Själv konstaterade jag ganska snabbt att min valp hade en viss mängd energi som hon behövde göra av med varje dag. Det jag kunde göra var att bestämma hur och var hon skulle göra av med denna energi. Antingen sprang hon i skogen, lekte och vi tränade inkallningar, eller så flög hon runt som en tornado inomhus. Jag tyckte att skogen var en lämpligare lekplats och det tog faktiskt inte lång tid innan hon kopplat ute = lek och inne = vila.
Tack vare det var hon en mycket enklare valp än hennes syskon och andra valpar av samma ras i ungefär samma ålder. Facebook svämmade över av berättelser om salukivalpar som var 4-6 månader som rev inredning, tuggade sönder allt så fort man släppte dem med blicken, de skadade sig på allt möjligt osv. När min valp var 6 månader gick vi normallånga långpromenader (samma sträckor som med vuxna tiken), men det höll jag ganska tyst om eftersom de med andra valpar i samma ålder blev tokiga bara av att höra om hur hon fick springa i skog dagligen... (att hon sedan sov inomhus, vilket deras inte gjorde, det hade inget med något att göra).
Min valp växte mycket jämnt, var välmusklad hela tiden och är idag en mycket framgångsrik tävlingshund och har hela tiden varit enklare än väntat. Det enda riktigt jobbiga med henne var att få henne rumsren. Men ja, de dagliga skogspromenaderna har verkligen varit bra för oss.