mina vänner blir gravida..

[Elwan]

Sv: mina vänner blir gravida..

Jag har länge levt efter devisen att jag är jäkligt nöjd med mitt singelliv. Göra som jag vill, resa som jag vill etc.
Jag har det på det stora helt ok, hästar, stuga, katter.
ett jobb som jag tänkt som ytterst tillfälligt men som blivit längre. Det är ett jobb men jag vill göra något annat. (Jobbar som djursskötare) har 5+2 års utbildning.

Jag har bott i sthlm men valde att flytta hemåt efter sex år, främst med tanke på hästar och familj. Men jag har aldrig provat det där sambolivet, jag vet inte varför jag inte träffar någon. Det är nog det här med sociala koder.. har gott om vänner, men det bara låser sig när det gäller kärlek. Så kom inte och säg att det är lätt att fixa. Känner mig ändå nedslagen och ratad. Har försökt så många gånger och det bara går inte.

 

[Annelian]

Sv: mina vänner blir gravida..

Vet inte hur pass du gått ut med att du också vill ha familj till dina vänner, tänkte eftersom du levt efter devisen att du är en glad singel?
Något jag upptäckt är att många har andra singelvänner som också vill träffa någon, men eftersom man inte frågat dem har de inte nämnt det eller inte tänkt i de banorna.
Om du inte redan har testat så gör det. Många tycker att det är jättekul att få leka lite "match-making" i vardagen

Och visst får man önska fler delar i livet tycker jag, precis som man kan önska att man hade en viss häst, bättre hus, bättre jobb etc. Bara man inte gräver ner sig i självömkan är det helt okej! Sen skadar det ju inte om man gör vad man kan för att få det man vill ha - som att t.ex. skriva en tråd här och få lite tips och stöttning Nya infallsvinklar är alltid bra att få!

 

[corzette]

Sv: mina vänner blir gravida..

Jag har länge levt efter devisen att jag är jäkligt nöjd med mitt singelliv. Göra som jag vill, resa som jag vill etc.
Jag har det på det stora helt ok, hästar, stuga, katter.
ett jobb som jag tänkt som ytterst tillfälligt men som blivit längre. Det är ett jobb men jag vill göra något annat. (Jobbar som djursskötare) har 5+2 års utbildning.

Jag har bott i sthlm men valde att flytta hemåt efter sex år, främst med tanke på hästar och familj. Men jag har aldrig provat det där sambolivet, jag vet inte varför jag inte träffar någon. Det är nog det här med sociala koder.. har gott om vänner, men det bara låser sig när det gäller kärlek. Så kom inte och säg att det är lätt att fixa. Känner mig ändå nedslagen och ratad. Har försökt så många gånger och det bara går inte.

Visst, kan man känna sej ratad osv, men kontentan av det är att du får en nedåtgående spiral.

Jag va singel i 15 (eller 17) år innan jag träffade exet (alltså singel igen sen 1½ år) man lär sej skapa ett eget liv... Skulle jag gräva ner mej i att jag inte har en pojkvän skulle jag på allvar överväga självmord. Nu är jag inet den typen utan lever MITT liv medans jag väntar på att killen ska knacka på min dörr...
Ja allvarligt ! Jag nätdejtar inte, jag hänger inte på krogen, jag bor på landet osv ... Jag träffar ju "aldrig" folk... Självvalt ? njae , men nu e de så jag lever.

Ibland får jag för mej att uppdatera mina profiler på diverse dejtingsidor men efter ett par inloggningar så tröttnar jag snabbt...

Kommer det nån så kommer det nån...

Du kan göra din egen situation hur deprimerande som helst eller lära dej att leva med det och se det goda i det du faktiskt har.

 

[tott]

Sv: mina vänner blir gravida..

Visst, kan man känna sej ratad osv, men kontentan av det är att du får en nedåtgående spiral.

Fast åtminstone för min del går de där känslorna i perioder. Ibland känns det absolut ok att bara ha sig själv att tänka på, men ibland är man mera down av att vara "den enda som inte har någon att planera sitt liv med".
Upp och ner - som allt annat här i livet.

