Nyårsafton

[Killaloe]

Svansson spenderade tolvslaget hyperventilerande under vårt soffbord, trots fenomenala grannar som inte skjuter några raketer.

Turligt nog har det varit väldigt tyst innan nyår och under större delen av kvällen samt att det lugnade ner sig relativt fort, så jag är ändå tacksam över att det var såpass lindrigt som det ändå var.

Blir det fler nyårsaftnar för honom så hoppas jag att han kan vara i lite bättre form så vi kan aktivera oss mer så han därmed är tröttare i kroppen och huvudet

 

[vallhund]

Med sorg får jag konstatera att Leons rädsla för åska o blixtar har generaliserats till att även gälla raketer o smällare. Förra året regerade han inte speciellt o sov gott tack vare medicinering. Em o natten var total panik/ångest, trots mediciner.
23:30 drog vi oss tbx till sovrummet hög musik på plattan o tvångshållning så han skulle slippa vanka som en isbjörn på Skansen, funkade sådär. Idag däremot är han ganska zonkad.


Den där salvan för munslemhinnan måste jag testa!

 

[Viva]

Här smälls det fortfarande. Det går liksom inte att undvika, varför smäller man ens när det är ljust? Blir så less.

 

[russinbulle]

Med sorg får jag konstatera att Leons rädsla för åska o blixtar har generaliserats till att även gälla raketer o smällare. Förra året regerade han inte speciellt o sov gott tack vare medicinering. Em o natten var total panik/ångest, trots mediciner.
23:30 drog vi oss tbx till sovrummet hög musik på plattan o tvångshållning så han skulle slippa vanka som en isbjörn på Skansen, funkade sådär. Idag däremot är han ganska zonkad.


Den där salvan för munslemhinnan måste jag testa!

Stackars Leon

 

[Migo]

Vår jäkla granne hade kommit ut till landet för att smälla som en TOK vid tolvslaget. Inte kul när det smäller som in i helvete rätt ovanför vår lilla sommarstuga.

Tinja reagerade inte på några av smällarna som var mer på avstånd, men hon kollade runt när det smällde precis ovanför. Inte så konstigt. Men sen somnade hon om så fort det slutat

Det gjorde våran med förra årsskiftet. De sköt över min hästhage med världens dunderbomber kl 20 på kvällen. Höll på att stressa djuren genom staketen. Dessutom var de vidrigt dryga när vi sa till, det var minsann deras ungars rättigheter att se fyrverkerier på nyår.

 

[Fisherling]

Det gjorde våran med förra årsskiftet. De sköt över min hästhage med världens dunderbomber kl 20 på kvällen. Höll på att stressa djuren genom staketen. Dessutom var de vidrigt dryga när vi sa till, det var minsann deras ungars rättigheter att se fyrverkerier på nyår.

Avskyr jobbiga grannar. Våra är riktiga praktidioter

 

[Luff]

Borde det inte kunna bli skadestånd om man stressar djur så dom skadas? Var ju något fall med luftballonger och kor för några år sedan.

 

[bollen__]

Herregud, vart har du flyttat!?

Här har det faktiskt varit ovanligt lugnt innan nyår, tidigare år har det smällt raketer ofta från början av december. I år har det bara varit då och då, inte ens varje dag! Igår var det också förhållandevis lite under kvällen, visst började det sätta igång så fort det blev mörkt men det var inte fullt krig i alla fall. Sen halvtimmen runt tolvslaget är ju som den är... Ska gå ut och plocka raketrester från min trädgård snart, svära över de kassar, tårtor och lådor som garanterat står övergivna längs vägen (skitstövlar! städar näppeligen efter sig! ), och tacka allt jag kan komma på för att inte heller i år brann mitt hus upp...

Tilly har helt klart förlorat frekvensområdet i hörseln där raketproblemen fanns. Vinklade inte ens ett öra.
Monster var störd vid tolvslaget, ljusblixtarna kom in trots fördragna fönster och han ville sova. Men jag la täcket över huvudet på honom, och då somnade han nöjt om.

Så, god fortsättning på er! Nu ska bara allt puckona glömt i hallen brännas av random under några veckor, sen är det snart påsk och valborg, och därefter är det ett ganska långt uppehåll innan det börjar om igen... Men det är ju en mänsklig rättighet, vi kan ju inte förbjuda folk att spränga gifter runt varandra med några promille i blodet!

Är så sjukt glad! Vi kunde gå ut och nattpinka hundarna redan 1.30 och det var helt tyst hela promenaden. När vi bodde i stan fick man väl vänta till 04 och ändå skjöts det lite...
Det känns ju bara mer och mer rätt med den här flytten!

Förra året hade vi en raket på balkongen. Den brände som tur är bara hål i trallen...

