Mera dejting del.2

[No1]

Konstig debatt här ibland tycker jag. Rökning är en sak som jag verkligen inte söker hos en kvinna. Det är faktiskt riktigt avtändande. Varför skulle det vara kontroversiellt?

Har man jättemånga olika krav så blir det svårt att hitta någon såklart.

Det är väl bra om man har insikt nog att bestämt veta vad som fungerar och inte.

Nu kanske det kryllar av människor som i stundens hetta kompromissar med sina aversioner och blir så genuina med kompromissen att det fungerar - eller kanske tom lär sig att tycka att ex rök/rökaren luktar gott pga känslomässigt engagemang?

Så fungerar iaf inte jag. Det finns några punkter som aldrig skulle fungera, oavsett hur bra en person är i övrigt.

 

[tanten]

Han får inte röka. Han får inte vara tatuerad. Han får inte vara piercad. Han får inte vara kortare än jag och inte vara överviktig. Han får inte bo i småstad, han får inte spela golf, han får inte gilla all inclusive, han får inte käka tacos ...

sorry.. men...


Jag tror jag återgår till mina tidigare krav.
Snäll blind miljonär.

 

[Mona]

Konstig debatt här ibland tycker jag. Rökning är en sak som jag verkligen inte söker hos en kvinna. Det är faktiskt riktigt avtändande. Varför skulle det vara kontroversiellt?

Har man jättemånga olika krav så blir det svårt att hitta någon såklart.

Håller med dig.
Jag vill inte dela mitt liv med en alkoholist heller. Gärna en nykter sådan. Men ingen som bejakar sitt beroende och måste dricka.

Är det (också) ett konstigt "krav"?

 

[Mirre]

Vad tråden har spårat från ämnet.
För övrigt kan jag säga att smålänningen både röker och snusar inte helt önskvärt hos mig men dissar honom inte helt för det.

Jag kan inte styra över en annan människas val, däremot tycker jag att jag kan ha som krav att han inte har snus i munnen eller nyss har rökt om han vill kyssa mig.

 

[starcraft]

Efter att ha levt flera år tillsammans med en rökare, så sa jag aldrig igen. Nu visade det sig att nya också röker så det gick väl inte så bra med det och merparten av de jag dejtat har rökt eller i alla fall feströkt. Men hade jag nätdejtat hade jag absolut valt bort folk om de rökte och skulle definitivt avskriva någon om de hade kryssat i att de inte röker, men visade att de ändå gör det. Det är en knepig fråga det där helt klart.

 

[tott]

Men håller med om att det är enklare att bli mer kritisk med nätdejter än folk man lär känna öga mot öga utan att känna till bristerna på förhand.

Som fd rökare själv skulle jag inte ursäkta (vardags)rökning av min partner. Vansinnigt avtändande!
...och som kommentar till det där med att vara mera kritisk till nätdejter än irl-typer så tjatar jag igen om min kära 52:an, som jag aldrig hade hittat/fallit för på nätet, men ack vad härlig han är - trots att han är "för gammal, djurallergiker och fel stjärntecken

 

[Mixoman]

Håller med dig.
Jag vill inte dela mitt liv med en alkoholist heller. Gärna en nykter sådan. Men ingen som bejakar sitt beroende och måste dricka.

Är det (också) ett konstigt "krav"?

Inte alls konstigt men en enorm skillnad på alkoholist och rökare.

 

[Petruska]

Men hade jag nätdejtat hade jag absolut valt bort folk om de rökte och skulle definitivt avskriva någon om de hade kryssat i att de inte röker, men visade att de ändå gör det. Det är en knepig fråga det där helt klart.

Och jag tycker att det är rätt intressant att just den frågan är/anses vara så knepig och är så laddad.

 

[mandalaki]

Är det inte lite synd att diskussionen fastnat på rökning? Vad det här egentligen handlar om väl snarare "krav" på yttre vs inre faktorer. Piercing, tatueringar och rökning är yttre faktorer - medan t ex spela könsrollsspel är en inre. Spela könsrollsspel är mer ett uttryck för grundläggande värderingar, som jag ser det. Och där tror jag det svårt att få ihop det med någon vars grundvärderingar är alltför långt från ens egna.