 

[Lovisaleonora]

Sv: mina vänner blir gravida..

Frågan är hur högt pris man vill betala för att få stanna kvar i den sorgen? Ja, det är tråkigt när livet inte blir som man vill. Men om jag ser mig omkring har de som är nöjda med livet verkligen jobbat för det. Det är inget som bara har hänt. Visst kan jag välja att se det så, men det är inte sanningen och inte rättvist.

Den där devisen om att gå en dag i någon annans skor innan man avundas dem, är så sant. Summan av problemen är konstant, det är bara arten av dem som skriftar från person till person.

Att erkänna att ja, jag KÄNNER mig ratad är inte samma sak som att jag ÄR ratad. Känslan erkänner jag och den är sann. Men faktum är att jag är INTE ratad, även om det känns så. Att leva kvar i den föreställningen är ju samma som att med ett glatt leende gräva sin egen grav.

Om det skulle vara hurtigt, är du hjärtligt välkommen att leva en dag i mina skor. Ja, jag tycker att jag har ett bra liv och är lycklig i stunder genom dagarna, men de flesta anser att det som jag lever i måste vara helvetet på jorden. Eller i alla fall förkammaren till det.

Men vill man så kan man fokusera på att jag är pigg, glad, leende och utan större ekonomiska bekymmer. Då blir ju den bild man väljer att se väldigt avundsvärd för många.

 

[Ramona]

Sv: mina vänner blir gravida..

Då blir ju den bild man väljer att se väldigt avundsvärd för många.

Men det är ju ofta så att man väljer att bara se de bra bitarna ur andras liv också. Och gärna lägga ihop allas liv i ett och sen inte förstå varför man inte får det att fungera själv.

Tex är det många som tycker att alla andra reser, har stora gårdar, pluggar och gör karriär, skaffar familj och är hur aktiva som helst på barnens aktiviteter. Men när det väl kommer till kritan så är det en som har gård, en annan som reser mycket, en tredje som har pluggat och gjort karriär, osv. Visst finns det någon som kvalar in att göra ett par av sakerna, men som du säger, försök gå i den personens skor ett par dagar med den planeringen och den flexibiliteten som behövs så är det nog inte lika kul sen.

När jag tittar omkring mig är det få personer som är verkligt lyckliga. Men de har intalat sig själv att de har gjort rätt val i livet ändå. De som skaffade barn och inte gjorde karriär har övertygat sig själva om att det är helt rätt för dem. Samma sak med de som gjorde karriär, de är helt övertygade om att de gjorde helt rätt. Människan har en förmåga att vända saker och ting till sin mentala fördel, även om det kanske inte alls stämmer när det väl kommer omkring.

 

[Elwan]

Sv: mina vänner blir gravida..

Tja, det är väl så -det går upp och ner. Och visst är det så att jag intalat omgivningen om att jag är nöjd med min tillvaro. Jag har inte längtat efter barn, inte förrän nu när många har egen familj. Och nu är det så dags, många med småbarn och fasta förhållanden. Inte så många som vill gå ut eller sånt.

Så därför har jag just köpt mig en häst! det som gör mig glad är att rida och att gå på spelningar, teater etc. Börjar med hästen och ta de chanserna som ges vad det gäller kulturevenemang.

jag kan inte påstå att jag sitter och väntar på prinsen med den vita hästen, jag har nätdejtat, blivit ihopparad, kärat ner mig i vänner -men nej. Det blir inget av det.

 

[Lovisaleonora]

Sv: mina vänner blir gravida..

Ibland känns det absolut ok att bara ha sig själv att tänka på, men ibland är man mera down av att vara "den enda som inte har någon att planera sitt liv med".
Upp och ner - som allt annat här i livet.

Jag är gift, och det finns gånger i livet då jag gladeligen bytt tillbaka till mitt okomplicerade singelliv.

Men vänta nu. Jag hade samma antal problem och förbättringspunkter då som nu, det är bara andra punkter och problem.