 

[AraSlei]

Ladda och Otis var hemma i hundgården. De jagade i fredags och på förmiddagen på nyårsafton, så med drygt 2 färska mil i benen sov de gott De har varit oberörda för fyrverkerier innan, vi bor ensligt och närmsta fyrverkeri var ett par kilometer bort, så inga problem där.
Vi hade med oss Floyd på kalas. Optimalt hade varit att ha honom hemma med de andra, men eftersom det inte fanns någon passning där fick han åka med oss. Det bombade rätt bra under tolvslaget, men både han och jag sov oss igenom det Gick ner i värdfamiljens "halvkällare" (suterräng), drog för gardinerna och spelade lite låg musik på telefonen. Somnade som grisar på deras tjocka matta och sov till 00.45
Han var helt oberörd av smällarna, vilket var skönt. Jag trodde inget annat, men man kan ju aldrig vara helt säker.
När vi kissade honom vid 22-tiden small det några smällare ett par hundra meter bort, men han hade fullt upp att döda en trätoffla och hann inte bry sig om några raketer

 

[Nepenthe]

Var mitt i stan med Gry 7månader och hon var helt oberörd. Jag ville ha henne inne vid 12 slaget men hon gick ut en sväng på balkongen. Sen gick vi hem vid halv 2 och då small det ett par gånger men ingen reaktion.
Så skönt att hon inte blev rädd!

 

[glimmer]

Jag svarade i en FB tråd ang var skotträdsla kom från. Vissa av svaren skrämde. Många visste inte det finns en ärftlighet och andra ansåg att det var bara en fråga om uppfostran... (Fanns många vettiga, balanserade svar med)

Nåt medie hade en debattartikel häromdagen där nån ansåg att "hundägare uppfostra och träna era hundar istället för att gnälla."

Jag föreslår en raket genom hans brevlåda när han lugnt sitter och tittar på tv. När han kissat på sig kan vi "men herregud människa behärska dig, du får väl träna nerverna!"

Men när räknas det som ärftlighet? Om den blir rädd när det smäller 100meter ifrån? Eller när en tårtbomb smälls 3meter ifrån?
Min valp blev som sagt rädd när en tårtbomb smällde av 3meter ifrån. Hon bryr sig inte alls om smällar/raketer på längre avstånd.

 

[Monstermom]

Men när räknas det som ärftlighet? Om den blir rädd när det smäller 100meter ifrån? Eller när en tårtbomb smälls 3meter ifrån?
Min valp blev som sagt rädd när en tårtbomb smällde av 3meter ifrån. Hon bryr sig inte alls om smällar/raketer på längre avstånd.

"Räknas som ärftligt" gör det väl inte utan att man har indikationer på just hur det nedärvs, men räknas som för stor risk att det är ärftligt skulle jag säga är när avreaktioner inte fungerar. Överdrivet känslig är egentligen inte något jätteproblem, men kvarstående ängslig är det däremot.

Man måste vara väldigt försiktig med rädslor i avel, helt enkelt. Genetiskt eller epigenetiskt, du har en stor risk att valpar ärver problemen. Hellre anta att något är ärftligt som inte är det än motsatsen, det handlar ju ändå om ett mycket stort lidande - som tyvärr ofta bortförklaras och viftas undan. Stora likheter med klådhundar i avel, faktiskt.

 

[Raderad medlem 94602]

Men när räknas det som ärftlighet? Om den blir rädd när det smäller 100meter ifrån? Eller när en tårtbomb smälls 3meter ifrån?
Min valp blev som sagt rädd när en tårtbomb smällde av 3meter ifrån. Hon bryr sig inte alls om smällar/raketer på längre avstånd.

Allt hänger ju på hur rädd den blir och om den avreagerar. Sen ska man ju ha i åtanke att en tik präglar sina valpar väldigt mycket så även om en rädsla kommer via trauma så kan hon överföra oro ifrån den till valparna.

 

[glimmer]

Men hur vet man om det är ärftligt? Är det att föräldrar och syskon reagerar på ljud? Och menar man då ljud från långt håll? Eller nära smällar? Tycker det är väsentligt stor skillnad på hund som reagerar på fyrverkerier på 50-100 meters håll eller inom 10meters. Och reaktionen kan ju förstås vara allt ifrån ingen/lite oro till full panik så det spelar väl roll också hur hunden reagerar och avreagerar sig.

Och kan trauma bli ärftligt? Och varför skulle en tiks rädsla för fyrverkerier vara värre i avel än en hanes? Är inte båda lika illa?

Det absolut bästa vore ju att bara avla på oberörda hundar. Men vilka ska egentligen räknas in där? Läser man här i tråden så bor ju människor på ställen där det smäller ganska långt ifrån, och andra som bor mitt i smällandet. Kan tänka mig att de finns massor av hundar som används i aveln som räknas som oberörda för att de inte reagerar på smällare på långt håll, men de kanske hade reagerat annorlunda närmare smäll-smeten?
Och det finns ju massor av hundar som är skottfasta men som reagerar på nära raketer, så hur ska man sålla agnarna från vetet?

 

[Raderad medlem 94602]

Men hur vet man om det är ärftligt? Är det att föräldrar och syskon reagerar på ljud? Och menar man då ljud från långt håll? Eller nära smällar? Tycker det är väsentligt stor skillnad på hund som reagerar på fyrverkerier på 50-100 meters håll eller inom 10meters. Och reaktionen kan ju förstås vara allt ifrån ingen/lite oro till full panik så det spelar väl roll också hur hunden reagerar och avreagerar sig.

Och kan trauma bli ärftligt? Och varför skulle en tiks rädsla för fyrverkerier vara värre i avel än en hanes? Är inte båda lika illa?

Det absolut bästa vore ju att bara avla på oberörda hundar. Men vilka ska egentligen räknas in där? Läser man här i tråden så bor ju människor på ställen där det smäller ganska långt ifrån, och andra som bor mitt i smällandet. Kan tänka mig att de finns massor av hundar som används i aveln som räknas som oberörda för att de inte reagerar på smällare på långt håll, men de kanske hade reagerat annorlunda närmare smäll-smeten?
Och det finns ju massor av hundar som är skottfasta men som reagerar på nära raketer, så hur ska man sålla agnarna från vetet?

Som sagts innan, hundar får reagera men de måste också avreagera. Där märker man om det är en rädsla eller en reaktion.
En medfödd rädsla brukar öka med åldern. Oftast vet man ju dessutom med sig om ens hund råkat ut för något som satt spår. Men en riktigt mentalt stark hund bör släppa obehag oavsett vad de råkat ut för...åter igen...avreagera.

Det är alltid illa att avla på rädslor men en tik kan som sagt påverka valparna med sina rädslor på fler sätt än bara genom sina arvsanlag.

 

[Monstermom]

Och kan trauma bli ärftligt? Och varför skulle en tiks rädsla för fyrverkerier vara värre i avel än en hanes? Är inte båda lika illa?

Epigenetik. Förenklat kan man säga att upplevelser också kan ärvas. Vad är det nu, fyra generationers effekt eller något sådant? (Om det inte fylls på längs vägen - vilket det ju gör med ljudrädsla om inte hunden är döv eller något sådant...)

 

[Alexandra_W]

Visst kan en skottfast hund reagera på fyrverkeri - men det vanligaste är motsatsen. Är hunden skottfast hanterar den fyrverkerier bra. Är den inte skottfast brukat det inte gå bra med fyrverkerier.

Sen kan vissa rädda tränas att vara orädda, och en skottfast individ kan förstöras tex genom trauma. Men man må ju göra vad man kan. Och även kika på andra rädslor.

Min - som är skottfast och raketfast, han välte en bokhylla över sig själv som valp. Han gnydde till, skakade av sig det och började undersöka alla nedfallna böcker. DET vill man se, att de skakar av sig det hela. Och att de reagerar (om de reagerat) en kort stund på överraskningen och sen bedömer om det var farligt eller ej. Istället för att bli rädd.

Medan en hund med mer rädsla inte kan skaka av sig så fort, eller - värst - inte ens bedömer situationen utan panikar. Oavsett om det gäller en vält bokhylla, något plötsligt synintryck eller ett plötsligt ljud.

En skott-/raketfast ska klara ljuden på nära håll anser jag. Mina och våra fasta har kunnat vara med ovh titta på fyrverkerier. De berörda men inte rädda har varit okej med lite längre håll. De rädda tja, har de hört har det varit kört.

Så jag har orädd/fast - berörd - rädd som alternativ. (Min ras rasförening hänvisar fö inte valpar från icke skottfasta föräldrar. Mycket bra initiativ tycker jag, det går stick i stäv med rasens användningsområde och egenskaper att ha en hund med rädslor, allrahelst kvarstående sådana)

 

[vallhund]

En berättelse från verkligheten, inte nyår men väl blixtnedslag i parabolen.
Dåvarande hund vaknade yrvaket av att matte landade ovanpå honom när jag kastades ur soffan av smällen. Hunden, en BC undrade förmodligen vad jag sysslade med.

 

[FengurLaugar]

Vår förra hund var livrädd för smällar över lag. Åska på långt håll funkade inte ens

Men Chess bryr sig inte hittills. Hon är skottfast och kopplar inte smällar till något negativt. Nu är det ingen som skjuter närmare än typ 2 km här så det blir inga höga och nära smällar på nyår. Hästarna hörde inget alls när radion var på och dom tuggade hö. Vi firar nyår hemma bara vi och jag brukar vara i stallet vid tolvslaget för säkerhetsskull. Chess var med mig ut och hon boffade på något häxpipeljud från andra sidan skogen bara annars brydde hon sig inte ett skit

 

[Fisherling]

Apropå smällar långt bort vs smällar nära..

På nyårsafton smälldes det en bit bort, på fastlandet och vi var på en liten ö. Tinja reagerade inte ett dyft.

Men så kom tolvslaget och då small det som värsta kriget precis ovanför stugan - vår granne på landet hade åkt ut och köpt en hel radda med fyrverkerier. Hela stugan blixtrade som ett disco (vi visste inte att han var ute, så alla gardiner var inte neddragna) och oljudet fick till och med MIG att känna mig illa till mods. Tinja tittade sig omkring förvirrat under tiden det small, men så fort det slutade så suckade hon och somnade om, trots att det fortfarande smällde där längre bort.

Jag blev så glad över den avreaktionen. Visst, att hon är skottfast visste jag redan, men det är skönt att hennes avreaktion på såna här saker är så pass bra.

Hon har inte reagerat på en enda smällare sen nyår