Oplanerad graviditet

[MsSleepalot]

Ni som inte planerat graviditet men blev det ändå, hur reagerade ni? Hur reagerade pojkvännen/killen/eller vad ni nu hade för förhållande till "pappan", vad sa han? Hur länge hade ni varit tillsammans (om ni hade pojkvän..)? Vad sa era föräldrar/svärföräldrarna? Sparade ni barnet eller gjorde ni abort?

 

[Curly]

Sv: Oplanerad graviditet

"Sparade" barnet? Hmm.. ganska motbjudande uttryck.

 

[MsSleepalot]

Sv: Oplanerad graviditet

Men jisses...vad ska jag skriva då? Alla fattar väl ändå vad jag menar?:smirk:

 

[Lupin]

Sv: Oplanerad graviditet

Vet du inte att man måste vara supernoga med hur man uttrycker sig här inne på Buke?

 

[Lupin]

Sv: Oplanerad graviditet

Jag blev chockad. Det tog ganska lång tid innan jag fattade att jag faktiskt var gravid. Jag var nämligen sk oförklarligt barnlös i många, många år i mitt förra förhållande. Och pga diverse orsaker trodde jag inte att jag kunde bli med barn (trots att läkarna inte hittade några fel på mig).

Min sambo blev jätteglad! Trots att vi var nyblivna sambosar och inte varit tillsammans så jättelänge just då. Vi hade varit tillsammans i ca tre månader när jag plussade. (Vi flyttade ihop efter 3 veckors bekantskap).

Och japp, vi "sparade" barnet. Skulle aldrig kunnat göra abort, min son är mitt livs mirakel! Både jag och min sambo älskar vår son över allt annat.

 

[pernilla_s]

Sv: Oplanerad graviditet

Ni som inte planerat graviditet men blev det ändå, hur reagerade ni? Hur reagerade pojkvännen/killen/eller vad ni nu hade för förhållande till "pappan", vad sa han? Hur länge hade ni varit tillsammans (om ni hade pojkvän..)? Vad sa era föräldrar/svärföräldrarna? Sparade ni barnet eller gjorde ni abort?

Jag blev glad, killen blev det inte. Han accepterade faktumet i början och skulle ta sitt ansvar tillsammans med mig. Sedan protesterade hans föräldrar och han ändrade sig.... Vi hade varit ihop ca två år och förlovade i ett och ett halvt. MIna föräldrar blev glada och hans tyckte det var en katastrof... Jag valde att behålla barnet fast killen sa att jag fick välja mellan honom och barnet och jag valde barnet. Dock är vi fortfarande tillsammans, men vi har sagt att vi får se vad som händer när ungen kommer. Jag ska bo själv i en lägenhet ca 5 mil från där han bor för att kunna få hjälp av min mamma. Jag planerar inte mitt liv efter honom. Det viktigaste för mig nu är att barnet ska må bra.

 

[Mcleod]

Sv: Oplanerad graviditet

Är oplanerat gravid nu.. Vet inte hur jag ska göra. Har massor av hästar att rida och satsar på att bli elitryttare. Känner mig jätte ledsen och orolig över detta

 

[Girasol]

Sv: Oplanerad graviditet

hmm tja, först bölade jag som fanken då de ringde från barnmorskemottagningen och sa att mitt resultat var positivt (när jag lämnade in urin så hade de ingen ledig bm..)
Maken klappade lite tröstande och sa att men det är ju enkelt ordnat. Den tar vi bort, för jag vill inte ha fler barn. Sedan sa han en mening som jag ser som värre än om han kommit och sagt att han varit otrogen: Du har säkert gjort det med flit!

Nu är jag emot abort för egen del. Hur andra gör är deras ensak. men själv kan jag inte göra det sålänge det inte är fara för liv. el. dyl.
Väl på UL för att tidsbestämma grav. så var det klart! Att se det där lilla hjärtat slå på skärmen och dessutom vara i fjärde månaden... (jag hade blödningar motsvarande ungefär som mens. Inga andra direkta tecken för grav. -jo trötthet, men trodde det berodde på annat).
Så vi tog kuratorskontakt och såväl jag som maken grät där. han för att han inte vill ha fler och jag för att jag bestämt behålla barnet och därmed få se min gubbes våndor.
Efter några veckor när maken fått smälta det hela så tyckte han att läget var ganska ok. Då bröt jag ihop och mådde halvdant hela sommaren. Inget blir som man tänkt sig.

Vi hade redan 3 ungar och den minste skulle bara vara 14 månader då bebben skulle födas.
Men allt det där lugnade ner sig. Bebben var kanske inte efterlängtad, men ack så välkommen då hon föddes!

Idag kan han inte förstå hur han ens kunde tänka tanken på att ta bort detta lilla liv. Hon är idag 13 månader.

Min mamma och pappa gratulerade. Svärföräldrarna likaså, men svärmor tyckte jag var tuff som bestämde mig för att behålla barnet och vi hade full stöttning.