Upp och ner - som allt annat i livet. Jag är missnöjd ibland, vare sig jag är i ett förhållande eller singel.

Visst är det roligt att träffa den rätte, men det innebär ju inte att livet automatiskt blir lättare. Det blir i mitt fall snarare svårare, för jag har lättare att klara mig själv. Men visst, det är värt det. Vi skapar tillsammans något som är bättre än vi är var på sitt håll.

Min man fyller inte mitt liv, han fullkomnar det inte. Han är en del av det. En del som jag var valt och som jag älskar.

 

[Jfrelin]

Sv: mina vänner blir gravida..

Det är klart att man är mer eller mindre glad ibland och livet går upp och ner men att vakna ensam varje morgon, vara ensam varje kväll i soffan och få hänga med på ett hörn hos sina kompisars familjer på helgerna ÄR inte kul jämt. Man känner sig utanför. Alla andra är ett team men själv är man just själv.

Ingen som har ett förhållande kan förstå den här ensamheten som man som singel kan känna ibland. Det handlar inte om att man måste han en man för att förverkliga sitt liv. Det handlar om så mycket annat.

Jag har ett jättebra liv. Bra jobb, bra ekonomi, fin lägenhet, fin häst och fina vänner. Saknar egentligen ingenting förutom någon att dela mitt liv med. Jag fyller 35 i år och har varit singel i 12-13 år. Trodde hela tiden att jag hade tid, att jag skulle hitta någon men det har inte blivit så.
Det är tyvärr inte i korten för alla att man kommer hitta någon och man måste få känna sorg över det utan att det kommer folk och uppmanar en till att ta tag i sitt liv. Ska jag tvinga en man att älska mig?

Jag vill inte ha några barn men jag skulle aldrig uppmana en som inte kan få barn att ta tag i sin situation och att den inte ska få sörja.

Det kanske inte är så du menar men det är intrycket jag får av dina inlägg.

TS:
Vet precis hur det är. Vännerna sitter hemma och äter middag med sina familjer medans man själv äter äggmackor i soffan. Det är för det mesta helt okej men ibland känner man att man saknar någon och det är helt okej att känna så. Du är inte ensam om den känslan Pepp!

 

[tott]

Sv: mina vänner blir gravida..

Det är klart att man är mer eller mindre glad ibland och livet går upp och ner men att vakna ensam varje morgon, vara ensam varje kväll i soffan och få hänga med på ett hörn hos sina kompisars familjer på helgerna ÄR inte kul jämt. Man känner sig utanför. Alla andra är ett team men själv är man just själv.

Ingen som har ett förhållande kan förstå den här ensamheten som man som singel kan känna ibland. Det handlar inte om att man måste han en man för att förverkliga sitt liv. Det handlar om så mycket annat.

Jag har ett jättebra liv. Bra jobb, bra ekonomi, fin lägenhet, fin häst och fina vänner. Saknar egentligen ingenting förutom någon att dela mitt liv med. Jag fyller 35 i år och har varit singel i 12-13 år. Trodde hela tiden att jag hade tid, att jag skulle hitta någon men det har inte blivit så.
Det är tyvärr inte i korten för alla att man kommer hitta någon och man måste få känna sorg över det utan att det kommer folk och uppmanar en till att ta tag i sitt liv. Ska jag tvinga en man att älska mig?

Jag vill inte ha några barn men jag skulle aldrig uppmana en som inte kan få barn att ta tag i sin situation och att den inte ska få sörja.

Det kanske inte är så du menar men det är intrycket jag får av dina inlägg.

TS:
Vet precis hur det är. Vännerna sitter hemma och äter middag med sina familjer medans man själv äter äggmackor i soffan. Det är för det mesta helt okej men ibland känner man att man saknar någon och det är helt okej att känna så. Du är inte ensam om den känslan Pepp!

Klockrent skrivet! Precis sådär är det.

...fast jag brukar laga festmiddag och lite finare fredagsmiddag till mig själv. Känns lite patetiskt ibland, men ändå bättre än bara äggmackor i soffan.

