Sv: Någon som adopterat?
Min första tanke när jag läste ditt svar var att ; nu vet jag varför denna tråd fängslat mig så, och det är på grund av dig..
För att bilden jag får av dig är att du är en sansad, ytterst förnuftig och väldigt kärleksfull person och det är egenskaper jag tror gör en väldigt bra mamma.
Så därför är det inte bara er längtan efter ett barn som berör mig utan också det omvända, att ett barn som trots unga år fått uppleva så mycket sorg, nu faktiskt får en fantastisk kärleksfull mamma och en familj OCH det är det som värmer mitt hjärta, och får mig att hoppas varje gång jag ser att tråden uppdaterats, att nu, just NU har det där barnet och föräldrarna som är så menade för varandra, äntligen hittat varandra.
Att du trots att beksedet måste vara så tungt och lätt att självcentrera
( har vi inte drabbats nog nu) ändå kunna fokusera på vad som är bäst för flickan, det är inte alla som hade kunnat det, just där och då.
Så jag sänder er en tanke, full av respekt, och jag hoppas av hela mitt hjärta att snart, väldigt snart har man lyckats lokalisera just det barn som är menat för just er.