren förbinder sig att veterinärvårda och skicka in intyg från veterinär att så har skett.

Att låta tovig päls vara en anledning till avlivning, låter hårt - det måste i så fall vara i stort sett rutten hud under, men då är det ju inte tovor längre utan hudskador (orsakade av tovor).

Frågan är om dessa tax-uppfödare hade kunnat tänka sig att ta emot nån av dessa taxar om de levererades kastrerade? Högst sannolikt inte. Det är alltså inte individerna de bryr sig om egentligen utan den inkomst (i form av valpar) som de kan producera. Jag tycker att hundar som omhändertas från uppfödare som denna, som sannolikt fått många kullar redan och inte omhändertagits korrekt borde omplaceras kastrerade. De ska slippa få fler kullar och de ska slippa bara existera för att bara producera valpar (och därmed inkomst).
 
Men vem säger att de inte kan ta hand om de djur som omhändertas? De brukar samarbeta med olika hundstall för detta.
Det som det handlar om är att de inte kan ta över och bekosta vård och utredning av sjuka djur.
Du läser det jag skriver fullständigt baklänges, och ser bara den här händelsen med taxarna, så att omvärlden inte riktigt syns.

Att ta hand om på ett bra sätt, är mer än det fysiska omhändertagandet, som mitt exempel med de hästar som omhändertogs, men där LST inte ville anstränga sig (eller låta rasföreningen administrera och bekosta) att ta fram rasföreningens pass, så att hästarna fortfarande kunde användas i avel.

Det finns som sagt ett antal fall där andra bevarandevärda djurraser, behöver inte vara hundar, har hanterats på ett dåligt sätt.

I vissa fall har LST helt struntat i argumentation från rasföreningar om bevarandevärda individer/avelslinjer i utrotningshotade djurraser (uppsatta på listan hos Jordbruksverket).

Det verkar som att det finns några hål och otydligheter avseende vad och hur LST ska och får göra, om/när det handlar om avelsvärden hos de omhändertagna djuren, och hur andra delar av civilsamhället som rasföreningar kan bidra till att viktiga avelslinjer inte stympas.

För alla djur som omhändertas är inte avlivningsfall, om t.ex. ägaren av en gård för djurförbud för misskötta kor, så kan det finnas fullt friska och icke misskötta hundar, katter, hästar m.m. som så att säga följer med i omhändertagandet.
 
Frågan är om dessa tax-uppfödare hade kunnat tänka sig att ta emot nån av dessa taxar om de levererades kastrerade? Högst sannolikt inte. Det är alltså inte individerna de bryr sig om egentligen utan den inkomst (i form av valpar) som de kan producera. Jag tycker att hundar som omhändertas från uppfödare som denna, som sannolikt fått många kullar redan och inte omhändertagits korrekt borde omplaceras kastrerade. De ska slippa få fler kullar och de ska slippa bara existera för att bara producera valpar (och därmed inkomst).
Jag tycker du har en märklig syn på avel här.

Det är som att all avel enbart handlar om att tjäna pengar.

Att det gått rejält överstyr i det här fallet med taxarna, innebär inte nödvändigtvis att avel inom tax är att definiera som valpfabriker.
 
Frågan är om dessa tax-uppfödare hade kunnat tänka sig att ta emot nån av dessa taxar om de levererades kastrerade? Högst sannolikt inte. Det är alltså inte individerna de bryr sig om egentligen utan den inkomst (i form av valpar) som de kan producera. Jag tycker att hundar som omhändertas från uppfödare som denna, som sannolikt fått många kullar redan och inte omhändertagits korrekt borde omplaceras kastrerade. De ska slippa få fler kullar och de ska slippa bara existera för att bara producera valpar (och därmed inkomst).

I min ras hade man varit beredd att betala massor för att behålla en lämplig individ av en värdefull linje. Inte för att någon går en spänn plus, utan för att man vet hur viktigt det är att behålla avelsbasen så bred det går. En förlorad linje går inte att återskapa.