Jag tycker också att de här trådarna visar att nätdejting är mer problematisk när det gäller yttre faktorer. Eftersom man överhuvudtaget ska skriva ihop en profil med önskemål så riskerar man lägga krokben för sig själv redan där. Man fastnar på sin kravspecifikation/önskelista och uttrycker det som "men jag kan väl inte kompromissa med vad jag gillar??". Är man oönskat singel så kanske man istället borde fundera över om ens singelskap beror på för många krav/önskemål.

När jag själv blir intresserad av/faller för någon så stämmer de sällan med det slags mall jag skulle kunna skriva som önskelista. Och en av fördelarna med att överhuvudtaget bli kär tycker jag är att man vidgar sina vyer lite, tänker "se där ja, jag kunde falla för någon som är x/y/z, det hade jag aldrig kunnat tro."

 

[Petruska]

Spela könsrollsspel är mer ett uttryck för grundläggande värderingar, som jag ser det. Och där tror jag det svårt att få ihop det med någon vars grundvärderingar är alltför långt från ens egna.

Jag tycker också att de här trådarna visar att nätdejting är mer problematisk när det gäller yttre faktorer.

Jag tänkte på det där hela kvällen igår, samt pratade ivrigt om det med en kompis. En tydlig skillnad mellan de yttre och inre egenskaper man kan tycka har någon betydelse, är väl också att de yttre överhuvudtaget är möjliga att formulera begripligt. Rökning, att gilla vinprovning, att gilla skogspromenader, att gilla fotboll, att vara allergisk (kanske ett gränsfall för att vara "yttre" iofs) mot katter etc, är ju alltsammans saker som går lätt att formulera och där risken för missförstånd är små.

Medan sådant som jag skulle leta efter: någon som inte spelar könsrollsspel, någon som inte beter sig possessivt, någon som inte är särskilt symbiotisk av sig, någon som tycker att det är viktigt att vi är och förblir två separata individer som självständigt svarar för oss själva, inte bildar något slags "officiell parenhet". Och gärna lite vänstervriden. Men sådant går ju inte att säga, riktigt, utom möjligen det vänstervridna (som kan betyda lite vadsomhelst, dessutom, troligen skulle en vettig liberal kunna passera).

Jag tror inte det finns många som tycker att de spelar könsrollsspel och/eller beter sig possessivt i sina relationer. Ändå tycker jag att jag knappt någonsin ser exempel på motsatsen. Bara det tyder ju på att sådana saker inte funkar som urvalskriterier om man tänker sig en "kravlista".

Om man jämför med om någon röker eller inte, vilket inte riktigt går att tolka på så många vis.

 

[mandalaki]

Jag tror inte det finns många som tycker att de spelar könsrollsspel och/eller beter sig possessivt i sina relationer.

Det är ju lite som att säga "jag är ödmjuk". Jag har nog hittills aldrig träffat någon som sagt det och som också varit det

Du har nog många poänger där. De yttre faktorerna är lätta att formulera. Dina exempel har du formulerat positivt, något man gör. Medan du formulerar de inre negativt, de handlar om vad man INTE gör/är. Intressant skillnad. Och själv skulle jag nog vara mest nyfiken på den som svarade "men jag kan ju omöjligt säga om det där stämmer, jag kan bara säga hur jag försöker vara" eller ännu hellre: "det du önskar är vad jag också värderar hos människor" än den som svarade "jag stämmer precis med dina önskemål".

 

[Raderad medlem 94602]

De krav man har bygger ju på tidigare erfarenheter. Min "går bort-lista":
Rökare (för jag har provat leva med en rökare och det är usch för mig och jag är allergisk)
Sverigedemokrater (för vi kommer aldrig ha samma grundvärderingar hur kul, snygg och trevlig personen än må vara)
Svartsjuka (Har levt med det också)
Otrohet ( har levt med det också)
Raggare (för att musiken bilarna, kläderna är en livsstil och jag är helt ointresserad av alltihop och kommer aldrig att åka på en bilträff igen)
Dansbandsentusiaster (För jag hatar att dansa och tycker musiken är hemsk och entusiasterna vill gärna vara ute och dansa med sin parter och vänner flera gånger i veckan)

De två sista punkterna är ganska vanliga "hobbys" bland medelålders män. Så de här kraven finns presenterade i min profil.