 

[Lovisaleonora]

Sv: mina vänner blir gravida..

Ingen som har ett förhållande kan förstå den här ensamheten som man som singel kan känna ibland. Det handlar inte om att man måste han en man för att förverkliga sitt liv. Det handlar om så mycket annat.

Det är jättehärligt att du redan har målat upp din bild av mig, och sedan ser till att jag passar in i den när du argumenterar. Jag var singel i fem år (ja, i en ålder där "alla andra" är sambo, gifta och gravida, 27-32 år gammal) innan jag träffade maken. Varför tror du automatiskt att jag aldrig varit singel? Föddes jag jämte min make eller träffades vi i förskolan måntro? Och framförallt, varför skriver du mig detta på näsan utifrån vad du tror dig veta om mig?

Jag vill inte ha några barn men jag skulle aldrig uppmana en som inte kan få barn att ta tag i sin situation och att den inte ska få sörja.

Jag ber dig att visa var jag uppmanar någon att ta tag i sin situation och inte sörja - jag skriver ju T V Ä R T O M att man alltid äger och har rätt till sina känslor. Uttryckligen.

 

[Kiwifrukt]

Sv: mina vänner blir gravida..

Jag önskar faktiskt att mina vänner var som dina, i det fallet, för mina är tyvärr precis tvärtom. Mina vänner, allt ifrån jämngamla till tiotalet år äldre (jag är i 25-årsåldern), har fasta förhållanden, ordnade boenden och många av dem har redan barn. Jag har precis tvärtom, men om jag bara fick ett jobb nu efter att skolan tog slut, fick en möjlighet att skaffa ett vettigare boende, komma ut på tävlingsbanorna igen med ponnyn och fick möjlighet att skaffa hund skulle jag vara själaglad. Tävlingarna hoppas jag kan infrias till våren när hästen blir fyra, och får jag bara ett jobb så ordnar förhoppningsvis de andra punkterna upp sig också, men mina kära vänner vägrar förstå att jag är nöjd med mitt liv. Vi pratar dessutom om trevliga, normala människor som i allt annat är bra vänner, men minst en gång i veckan frågar de om jag inte känner att jag saknar någonting, och om jag inte borde se till att skaffa en karl. Det blir lite tjatigt i längden att svara på samma frågor jämnt, eftersom de verkar att tro att jag tänker ändra mig från gång till gång.

Däremot är jag fullt införstådd med att de flesta andra människor inte fungerar som jag, och har förståelse för TS frustration. TS, jag har nog inga konkreta tips att komma med, men jag vet hur det är när man fastnar i negativa tankemönster och att det är lätt att tänka att det aldrig kommer bli någon skillnad.

 

[Centaur]

Sv: mina vänner blir gravida..

Så om man inte har en gubbe och två ungar så lever man inte sitt liv fullt ut???

Du får nog tänka över ditt liv lite, det finns MASSA annat som ger livet värde. Hästar, vänner, familj, naturen, resor, kunskap, kultur, utbildning osv.

När man har inställningen att man måste skynda sig att skaffa ett förhållande så tror jag alla försök är dömda att misslyckas. Först måste man vara nöjd med sig själv och kunna acceptera att vara ensam.

Kärnfamiljer är inte alltid särskilt lyckliga, tänk på att nästan hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa... Man ser ytan och tror det är perfekt men de har lika många problem som andra, annorlunda problem but still.

Om det är barn som gnager så går ju det att lösa utan ett förhållande.

Jag är också singel och har varit det länge, är inte intresserad av att ha ett förhållande om det inte är Den Perfekta Mannen (för mig!), orkar inte vara ihop med någon bara för att slippa vara ensam. Många är faktisk det, vet flera som sitter i såna förhållanden och nu har svårt att ta sig ut pga barn osv. De är olyckliga trots att det ser perfekt ut på utsidan.

Det är inte fel att tycka att det vore trevligt med en man, det har ju sina fördelar, men när man tycker att det är något fel på en själv som inte lyckas skaffa man och familj är man ute på hal is.