Vad är det som säger att det inte finns "oanvända" hanar bland alla dessa hundar tex? För mig lät det i texten som att det var en uppfödare som sålt en hund till en annan uppfödare i tron om att linjerna skulle förvaltas vettigt för framtiden, och när så inte var fallet vill man köpa tillbaka den. Jag hade nog agerat likadant om de vore min uppfödning, och skulle det sen visa sig att det inte är lämpligt med vidare avel hade jag eventuellt kastrerat och omplacerat själv så att jag kan behålla kontakten.
 
I min ras hade man varit beredd att betala massor för att behålla en lämplig individ av en värdefull linje. Inte för att någon går en spänn plus, utan för att man vet hur viktigt det är att behålla avelsbasen så bred det går. En förlorad linje går inte att återskapa.

Vad är det som säger att det inte finns "oanvända" hanar bland alla dessa hundar tex? För mig lät det i texten som att det var en uppfödare som sålt en hund till en annan uppfödare i tron om att linjerna skulle förvaltas vettigt för framtiden, och när så inte var fallet vill man köpa tillbaka den. Jag hade nog agerat likadant om de vore min uppfödning, och skulle det sen visa sig att det inte är lämpligt med vidare avel hade jag eventuellt kastrerat och omplacerat själv så att jag kan behålla kontakten.
Den senaste Corren-texten? Där framgår ingenting att uppfödaren som uttalar sig ska ha sålt en hund till uppfödraren. Sitter tyvärr illa till och kan inte lyssna på filmen om det skulle framgå något annat där.
 
Om de omhändertagna taxarna är så himla viktiga genetiskt så är det ju bara att avla vidare på de hundratals avkommor som kommit ur dessa hundar. Linjerna dör verkligen inte ut pga att dessa hundar tas ur aveln. Och någon genetisk bredd bidrar de heller inte till eftersom de flesta redan varit i avel eller syskon eller avkommor har det.
 
Om de omhändertagna taxarna är så himla viktiga genetiskt så är det ju bara att avla vidare på de hundratals avkommor som kommit ur dessa hundar. Linjerna dör verkligen inte ut pga att dessa hundar tas ur aveln. Och någon genetisk bredd bidrar de heller inte till eftersom de flesta redan varit i avel eller syskon eller avkommor har det.

Nej jag förstår inte heller?

Jag har varit med när vi hade röd och vit irländsk setter att ta en kull på. Åkte till Norge och parade bland annat pga så få individer.
Denna taxavel står det att de haft 20(!) kullar om året... det KAN liksom inte vara så exlusivt.
 
Den senaste Corren-texten? Där framgår ingenting att uppfödaren som uttalar sig ska ha sålt en hund till uppfödraren. Sitter tyvärr illa till och kan inte lyssna på filmen om det skulle framgå något annat där.

Vet inte om det var den senaste men detta står i artikeln som länkades
1727089392092.webp
 
I minnet finns bl.a. ett fall för ett antal år sedan med NSV brukshäst där unga ston (just dessa var inte sjuka eller skadade, det var andra djur på gården som det var totalkatastrof runt) omhändertogs, och dessa individer var uttagna som särskilt bevarandevärda och väl kända hos rasföreningen. Passen saknades/hittades inte. Eftersom LST inte ville bekosta den mer komplicerade processen att dna-testa och få fram duplikatpass, så tog LST istället och gjorde billiga pass som korsningshästar, och en hel stostam försvann för alltid ur rasen.
Om man vet stammen och kan DNA-testa, varför kunde inte köparna då välja att göra omregistrering så att de inte längre var registrerade som korsningshästar, utan istället fick papper igen med full stam?
 
Du läser det jag skriver fullständigt baklänges, och ser bara den här händelsen med taxarna, så att omvärlden inte riktigt syns.