Till saken hör att jag skulle varit steriliserad, men läkarna glömde göra det (i samband med snittet då 3e barnet föddes). Så detta blev verkligen en dubbel överraskning.

Vi firar i år 10 årig bröllopsdag samt har totalt varit tillsammans i 15 år till sommaren.

Vår största förändring med ett fjärde barn!? - bilbyte samt att det blev en tjej! (3 gossar sen tidigare). Jo huset känns trångt, men man vänjer sig

Gira

 

[pernilla_s]

Sv: Oplanerad graviditet

Är oplanerat gravid nu.. Vet inte hur jag ska göra. Har massor av hästar att rida och satsar på att bli elitryttare. Känner mig jätte ledsen och orolig över detta

Det enda råd jag kan ge dig är att följa ditt hjärta. Ingen annan än du vet vad som är viktigast för dig och INGEN kan döma dig för dem val du gör. Hoppas allt löser sig till det bästa för dig.

 

[The Great White Shark]

Sv: Oplanerad graviditet

Jag länkar till en tråd jag startade när jag upptäckte att jag var gravid

http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=680477

Så kände jag

Nu är Max hos oss sedan den 26:e november

 

[nordsvensken]

Sv: Oplanerad graviditet

Vi flyttade ihop väldigt snabbt och hade varit sambos i 3mån ungefär, förlovade i ett par dagar, när det visade sig att jag var gravid. Vi hade egentligen tänkt vänta några år, men blev jätteglada bägge två ändå! ingen av oss hade en tanke på att inte behålla barnet. Och tur var väl det, för nu har vi världen underbaraste lilla dotter som vi älskar över allt annat! Hon är 9½mån nu, och det fungerar jätte-jättebra trots att vi bara varit tillsammans i knappt 2 år nu. (Har hunnit med att gifta oss också! )

 

[Lady_Morgaine]

Sv: Oplanerad graviditet

Är oplanerat gravid nu.. Vet inte hur jag ska göra. Har massor av hästar att rida och satsar på att bli elitryttare. Känner mig jätte ledsen och orolig över detta

Du vet.. karriären behöver ju inte vara slut för att du får barn.. Även om det ser omöjligt ut så löser sig allt som det ska tillslut ändå...

Du ska naturligtvis följa ditt hjärta, ingen annan vet ju vad som känns rätt för dig! Men tänk efter noga så du inte gör abort i rena paniken för att du inte planerat detta nu och sedan ångrar dig..

Hoppas det går bra för dig *kram*

 

[Lady_Morgaine]

Sv: Oplanerad graviditet

Är oplanerat gravid nu.. Vet inte hur jag ska göra. Har massor av hästar att rida och satsar på att bli elitryttare. Känner mig jätte ledsen och orolig över detta

Å.. nu lät det ju i alla fall som att jag försöker påverka dig, fast jag inte menade så.. åh, men på BVC har de ju jättebra bm som kan hjälpa dig att hitta en bra kurrator att tala med...

Nu ska jag inte skriva mer så jag inte sätter foten i munnen igen :

 

[Linda.B]

Sv: Oplanerad graviditet

Min graviditet var inte heller planerad, men visste att det kunde hända eftersom jag slutade med p-piller, var både slarvig och mådde dessutom dåligt av dem.

I augusti -06, ca ett år efter att jag slutat med preventivmedel började jag misstänka att jag kunde vara gravid, tog kontakt med min barnmorska och fick det bekräftat, i slutet av maj kommer vår tjej.

Min sambo, sedan sju år var överförtjust och vill/är delaktig i allt, går gärna på baby-shopping själv och kommer hem med ett par rosa baby-sockor eller en liten body. Hemma blir jag väldigt bortskämd. Jag arbetar mycket kvällar och kommer hem runt kl 22, då möts jag av rastade hundar, god mat, skumbad och lite tidningar om barn/föräldrar.

Detta vande jag mig vid och vid ett tillfälle hade Andreas blivit inkallad för att kvällsjobba några timmar, var då inte hemma när jag kom hem, då för första gången slog graviditets-humöret till.

Jag satt i soffan, ringde upp honom på jobbet, stortjuter och fick för mig en massa konstiga saker, att han var borta för att vara otrogen eftersom jag var en fet oattraktiv padda, och HUR ska man kunna ha gemensam vårdnad av en nyfödd bebis - var helt övertygad om att han stuckit. Dessutom hade de högtalar-telefonen på så hans arbetskollegor fick också höra mig, även de har haft gravida fruar, de skrattade lite och skickade hem honom.

Väl hemma visade han mig lappen på köksbordet som han skrivit.
Där stog att han skulle iväg för att arbeta några timmar och att han älskade mig och vår dotter - Den har jag sparat!

Våra föräldrar är såklart väldigt glada, eftersom jag är enda barnet blir det mina föräldrars första barnbarn, Andreas syster har två barn så hans föräldrar har barnbarn sedan tidigare.