För egen del har jag inte så svårt att finna människor intressanta eller ha givande och intressanta samtal. Jag har massor av människor i mitt liv som ger mig det. Det svåra för mig är att hitta någon som ger mig intressanta samtal och som jag finner attraktiv och verkligen tänder på. För det är det som avgör om det kan bli en partner eller ännu en vän. Och för att jag ska tända på personen så kan den tex inte ha en motbjudande lukt. Vi måste också kunna ha en vardag som båda tycker är kul och då går vissa livsstilar bort.
Kan låta skitkonstigt kanske att hissa röd flagg om någon tex har segling som största intresse. men för mig som har båtskräck och är sjösjuk så ser jag ett problem. Han kommer vilja vara på sin båt hela semestrar, de flesta helger mm. det vill inte jag. Allternativet är att man då är isär. Ingen bra livskombo för mig men jag kan absolut försöka hänga med på båten någon gång. Skulle drömkillen feströka så fine...men jag skulle nog hoppa över kyssar och kramar de gångerna. Men jag kan ju inte göra det varje dag livet ut så därför går heltidsrökare bort osv, osv.

Jag tror inte alls att det är omöjligt att hitta någon trots en kravlista. Visst, man begränsar utbudet markant, men det är ju det som är poängen. Jag vill hitta den som är rätt. Resten är för mig ointressanta. Jag har ju provat att pruta på de där sakerna och det som jag trodde var ett grus i skon som jag skulle kunna lära mig att leva med blev en irriterade sten.

När kemin och humorn stämmer och man känner att man verkligen trivs i personens sällskap och vill vara den nära så blir den också intressantare och samtalen får ett nytt djup. Så att lägga för stort fokus på intressanta samtal blir iaf för mig att välja bort någon för tidigt.

Så om personen inte gjort några tokmissar på första dejten så har ju jag gjort så att jag har velat träffas ett par gånger till för att verkligen se om det finns något där.

 

[mandalaki]

De krav man har bygger ju på tidigare erfarenheter. Min "går bort-lista":
Rökare (för jag har provat leva med en rökare och det är usch för mig och jag är allergisk)
Sverigedemokrater (för vi kommer aldrig ha samma grundvärderingar hur kul, snygg och trevlig personen än må vara)
Svartsjuka (Har levt med det också)
Otrohet ( har levt med det också)
Raggare (för att musiken bilarna, kläderna är en livsstil och jag är helt ointresserad av alltihop och kommer aldrig att åka på en bilträff igen)
Dansbandsentusiaster (För jag hatar att dansa och tycker musiken är hemsk och entusiasterna vill gärna vara ute och dansa med sin parter och vänner flera gånger i veckan)

De två sista punkterna är ganska vanliga "hobbys" bland medelålders män. Så de här kraven finns presenterade i min profil.

För egen del har jag inte så svårt att finna människor intressanta eller ha givande och intressanta samtal. Jag har massor av människor i mitt liv som ger mig det. Det svåra för mig är att hitta någon som ger mig intressanta samtal och som jag finner attraktiv och verkligen tänder på. För det är det som avgör om det kan bli en partner eller ännu en vän. Och för att jag ska tända på personen så kan den tex inte ha en motbjudande lukt. Vi måste också kunna ha en vardag som båda tycker är kul och då går vissa livsstilar bort.
Kan låta skitkonstigt kanske att hissa röd flagg om någon tex har segling som största intresse. men för mig som har båtskräck och är sjösjuk så ser jag ett problem. Han kommer vilja vara på sin båt hela semestrar, de flesta helger mm. det vill inte jag. Allternativet är att man då är isär. Ingen bra livskombo för mig men jag kan absolut försöka hänga med på båten någon gång. Skulle drömkillen feströka så fine...men jag skulle nog hoppa över kyssar och kramar de gångerna. Men jag kan ju inte göra det varje dag livet ut så därför går heltidsrökare bort osv, osv.

Jag tror inte alls att det är omöjligt att hitta någon trots en kravlista. Visst, man begränsar utbudet markant, men det är ju det som är poängen. Jag vill hitta den som är rätt. Resten är för mig ointressanta. Jag har ju provat att pruta på de där sakerna och det som jag trodde var ett grus i skon som jag skulle kunna lära mig att leva med blev en irriterade sten.

När kemin och humorn stämmer och man känner att man verkligen trivs i personens sällskap och vill vara den nära så blir den också intressantare och samtalen får ett nytt djup. Så att lägga för stort fokus på intressanta samtal blir iaf för mig att välja bort någon för tidigt.

Så om personen inte gjort några tokmissar på första dejten så har ju jag gjort så att jag har velat träffas ett par gånger till för att verkligen se om det finns något där.