Att ta hand om på ett bra sätt, är mer än det fysiska omhändertagandet, som mitt exempel med de hästar som omhändertogs, men där LST inte ville anstränga sig (eller låta rasföreningen administrera och bekosta) att ta fram rasföreningens pass, så att hästarna fortfarande kunde användas i avel.

Det finns som sagt ett antal fall där andra bevarandevärda djurraser, behöver inte vara hundar, har hanterats på ett dåligt sätt.

I vissa fall har LST helt struntat i argumentation från rasföreningar om bevarandevärda individer/avelslinjer i utrotningshotade djurraser (uppsatta på listan hos Jordbruksverket).

Det verkar som att det finns några hål och otydligheter avseende vad och hur LST ska och får göra, om/när det handlar om avelsvärden hos de omhändertagna djuren, och hur andra delar av civilsamhället som rasföreningar kan bidra till att viktiga avelslinjer inte stympas.

För alla djur som omhändertas är inte avlivningsfall, om t.ex. ägaren av en gård för djurförbud för misskötta kor, så kan det finnas fullt friska och icke misskötta hundar, katter, hästar m.m. som så att säga följer med i omhändertagandet.
Jag har diskuterat taxfallet, och hanteringar av just dom djuren. Självklart är inte alla omhändertagna djur sjuka, dessa omplaceras ju också om det är möjligt. Sjuka djur avlivas då länsstyrelsen inte har pengar eller resurser att utreda och vårda alla sjuka djur. Ja, det är tråkigt om gener går förlorade men länsstyrelsens uppgift är inte att bedriva avelsarbete.
Länsstyrelsen skulle behöva mycket mer pengar och personal för att administrera allt kring de djuren som skulle kunna räddas med veterinärvård och nya hem som vill bekosta denna. Det är liksom inte bara att lämna ut taxarna till vem som helst som säger att de vill ta hand om och betala för deras vård.
 
Om de omhändertagna taxarna är så himla viktiga genetiskt så är det ju bara att avla vidare på de hundratals avkommor som kommit ur dessa hundar. Linjerna dör verkligen inte ut pga att dessa hundar tas ur aveln. Och någon genetisk bredd bidrar de heller inte till eftersom de flesta redan varit i avel eller syskon eller avkommor har det.
De är absolut inte alls viktiga genetiskt, som du säger finns det ju tusentals avkommor. Att toviga hundar med tandlossning avlivas är inte konstigt alls.
Att åtgärda en hund med grav parodontit kostar oftast 20.000kr eller mer.
De pengarna finns inte.
 
Om man vet stammen och kan DNA-testa, varför kunde inte köparna då välja att göra omregistrering så att de inte längre var registrerade som korsningshästar, utan istället fick papper igen med full stam?
Det var ett antal år sedan, så kommer inte ihåg alla turer, av någon anledning så hade hästarna snabbt sålts (på den relativa skalan billigt) med nya pass till köpare som var ointresserade av avel.

Rasföreningen hann liksom inte med i svängarna.

Om den nya ägaren då vare sig vill fixa med dna-tester, ta några extra kostnader och bara vill ha en bussig häst, så går det inte att göra så mycket.

Det är därför jag snackar om ett regelverk för LST när de omhändertar djur (inte bara hundar) som tillhör "s.k. utrotningshotade husdjursraser" ffa, men även andra raser (vilket djur som helst) där viktiga avelsprogram pågår, som skulle både ge möjlighet till, och tvinga LST att kontakta rasföreningen för ett utlåtande avseende avelsvärde för aktuell djurart/ras, och ge LST en möjlighet att låta rasförening ta relevanta kostnader och säkerställa att de eventuellt viktiga individerna hamnar på ett för rasen bra ställe, inte bara i största allmänhet omplaceras till en random djurägare.

