Någon som adopterat?

[cirkus]

Sv: Någon som adopterat?

Åh, åh vad jag gläds med er !

 

[mysterious]

Sv: Någon som adopterat?

Åh så härligt att höra!

Ni kommer att bli toppenföräldrar tror jag

 

[Moonwalk]

Sv: Någon som adopterat?

Jag ryser i hela kroppen, å vad roligt!

 

[YorkWann]

Sv: Någon som adopterat?

Åh! Vad roligt att höra! stort grattis!!

 

[Poppinella]

Sv: Någon som adopterat?

Tack alla igen!
Denna veckan förväntas vi få mer besked (och bild!) så vi är helt nippriga. Svårt att sova, svårt att tänka klart, svårt att koncentrera sig på annat överhuvudtaget...

Hennes namn är fantastiskt vackert och att se det tillsammans med våra namn på alla papper känns ofattbart stort!

 

[Kaktusblomma]

Sv: Någon som adopterat?

Åhhh vilken lycka!
Jag blir helt uppspelt och nervös för er skull

All lycka till er, nu är det verkligen er tur!

 

[Ninnurur]

Sv: Någon som adopterat?

Som din lycka strålar genom ditt inlägg också! Det är underbart att känna, tack för att du delar med dig!

 

[Armani__]

Sv: Någon som adopterat?

Men så glad jag blir!

Din tråd har verkligen berört mig och jag tänker på er då och då, stort grattis och jag håller tummarna för er alla!

Jag kan bara skriva under på detta - stort grattis TS, så underbara nyheter

 

[Derivata]

Sv: Någon som adopterat?

Så fantastiskt roligt! I skymundan har jag följd denna tråden, så fantastiskt roligt!

Hundra miljoner lyckoönskningar på er väg till ert nya liv!

 

[sicx]

Sv: Någon som adopterat?

Skriver under på alla andras glada tillrop och lägger till några själv!

Suuupermycket grattis, har följt tråden lite i kulisserna sen den startades och vad glad jag blir att ni äntligen kommit så pass långt på vägen!

Lycka till med allt!

 

[ameo]

Sv: Någon som adopterat?

Hennes namn är fantastiskt vackert och att se det tillsammans med våra namn på alla papper känns ofattbart stort!

Nu kommer jag med en alldeles generell fundering här i tråden, hoppas det är okej.

Det verkar ju variera en del hur adoptivföräldrar gör med barnens namn, om man behåller det namn som barnet fått vid födseln eller om man ger barnet ett svenskt namn (också?). Finns det några generella rekommendationer eller gör man som man vill med det?

För övrigt blir jag alldeles nipprig av att läsa denna tråden, det känns liksom på något sätt som att det är hela buke som är delaktigt i er adoption - inklusive jag själv...

 

[Tora]

Sv: Någon som adopterat?

Grattis!!!! Så roligt. Hoppas tiden går fort för er nu. Varje dag måste ju vara en olidlig väntan.

 

[Poppinella]

Sv: Någon som adopterat?

Det är nog väldigt olika hur man gör med namnen. Man måste i alla fall behålla ett av barnets ursprungliga namn, men om man har det som tilltalsnamn eller andranamn är upp till var och en. Alla barn får ju inte ursprungsnamnen från sina bioföräldrar utan det kan ha en helt annan koppling som kanske inte är personlig alls utan snarare en nödlösning för att barnet ska ha ett namn. Det kan vara namn från barnhemmet (vet t.o.m en som fick själva barnhemmets namn), staden de hittades i eller annat som kanske känns rätt opersonligt och kallt om de inte haft en någorlunda ok tid på barnhemmet t ex. I många fall finns det smeknamn som är mycket viktigare än de egentliga tilltalsnamnen. Många barn är ju äldre när de kommer och de får ofta vara med och välja själva hur de vill göra med namn, om de vill kallas sitt svenska andranamn eller sitt ursprungliga tilltalsnamn och många barn vill, vad jag har läst, byta själva när de börjar om i sitt nya liv.