Mvh Linda

 

[Flyttfogel]

Sv: Oplanerad graviditet

Min graviditet är inte planerad men inte helt oväntad pga av slarv med skydd emellanåt.. Vi har bara varit tillsammans sen slutet av sommaren, men jag har defenitivt hittat min drömprins

Så här i efterhand kan jag tänka mej att det var lite undermedvetet från bådas sida att slarva (slutade med p-piller för 1 1/2 år sen), vi båda känner att vi hittat rätt (jag efter många kortare-halvlånga förhållanden som aldrig lett nånstans och han efter ett enda långt förhållande där de utvecklades åt olika håll) och vi är båda i 30-års åldern så det känns som om det börjar bli dags med barn. När vi pratade om det var vi överens om att vi ville ha barn men att vi skulle vänta nåt år iaf.

Jag skyllde illamåendet på min kassa mage som krånglar direkt jag blir stressad eller känner oro (blev arbetslös i samma veva som jag blev gravid) och det har hänt förut att mensen dröjt lite när magen krånglar, så jag förträngde det nog lite, ville men kunde inte tillåta mej att tro på det. Min käre sambo noterade tidigt att jag betedde mej lite konstigt, åt inte som jag brukar osv. Till slut sa han "nu går du o köper ett test!" Okej då, och testet visade positivt på första droppen. Sambon gick runt lyckligt chockad hela kvällen och kunde inte fatta det Sen dess är han stoltaste tuppen i stan och bebisen som fortfarande inte är äldre än 9v nånting därinne i magen är otroligt efterängtad. Det är väldigt spännande och jag är säker på att jag hittat farsan till mina framtida barn, hur många eller få de än må bli.

 

[Mcleod]

Sv: Oplanerad graviditet

tack för alla råd. Känner mig lite ung att bli mamma men sen läser man hur bra det ändå kan bli. trots att det inte var planerat. Måste tänka över det här och komma fram till om jag verkligen är tillräckligt mogen

 

[vansinnet]

Sv: Oplanerad graviditet

tack för alla råd. Känner mig lite ung att bli mamma men sen läser man hur bra det ändå kan bli. trots att det inte var planerat. Måste tänka över det här och komma fram till om jag verkligen är tillräckligt mogen

elit_ryttare:
Hur gammal är du?
Tror inte åldern har sådant stor betydelse, men du skall inte känna dig pressad om du inte känner att det är rätt tidpunkt för dig just nu.
Har du någon kontakt med någon av de som du tror kan vara far till barnet?

 

[Mcleod]

Sv: Oplanerad graviditet

Jag är 20.
Har en väldigt ansträngd relation till mitt ex. och one night standet har jag ingen kontakt med.
Hade ju inga som helst planerar på barn nu. Det fanns inte ens i mina tankar. Och innan tänkte jag alltid; men självklart att jag gör abort. Men nu är det inte lika självklart. det är ett svårt beslut men jag jag tror ändå att det blir så att jag gör abort. Men det kommer kännas och sitta kvar hela livet

 

[vansinnet]

Sv: Oplanerad graviditet

Jag är 20.
Har en väldigt ansträngd relation till mitt ex. och one night standet har jag ingen kontakt med.
Hade ju inga som helst planerar på barn nu. Det fanns inte ens i mina tankar. Och innan tänkte jag alltid; men självklart att jag gör abort. Men nu är det inte lika självklart. det är ett svårt beslut men jag jag tror ändå att det blir så att jag gör abort. Men det kommer kännas och sitta kvar hela livet

Du ska göra det som du tror blir bäst för dig. Bättre att göra en abort, än att ha ett barn som du kanske inte känner dig redo att ta hand om. Det är ju absolut ingen panik för dig.
Känner en del som valt att göra abort, och visst ahr det kännts hemskt i början, men dom har varit glada sedan för att dom gjort det.
Följ ditt hjärta!
Lycka till!

 

[skogstomten]

Sv: Oplanerad graviditet

För min del vart det lite "OJ! nej nämen erhm... vad ska han säga?"
Min två år äldre kusin hade lite stöttnings/påpuffningssamtal innajag sa det till sambon.

Sambon hamnade väl också i läget "OJ!" men blev ändå väldigt glad.
PUH!
Inget snack om abort även om det inte var minsta planerat.
Sen har han ju passat på att pika mig lite med värmre för dethela, men det får han så gärna så.

Min mamma blev löjligt glad och är det fortfarande, inte minsta orolig.
Pappa blev glad men uttrycker det inte lika starkt som mamma,
men han brukar vara omåttligt poppis bland ungar så det blir nog bra.

Sambons föräldrar blev nog glada dom med,
fast det är lite tristare att berätta via telefon (dom bor lite längre bort).
Sambons bror är väl den enda som funderat på oss eller kanske sin bror som barnuppfostrare. Vi är väl lite lekfulla båda två, han leker inte med sina barn... men nå jobbigare grabbar än hans

Så slutsumman är bara positiv, vilket är otroligt skönt.
Det hade nog knappast blivit några barn här om det inte hade blivit ett "hoppsan".
Sen hade jag ju gått en smula ängre än jag trodde.
kollade mig i början av december, men enligt ultraljudet så har jag varit gravid sen början av september.