Här gäller det att komma ihåg att vissa utrotningshotade husdjursraser (oavsett djurart) kan ha en population som räknas i några dussin individer, även om det är vanligare att det finns något fler (kanske ett hundratal), och att ett omhändertagande, och avlivning (där det med kostnader hade gått att få djuren friska), eller att individen eller gruppen helt försvinner ur avel därför att djuren hamnar på fel ställe, kan innebära en stor förlust av genetiskt material - en hel foundernära linje kan försvinna för alltid.

Tråkigt nog så förekommer det alltför ofta (en gång är en gång för mycket) tveksam djurhållning, och även omhändertaganden bland folk som håller "utrotningshotade djurraser".

Följande hundraser ingår i bevarandeprogrammen:
Dansk/svensk gårdshund
Drever
Gotlandsstövare
Hamiltonstövare
Hälleforshund
Jämthund
Norrbottenspets
Schillerstövare
Smålandsstövare
Svenska Stövarklubben
Svenska smålandsstövarföreningen
Svensk lapphund
Svensk vit älghund
Västgötaspets
 
De är absolut inte alls viktiga genetiskt, som du säger finns det ju tusentals avkommor. Att toviga hundar med tandlossning avlivas är inte konstigt alls.
Att åtgärda en hund med grav parodontit kostar oftast 20.000kr eller mer.
De pengarna finns inte.
Var finns inte pengarna?

Varför skulle det alltid kosta "lika mycket", det kan väl vara olika grad av problem?
 
Jag har diskuterat taxfallet, och hanteringar av just dom djuren. Självklart är inte alla omhändertagna djur sjuka, dessa omplaceras ju också om det är möjligt. Sjuka djur avlivas då länsstyrelsen inte har pengar eller resurser att utreda och vårda alla sjuka djur. Ja, det är tråkigt om gener går förlorade men länsstyrelsens uppgift är inte att bedriva avelsarbete.
Länsstyrelsen skulle behöva mycket mer pengar och personal för att administrera allt kring de djuren som skulle kunna räddas med veterinärvård och nya hem som vill bekosta denna. Det är liksom inte bara att lämna ut taxarna till vem som helst som säger att de vill ta hand om och betala för deras vård.
Du verkar överhuvudtaget inte ha någon som helst insyn i bevarande avel och utrotningshotade djurraser.

Lyft blicken från taxarna, och ut i resten av djurvärlden, inklusive hundvärlden, där det finns en hel rad av svenska, mer eller mindre akut utrotningshotade raser som är listade av Jordbruksverket.

Bland hundarna, så är väl de olika stövarraserna de mest akut hotade.

LST skulle behöva bättre verktyg och regler för att kunna hantera eventuella djur av sådana raser.

Och det finns inget som säger att vi i alla lägen måste ta skattemedel för hela processen, utan det kan lika gärna vara så att rasföreningar för de utrotningshotade djurraserna, som alltså har ett avelsansvar som de får sig tilldelat av Jordbruksverket, kan ta en del av ansvaret för djuren efter omhändertagandet.

Omhändertagandet är givetvis helt och hållet LST:s ansvar. Däremot så kan omplaceringsförfarandet inklusive kostnader, och valet att avliva eller ej, med vissa regeländringar delegeras till avelsansvarig rasförening för utrotningshotad djurras.
 
Du verkar överhuvudtaget inte ha någon som helst insyn i bevarande avel och utrotningshotade djurraser.

Lyft blicken från taxarna, och ut i resten av djurvärlden, inklusive hundvärlden, där det finns en hel rad av svenska, mer eller mindre akut utrotningshotade raser som är listade av Jordbruksverket.

Bland hundarna, så är väl de olika stövarraserna de mest akut hotade.

LST skulle behöva bättre verktyg och regler för att kunna hantera eventuella djur av sådana raser.

