Sv: ordet ledarskap
*KL*
Tror inte hästen bryr sig om vad vi kallar saker och ting, det viktigaste är hur vi är med hästen. Jag vill ha en nyfiken och villig häst som känner trygghet med mig och i slutänden gör som jag vill.
Det gör jag genom att inte hela tiden tillrättavisa för minsta lilla, hästar kan faktiskt vara lekfulla och det är helt okay så länge jag inte ses som en annan häst. Men det finns saker som jag inte tolererar och det är att de inte får flytta på mig under några omständigheter, och jag är alltid konsekvent.
Jag behöver bara höja rösten så reagerar de när de försöker. Jag har alltid hästen med sitt huvud vid min axel när vi går, det händer att de "nafsar" lite på min hand, utan att det gör ont. Jag säger bara sluta och skjuter bort huvudet. De kan göra det en två, tre gånger men slutar sedan, för den här gången
När jag kommer med mathinken vet de att de inte får ta den utan min tillåtelse och det gör de aldrig. De kommer när jag ropar på dem och de följer mig när jag går, helt frivilligt. Jag har aldrig dragit och slitit i hästarna, inte heller slagit dem i huvudet givetvis, finns ingen anledning. När de kommer fram stannar de en bit ifrån och sträcker fram huvudet vilket är helt okay. Är alltid lugn med hästarna och skriker inte i onödan, när jag gör det så reagerar de genast.
När det är något läskigt ute när vi promenerar så ställer de sig tätt intill mig eller bakom mig och fnyser. Går vi fram tillsamman och undersöker går det ofta bra, dock inte alltid, det är fortfarande läskigt.
Som någon sa så är det så att en del har mer pondus än andra, det gäller både djur och människor.
De med pondus behöver ofta inte ta i så mycket som andra. Oftast är det de med låg pondus som skriker och rycker i hästen hela tiden.
Oavsett hur man arbetar med hästar så har hästen bara två alternativ, leda eller ledas. Är man inte konsekvent eller använder kadaverdiciplin så blir hästen förvirrad och försöker ofta ta över som ledare. Det är då det kan uppstå farliga situationer.
Hanterar bl.a. fem Unghingstar dagligen och då är det extra viktigt att vara konsekvent och inte hålla på och tillrättavisa för minsta lilla hela tiden, man måste ge dem utrymme inom givna gränser.
"Allt du önskar att hästen ska ge dig, måste du själv ge den, både till kropp och till själ"
Taget från Dag Nätterqvists hemsida och till hans minne.
Respektera hästen som den känsliga individ den är och ha alltid roligt med hästen, roligt både för dig och hästen.
Filosoferar
Rolle
Islandsfullblod på Lösdrift
*KL*
Tror inte hästen bryr sig om vad vi kallar saker och ting, det viktigaste är hur vi är med hästen. Jag vill ha en nyfiken och villig häst som känner trygghet med mig och i slutänden gör som jag vill.
Det gör jag genom att inte hela tiden tillrättavisa för minsta lilla, hästar kan faktiskt vara lekfulla och det är helt okay så länge jag inte ses som en annan häst. Men det finns saker som jag inte tolererar och det är att de inte får flytta på mig under några omständigheter, och jag är alltid konsekvent.
Jag behöver bara höja rösten så reagerar de när de försöker. Jag har alltid hästen med sitt huvud vid min axel när vi går, det händer att de "nafsar" lite på min hand, utan att det gör ont. Jag säger bara sluta och skjuter bort huvudet. De kan göra det en två, tre gånger men slutar sedan, för den här gången
När jag kommer med mathinken vet de att de inte får ta den utan min tillåtelse och det gör de aldrig. De kommer när jag ropar på dem och de följer mig när jag går, helt frivilligt. Jag har aldrig dragit och slitit i hästarna, inte heller slagit dem i huvudet givetvis, finns ingen anledning. När de kommer fram stannar de en bit ifrån och sträcker fram huvudet vilket är helt okay. Är alltid lugn med hästarna och skriker inte i onödan, när jag gör det så reagerar de genast.
När det är något läskigt ute när vi promenerar så ställer de sig tätt intill mig eller bakom mig och fnyser. Går vi fram tillsamman och undersöker går det ofta bra, dock inte alltid, det är fortfarande läskigt.
Som någon sa så är det så att en del har mer pondus än andra, det gäller både djur och människor.
De med pondus behöver ofta inte ta i så mycket som andra. Oftast är det de med låg pondus som skriker och rycker i hästen hela tiden.
Oavsett hur man arbetar med hästar så har hästen bara två alternativ, leda eller ledas. Är man inte konsekvent eller använder kadaverdiciplin så blir hästen förvirrad och försöker ofta ta över som ledare. Det är då det kan uppstå farliga situationer.
Hanterar bl.a. fem Unghingstar dagligen och då är det extra viktigt att vara konsekvent och inte hålla på och tillrättavisa för minsta lilla hela tiden, man måste ge dem utrymme inom givna gränser.
"Allt du önskar att hästen ska ge dig, måste du själv ge den, både till kropp och till själ"
Taget från Dag Nätterqvists hemsida och till hans minne.
Respektera hästen som den känsliga individ den är och ha alltid roligt med hästen, roligt både för dig och hästen.
Filosoferar
Rolle
Islandsfullblod på Lösdrift