I början tänkte vi på namn på samma sätt som de/ni som får magbarn gör - vad ska vi ge barnet för namn? Det var jätteroligt att tänka på namn och drömma om vad just vårt barn skulle få heta. Men för varje år som gått så har det blivit mindre och mindre viktigt att VI ska ge barnet ett namn och mer viktigt att behålla det namn barnet faktiskt redan har. För ett par år sen hade vi nästan helt gått över till att vi kommer behålla barnets ursprungliga tilltalsnamn såvida det inte har en oanständig betydelse här. Idag är det faktiskt inte viktigt alls för oss att VI ger ett namn. Däremot vill vi ge ett mellannamn då vi inser att det ändå kan vara viktigt för barnet att få ett namn av oss med. Dessutom har det namn vi har som tänkbart andranamn en släktbetydelse hos oss båda och det vill vi ju att vårt barn ska få ta del av också.

 

[Tora]

Sv: Någon som adopterat?

Så fint tänkt. Och genomtänkt.

Ni har fått reda på vilket barn som förhoppningsvis "blir ert". Vad är nästa steg? Får ni en kallelse när ni skall hämta henne eller hur fungerar det?

 

[Petruska]

Sv: Någon som adopterat?

Min syster är adopterad, för över 40 år sedan. Hon har kvar det namn hon fick på barnhemmet, och som har en mycket vacker betydelse. Hon har också en "folkdräkt" i storlek för en tvååring ca som hon fick med sig från barnhemmet, och som är prydd med den blomma som hennes namn betyder. Så det känns inte alls som ett opersonligt barnhemsnamn. Jag tror att någon gav henne det namnet kärleksfullt.

Det namnet används som tilltalsnamn och så har vi gjort från början. Hon hette ju så. Hon var ju redan en person med en historia och ett namn. Hon har även ett andranamn, "vanligt, svenskt" som mina föräldrar gav henne men som inte används mer än man brukar använda sina andranamn. Hon har naturligtvis samma efternamn som hela familjen. Det efternamn som hon hade med sig är inte aktuellt längre, men vi vet vilket det var.

Jag tycker att det känns ganska bra att förnamnet speglar hennes utseende och den utländska delen av hennes bakgrund. Det är ju närvarande hela tiden ändå, just genom utseendet. Samtidigt har hon ju vuxit upp i Sverige och rör sig och för sig som en svensk. Om man har lite öga för det, ser man direkt att hon är adopterad, inte invandrare i "vanlig" mening.

 

[Abova]

Sv: Någon som adopterat?

Åh, så roligt för er, jag blir alldeles varm i hjärtat av att läsa detta.

Stort grattis:-)

 

[alazzi]

Sv: Någon som adopterat?

Vi började med att kalla vår dotter för barnhemsnamnet Men när vi ständigt fick förklara namnet även på den öppna förskolan för adopterade, så gav vi till slut upp och övergick till ett svenskt namn. Vår dotter vara bara 10 månader då så hon var inte så värst medveten om sitt första namn. Plus att vi naturligtvis inte kunde uttala hennes första namn rätt. Men det känns lite fel att vi inte framhärdade och fortsatte kalla henne för hennes första namn, det var ett fint namn som också hade en betydelse.

Sen ska man kolla upp så att det första namnet inte betyder något mindre fint. Jag har läst om barn som fått lite tråkiga namn.

 

[YorkWann]

Sv: Någon som adopterat?

Det går ju att ha kvar namnet fast "försvenska" det ,Juan blir Johan tex.

 

[ako]

Sv: Någon som adopterat?

Stort grattis o lycka till!! Har följt tråden i smyg o fÅr tårar i ögonen
Av glädje för er skull!!

 

[prinsessfeminist]

Sv: Någon som adopterat?

Jag hittade den här tråden först idag och började från start men bläddrade snabbt framåt för jag blev så fängslad av dig och er resa så jag ville veta nutida nyheter på en gång. Och vilka underbara nyheter det var! GRATTIS!! Jag hoppas att ni snart är i mål och att samma scen som utspelar sig här hemma just nu, med mig och sambon i sängen och dottern sovande mellan oss, kommer bli verklighet för er också inom kort

Oh, jag blir verkligen alldeles rörd av den här tråden

Samma här! Och jag ser att TS startade tråden 2008!!!! 2008!!!! Helt otroligt. Fem år sedan.

Jag sitter här med tårar rinnandes nedför kinderna, helt gripen av detta öde och lycka, och sorg och ovisshet och väntan... Alla föräldrar som får barn på det härviset har min djupaste respekt. Jag kan bara föreställa mig hur det också sliter på en relation.

Men nu håller jag både andan och alla tummar och tår jag har att TS snart får sin dotter. Vilken lyckas stund det kommer bli.....