Och det finns inget som säger att vi i alla lägen måste ta skattemedel för hela processen, utan det kan lika gärna vara så att rasföreningar för de utrotningshotade djurraserna, som alltså har ett avelsansvar som de får sig tilldelat av Jordbruksverket, kan ta en del av ansvaret för djuren efter omhändertagandet.

Omhändertagandet är givetvis helt och hållet LST:s ansvar. Däremot så kan omplaceringsförfarandet inklusive kostnader, och valet att avliva eller ej, med vissa regeländringar delegeras till avelsansvarig rasförening för utrotningshotad djurras.
Är det din uppfattning att taxarna är utrotningshotade?
 
Vet inte om det var den senaste men detta står i artikeln som länkades Visa bifogad fil 153777
Tyvärr om den ska avlivas så är den väl i för dåligt skick för att räddas på ett rimligt sätt.

Jag tror man generellt ska passa sig för att säga att länsstyrelsen avlivar "för lätt". Nu är det väl säkert olika i olika delar av landet, tyvärr, men tex hamnade jag tidigare i diskussion med en som tagit hand om ett sådant vanvårdsfall. En hund som tyvärr fick avlivas efter kort tid i sitt nya hem då det inte gick att ge den tillräckligt bra livskvalitet igen. Den hade för många men efter vanvården.

Det får mig att tänka att om de då beslutar att avliva, då är det nog ganska rejält illa. För visst kan det låta som lite med "dåliga tänder och tovig päls". Men då får vi också komma ihåg att i vanliga fall är varken lite tandsten, några tovor eller en kombination något som helst tecken på vanvård. Det går inte att jämföra en hund som bara "inte är i toppskick" jämfört med ett vanvårdsfall så illa att ägaren blivit av med sina hundar.
 
Är det din uppfattning att taxarna är utrotningshotade?
Var har jag skrivit att Tax skulle vara utrotningshotad?

Min uppfattning är att det finns något slags brist i LST:s regelverk, alternativt en brist runt tillämpningen i regelverket, där eventuella avelsvärden i en djurras inte tas tillvara i vissa fall, t.ex. om de omhändertagna djuren tillhör en "utrotningshotad djurras", eller en ras där det av något skäl pågår ett avelsprogram för säkerställa något som behöver rättas till i rasen.

I sådana fall kan enstaka individer vara enormt viktiga för aveln.

Ju numerärt mindre en ras är, desto viktigare kan varje individ vara för att bevara den genetiska mångfalden i rasen.

Glöm just taxarna. Tänk alla möjliga husdjursraser, av alla möjliga arter, både fjäderfä, kaniner, getter, hästar, nötkreatur m.m.

Här är listan på de svenska hundraser som är utsedda av Jordbruksverket som "utrotningshotad djurras".
För sådana raser går det inte att hämta genetiskt material från andra länder, utan det är här i Sverige vi måste bevara dem.

Dansk/svensk gårdshund
Drever
Gotlandsstövare
Hamiltonstövare
Hälleforshund
Jämthund
Norrbottenspets
Schillerstövare
Smålandsstövare
Svensk lapphund
Svensk vit älghund
Västgötaspets

Mest illa ligger Gotlandsstövaren till med drygt hundra hundar i rasen.

När sådana här spektakulära vanvårdsfall dyker upp, där det dessutom handlar om avel (må så vara att den här uppfödaren verkar ha förvandlats till en vanvårdande valpfabrik), kan det vara lämpligt att lyfta blicken, och se om"systemet" och reglerna håller om det handlar om vanvård av t.ex. Gotlandsstövare istället...
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Läste i oseriös avel tråden och blev nyfiken på detta. Jag har noll koll på hur detta görs inom renraser så jag tänkte att jag kunde...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
5 757
Senast: Lena_B
·
R
Övr. Hund Idag när jag jobbade så skulle jag gå in på en innergård. Det är ett dagis där och när jag kom in i "passagen" in till innergården blev...
Svar
10
· Visningar
1 439
Senast: Raderad medlem 68338
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp