Är det många uppfödaren inom din ras som tänker likadant?
Jag litar INTE på de flesta företag som testar hundar. Jag har tex kollat i en facebookgrupp för folk som testat sina hundar hos Wisdom, och alltså, resultaten är skrattretande. Jag har också sett hur det blivit när några bestämt sig för att skicka test från samma hundar till flera olika företag, och hur otroligt olika svar de får, dessutom finns det ju fall där det skickats in prover från människa bara för skojs skull, och där vissa företag ändå trott att det är hund de kollar på och bestämmer olika raser osv...
Hos laboklin kan man välja ut vad man vill testa för och de har även rasspecifika "paket", snarare än att testa för allt.Jag litar INTE på de flesta företag som testar hundar. Jag har tex kollat i en facebookgrupp för folk som testat sina hundar hos Wisdom, och alltså, resultaten är skrattretande. Jag har också sett hur det blivit när några bestämt sig för att skicka test från samma hundar till flera olika företag, och hur otroligt olika svar de får, dessutom finns det ju fall där det skickats in prover från människa bara för skojs skull, och där vissa företag ändå trott att det är hund de kollar på och bestämmer olika raser osv...
Med det sagt: Olika företag är olika, och kollar på olika saker, har olika sätt att kolla på och olika register som de jämför mot. Min ena är testad hos Embark, för att uppfödaren ville det. Där testar man med salivprov. Utifrån vad jag sett så är de faktiskt bra. Vilken ras det är verkar stämma jättebra, inavelsgraden likaså samt sjukdomar osv. Nackdelen där är att man inte kan välja vad man kollar upp. Tex ville min hunds uppfödare att de skulle kolla om min hund bär på gener för en allvarlig sjukdom som i sällsynta fall dyker upp i rasen. Embark kan kolla det, men om man vill att de kollar det så kollar de samtidigt för typ 200(!) andra sjukdomar, varav ingen(!) är relevant för min ras. Ändå, om det hade dykt upp att min hund hade anlag för någon sjukdom som egentligen inte finns i rasen, så hade jag inte kunnat använda henne i avel hur som helst, kanske inte alls. Och då riskerar man verkligen att ta bort bra avelsmaterial i onödan. Nu hade vi sådan tur att hon inte bar på några anlag för några testbara sjukdomar, men ja. Jag var och är inte bekväm med hur Embark hanterar det hela, framförallt inte med tanke på våra lagar kring avel i Sverige. Det är mest det som gör att det blir problematiskt.
Jag är i stort positiv till DNA-tester av seriösa företag (kanske finns fler som är lika bra som Embark?) men hade helst sett att något europeiskt företag hade testat för enbart inavelsgrad + eventuellt rasrelevanta sjukdomar.
Om min tik går i avel i framtiden och jag råkar hitta en hane som också är Embark-testad, då hade det varit intressant att se vad den genetiska inavelsgraden troligen blir på valparna redan innan de är födda. Men. Jag kommer aldrig ha det som urvalskriterium i min jakt på lämpliga avelshundar. Där studerar jag stamtavlor istället, så långt det nu går. (Min egna har tex luckor i stamtavlan i generation 5, så längre bak än så kan man inte få helt tillförlitligt resultat)
Kollar de också på genetisk inavelsgrad?
Vi är några stycken som har parstugan genom åren och jag har lyckats sälja de flesta av mina utparningar till andra uppfödare, men det vore självklart mycket bättre om fler deltog i det arbetet för på det stora hela är bi en ganska begränsad klick. Men de nya generna sprider sig långsamt in i genpoolen så visst gör det skillnad.
Tack så mycket för att du tar dig tid!Liten ordlista
- COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.
- COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.
- Genetisk variation, heterogenitet
Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.
- AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.
Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt.
Mycket tydligt och informativtLiten ordlista
- COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.
- COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.
- Genetisk variation, heterogenitet
Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.
- AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.
Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt.
I så fall lär det väl vara deras egen variant på det.Kollar de också på genetisk inavelsgrad?
Ja, de har en variant.Kollar de också på genetisk inavelsgrad?
Liten ordlista
- COI - inavelskoefficient, inavelsgrad
Ett mått som anger sannolikheten för hur stor andel av en hunds genmaterial i dess DNA är identiskt på grund av arv. (Det gäller förstås bara ställen där det finns möjlighet till variation, en stor del av hundens arvsmassa styr ju saker som gör den till just däggdjuret hund.)
Om man beräknar COI utifrån stamtavlan och blir förstås säkrare ju fler generationer man räknar på. Om man vill veta sannolikt COI för en kull med DNA-tester räknar man i stället utifrån föräldrarnas resultat. För raser kan man ta fram genomsnittlig inavelsgrad.
- COR - släktskapskoefficient, släktskapsgrad
Anger, som namnet säger, i vilken grad två individer är biologiskt släkt med varandra. Genom ett DNA-test, i synnerhet ett som testar hela genomet, jämför man i hur stor grad hundarnas genetik faktiskt överensstämmer med varandra. Från en stamtavla räknar man på i hur stor grad de har gemensamma släktingar bakåt i linjerna. Det här är förstås bekant från när man tittar på inavelsgrad, men det kan också finnas andra anledningar att titta på COR. Man kan t ex vilja undvika en speciell hund så gott det går bakåt i linjerna. Då är COR bekvämare än att sitta och räkna i stamtavlan. Det kan också användas generellt för att se vilket avtryck en tidigare avelshund gjort.
- Genetisk variation, heterogenitet
Den grad av mångfald i genmaterialet som finns i en population. Det handlar förstås inte bara om "bra" gener utan mångfalden kan även innefatta anlag som ger sjukdomar. Men variation är bra i sig eftersom risken blir mindre att sjukdomsanlag dubbleras. Stor mångfald ger också möjlighet att avla för fysisk och mental hälsa utan risk för inavel. Inavel i en ras leder till förlust av genetisk variation, vilket lett till att situationen är allvarlig i många raser. En helt sluten stambok leder alltid till förlust av genmaterial. Mellan olika hundraser kan däremot den genetiska variationen vara mycket stor.
- AVK - Ancestor Loss Coefficient, anförlust
Är en sannolikhetsberäkning på hur mycket genmaterial som förlorats/går förlorat vid en viss parning. Det tas fram genom att man tar antalet unika individer i stamtavlan och delar med det teoretiska antalet möjliga individer. I idealfallet är AVK 100%, d v s alla hundar i stamtavlan är unika, men tidigare inavel kan ha ställt till det en hel del. Inavel orsakar alltså lågt AVK och kullar med lågt AVK ökar också risken för framtida inavel. Men en hund kan ha 0% i inavelsgrad men ändå dåligt AVK.
Ett räkneexempel kan vara en hund där vi tittar 5 generationer tillbaka. Då finns det 62 möjliga släktingar i stamtavlan. Hunden har inavelsgrad 0%, för dess föräldrar är inte släkt med varandra(sett så kort tillbaka). Tyvärr är båda hundens föräldrar inavlade på sitt håll. Det finns bara 56 unika hundar i stamtavlan, och därför blir AVK 90,3%. Nästan 10% av potentiellt genmaterial har gått förlorat på bara 5 generationer.
Ett annat ord för detta är stamtavlekollaps.
Jag TROR att jag fått med en del vettigt utan att virra till det helt.
Hur menar du nu? Menar du att inavelsgraden är olika hög i olika länder och att det kan se ut som att egna hunden är bättre/sämre i förhållande till rasens snitt? Eller att den enskilda hunden får helt fel inavelsgrad bara för att den själv råkar vara född i "fel" land? jag kanske är trött, men jag hängde inte med alls här.
Ah, då hänger jag med!
Det är ju just för att de olika företagen inte kan jämföras som det känns utomordentligt dumt att hundar i samma ras testas i olika företag. Hela rasen borde ju testas av samma företag oavsett vilken del i världen dom bor.