Katten vad vi tänker olika, jag blir frustrerad, inte minst för att jag borde jobba i stället ...

Klart det låter jättelogiskt det du säger! Vi bygger bara på så enormt olika grund. Jag menar att när man överhuvudtaget tänker i termer av krav- och gåbortlista så förlorar man redan där. När man inte nätdejtar, utan nyfikenhet, spänning och flirt bara uppstår, t ex på jobbet - då är man ju mycket friare. Blir jag intresserad av en person och han visar sig vara seglare - mitt intresse försvinner ju inte bara för det. Men i nätdejtingen hade jag alltså riskerat välja bort en person som jag kunde fallit för redan när jag läste om segling i hans presentation.

Samtidigt kan jag verkligen inte föreslå hur man skulle hantera nätdejting om den inte byggde på önskelistor och kravspecifikationer. Ju mer jag tänker på nätdejting, desto mer förvånad blir jag över folk som lyckas bygga ett förhållande på något som började där.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag tänkte på det där hela kvällen igår, samt pratade ivrigt om det med en kompis. En tydlig skillnad mellan de yttre och inre egenskaper man kan tycka har någon betydelse, är väl också att de yttre överhuvudtaget är möjliga att formulera begripligt. Rökning, att gilla vinprovning, att gilla skogspromenader, att gilla fotboll, att vara allergisk (kanske ett gränsfall för att vara "yttre" iofs) mot katter etc, är ju alltsammans saker som går lätt att formulera och där risken för missförstånd är små.

Medan sådant som jag skulle leta efter: någon som inte spelar könsrollsspel, någon som inte beter sig possessivt, någon som inte är särskilt symbiotisk av sig, någon som tycker att det är viktigt att vi är och förblir två separata individer som självständigt svarar för oss själva, inte bildar något slags "officiell parenhet". Och gärna lite vänstervriden. Men sådant går ju inte att säga, riktigt, utom möjligen det vänstervridna (som kan betyda lite vadsomhelst, dessutom, troligen skulle en vettig liberal kunna passera).

Jag tror inte det finns många som tycker att de spelar könsrollsspel och/eller beter sig possessivt i sina relationer. Ändå tycker jag att jag knappt någonsin ser exempel på motsatsen. Bara det tyder ju på att sådana saker inte funkar som urvalskriterier om man tänker sig en "kravlista".

Om man jämför med om någon röker eller inte, vilket inte riktigt går att tolka på så många vis.

Varför skulle du inte kunna skriva ut i din profil att du söker just de egenskaperna i en person? En profil an ju se ut hur som helst. Det är ju det som är hela poängen meden profil. Att presentera sig själv som person och tala om vad man söker för att få bästa match och sålla bort de "onödiga".
Sen är det ju genom skrivande och dejtande som man fortsäter sålla. Och det är där först man upptäcker om de ljugit/förskönat kraven.

 

[Wysiwyg]

Dansbandsentusiaster (För jag hatar att dansa och tycker musiken är hemsk och entusiasterna vill gärna vara ute och dansa med sin parter och vänner flera gånger i veckan)

De två sista punkterna är ganska vanliga "hobbys" bland medelålders män. Så de här kraven finns presenterade i min profil.

En dansbandsentusiast som inte vill ta med sin partner då?

De andra kraven har jag lättare att förstå men du behöver ju inte anta att du måste följa med.

Bara en tanke från mitt håll: Om jag träffat en dansant människa som tvunget skulle släpa med mig på sina träffar skulle problemet snarare ligga i att han är osjälvständig än att jag inte gillar att dansa.

 

[Raderad medlem 94602]

Katten vad vi tänker olika, jag blir frustrerad, inte minst för att jag borde jobba i stället ...

Klart det låter jättelogiskt det du säger! Vi bygger bara på så enormt olika grund. Jag menar att när man överhuvudtaget tänker i termer av krav- och gåbortlista så förlorar man redan där. När man inte nätdejtar, utan nyfikenhet, spänning och flirt bara uppstår, t ex på jobbet - då är man ju mycket friare. Blir jag intresserad av en person och han visar sig vara seglare - mitt intresse försvinner ju inte bara för det. Men i nätdejtingen hade jag alltså riskerat välja bort en person som jag kunde fallit för redan när jag läste om segling i hans presentation.