Du duger, mät inte din egen lycka genom att jämföra ditt liv med dina vänners.

Rekommenderar att läsa och anamma Frankls attitydvärden.

 

[Elwan]

Sv: mina vänner blir gravida..

TS:
Vet precis hur det är. Vännerna sitter hemma och äter middag med sina familjer medans man själv äter äggmackor i soffan. Det är för det mesta helt okej men ibland känner man att man saknar någon och det är helt okej att känna så. Du är inte ensam om den känslan Pepp!

Exakt så! Och nu är det fredag glad att jag inte jobbar helg -men likt förbannat är det ensam i tv-soffan med katterna och en chokladkaka som gäller ikväll. Och snart är det jul, en högtid som jag älskat men som nu mest känns sorglig. Varken jag eller min syster har egen familj eller respektive. Känns.. tomt!

 

[Jfrelin]

Sv: mina vänner blir gravida..

Skrev även:
Det kanske inte är så du menar men det är intrycket jag får av dina inlägg

Du behöver inte dumförklara mig genom att fråga om jag trodde du föddes med din man eller att ni träffades på förskolan. Det är klart jag fattar att du var singel. Du var singel i 5 år, ganska kort tid. Jag uppfattar det som om TS varit singel längre än så.

Jag uppfattade dina inlägg som att du tyckte att TS skulle rycka upp sig och att hon inte hade något att klaga på för att livet är alltid upp och ner.

Skriver igen: Det kanske inte är så du menar men det är intrycket jag får av dina inlägg

 

[Jfrelin]

Sv: mina vänner blir gravida..

Fast TS har väl inte sagt att hon inte lever livet fullt ut. Hon skriver ju att hon saknar något och det är väl helt normalt om man har det bra på de flesta fronter.

Jag är som dig och vägrar lägga tid på någon som inte är den Perfekta Mannen för mig men det ändrar inte det faktum att jag ibland saknar en man.

 

[Diderot]

Sv: mina vänner blir gravida..

Det är tråkigt att ha det så, är i stort sett samma för mig. Försöker trösta mig med att jag inte är ensam i min situation, och att jag hellre är singel än lever i ett dåligt förhållande. Men tvåsamhet och familjeliv är nog ändå så grundläggande tror jag, att det är inbyggt i oss att det ska vara så, så även om jag har mycket positivt i mitt liv, saknas där ändå något.

 

[Oldie]

Sv: mina vänner blir gravida..

Klockrent skrivet! Precis sådär är det.

...fast jag brukar laga festmiddag och lite finare fredagsmiddag till mig själv. Känns lite patetiskt ibland, men ändå bättre än bara äggmackor i soffan.

Jag och hunden brukade ha kräftskiva tillsammans, komplett med löjliga hattar och kräftlyktor. (hon fick ingen nubbe)

 

[Centaur]

Sv: mina vänner blir gravida..

"Att "alla andra" lever sitt liv fullt ut medans jag står och titta på vid sidan av."

Hon kanske inte menar det egentligen, men det var ju det hon skrev. Om de andra lever fullt ut och hon bara tittar på så innebär det ju att hon inte lever fullt ut.

När man befinner sig i en situation man inte kan ändra, så måste man ändra sin inställning. Det är det enda man kan göra för att inte gå under.

Sen finns det ju i TS fall faktisk hopp om att träffa Mr Right, det är inte kört än. Jag satt senast i går och kollade på bilder av ett par och tänkte på hur otroligt kära och lyckliga de ser ut. Hon är 65 och han är 42 tror jag. Så nä, inte för sent att hitta stora kärleken!

 

[Jfrelin]

Sv: mina vänner blir gravida..

Jag tolkade det mer som att det enda som TS saknar i sitt liv är en man. Alltså att hon lever livet så fullt hon kan just nu med det hon har men för att nå ytterligare en nivå eller ett steg eller vad man nu ska kalla det så behövs det en man

Äh vad svamligt det blev