Samtidigt kan jag verkligen inte föreslå hur man skulle hantera nätdejting om den inte byggde på önskelistor och kravspecifikationer. Ju mer jag tänker på nätdejting, desto mer förvånad blir jag över folk som lyckas bygga ett förhållande på något som började där.

Man måste ju sålla. Det finns tusentals singlar på en sida och man kan ju inte skriva med alla. Om jag så bara får ett svar och det är det perfekta så är jag nöjd. Jag är helt ointresserad av att lägga en massa tid på att knyta kontaker med personer som jag sen aldrig skulle kunna leva ett tillfredställande liv med. Då tar jag hellre en fika med en kompis än sitter och mailar med en okänd snubbe hemma i soffan.

 

[prallan]

Är det inte lite synd att diskussionen fastnat på rökning? Vad det här egentligen handlar om väl snarare "krav" på yttre vs inre faktorer. Piercing, tatueringar och rökning är yttre faktorer - medan t ex spela könsrollsspel är en inre. Spela könsrollsspel är mer ett uttryck för grundläggande värderingar, som jag ser det. Och där tror jag det svårt att få ihop det med någon vars grundvärderingar är alltför långt från ens egna.

Jag tycker också att de här trådarna visar att nätdejting är mer problematisk när det gäller yttre faktorer. Eftersom man överhuvudtaget ska skriva ihop en profil med önskemål så riskerar man lägga krokben för sig själv redan där. Man fastnar på sin kravspecifikation/önskelista och uttrycker det som "men jag kan väl inte kompromissa med vad jag gillar??". Är man oönskat singel så kanske man istället borde fundera över om ens singelskap beror på för många krav/önskemål.

När jag själv blir intresserad av/faller för någon så stämmer de sällan med det slags mall jag skulle kunna skriva som önskelista. Och en av fördelarna med att överhuvudtaget bli kär tycker jag är att man vidgar sina vyer lite, tänker "se där ja, jag kunde falla för någon som är x/y/z, det hade jag aldrig kunnat tro."

För mig är lukter inte en yttre faktor. Jag är jättekonstig för lukter generellt.

 

[Raderad medlem 94602]

En dansbandsentusiast som inte vill ta med sin partner då?

De andra kraven har jag lättare att förstå men du behöver ju inte anta att du måste följa med.

Bara en tanke från mitt håll: Om jag träffat en dansant människa som tvunget skulle släpa med mig på sina träffar skulle problemet snarare ligga i att han är osjälvständig än att jag inte gillar att dansa.

Visst....helt ok om karln vill ut å dansa.
Har några tjejkompisar som älskar det här med ut och dansa. De är borta hela fredagskvällar och lördagskvällar och någon gång i veckan (onsdagar här) och som de säger...det går inte att älska dans och dansband på detta sätt om den andra partner inte gör det för de vill ut och dansa så fort de kan. Det är väl lite om med segelbåten..det blir väldigt separata liv som tillslut lätt kan leda till en ensamhet i en tvåsamhet.

En balans det där med intressen. Man bör ju ha ett eget liv. Men också tillräcklig med tid och gemensamma intressen.

 

[Mia_R]

En dansbandsentusiast som inte vill ta med sin partner då?

De andra kraven har jag lättare att förstå men du behöver ju inte anta att du måste följa med.

Bara en tanke från mitt håll: Om jag träffat en dansant människa som tvunget skulle släpa med mig på sina träffar skulle problemet snarare ligga i att han är osjälvständig än att jag inte gillar att dansa.

Nja, om man gillar att dansa så är det väldigt trist att leva med någon som absolut inte kan tänka sig det. Iaf jag och jag vet att min mor tycker likadant, är jag i ett förhållande så vill jag ju gå ut och dansa med min partner, andra aktiviteter har jag inga som helst problem med att göra själv eller att han gör på sin kant, men att sticka ut och dansa utan honom tycker jag inte är lika roligt.

Resor på egen hand, träffa och umgås med respektive vänner själva, egen tid hemma eller i stallet är toppen, men dansa vill jag gå ut och göra med min partner även om vi dansar med andra.

 

[Wysiwyg]

@Voff @Mia_R

Har ingen insyn i dansbandsvärlden så kanske är det något alla väldigt gärna delar med en partner.

Men om jag var orolig över tidsåtgången till hobbyn skulle jag hellre sålla bort hästägare eller hundbruksmänniskor. Där kan man snacka tidsåtgång och bundet liv.