Men pengar, det är lycka?

  • Äldre
  • Trådstartare Trådstartare Karma
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 195
  • Visningar Visningar 11 339
Det vet jag inte vem som ska bestämma det. Det finns säkerligen någon som tycker du skryter, någon som tycker det du köpt är skit och någon som är glad för din skull.


Jag ser inget nöje i att diskutera vad som är skryt och inte. Jag vet att jag satte den stämpeln genom att nämna det från början, på grund av att jag försökte förklara för några som inte förstått själva trådstarten.
 
"Har ni aldrig träffat någon som visar upp sina splitternya saker? Varför gör man det?"
"Har svårt att bli imponerad av något någon annan har eller känna begär efter det."
"Människor skryter högt med vilka fina julklappar de ska ge bort och hur mycket barnen får."

Där kom det där igen. Du har en riktigt tråkig syn på saken. Varför ska det inte vara okej att dela med sig av det man är glad över, oavsett prislapp?

Om jag ser till mig själv så är mitt facebookflöde en salig blandning av saker som jag gillar och saker som jag ogillar, bilderna handlar oftast om saker jag är glad över och det kan vara allt ifrån mina katter, hunden, hästen, en tavla som jag målat, en korg kantareller, hemodlade gurkor, min nya bil, en sprakande brasa i öppna spisen, en gammal broderad duk som jag fyndat på Erikshjälpen, en svalkande pool, storslagna vyer från någon av våra resor, bilder från huset eller gården, trädgården eller skogen, den nya kaffemaskinen, senaste skorna, en flaska fin champagne, en bukett vilda blommor, barnen, familjen och mycket, mycket mer...

Vilka poster är skryt här? Huset och gården är definitivt det som är dyrast och bilen kostade en del men utslaget per år år är det resorna som kostar mest. Fast i förhållande till användning och upplevelse är det nog hästen som är dyrast eftersom jag numera lånar ut hästen och själv bara rider typ en gång om året. Det är väl typ 40 000 kr per ridtur. Är det bilder på hästen och den årliga ridturen jag ska akta mig för att lägga ut för att inte anses skryta? Eller är det huset och gården?

Jag fattar inte heller varför man inte får vara glad för sina nya fina prylar?

Lägenheten jag bodde i i stan kostade mer än gården jag bor på nu, hur gör man då? :confused:
 
Som sagt, jag tänker inte uttala mig om vem som ska säga vad och till vem. Avgör själva. Det var inte det tråden handlade om från början och det är en diskussion jag inte är intresserad av då den inte ger mig något.

Du citerar en fråga som jag frågat en annan användare?
 
Jag tycker definitivt att pengar gör en lyckligare på det sättet att man inte behöver tänka så mycket på dom :P

Sen blir man ju lycklig av massa annat som vänner, familj, sina djur m.m men det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Jag har levt på studiebidrag och på låg inkomst ett par år och det var ett ständigt pusslande och snålande för att få ekonomin att gå ihop. Inte kul! Men en nyttig erfarenhet.

Nu har jag ett fast jobb med helt ok lön samt låga boendekostnader m.m Det är så otroligt mycket skönare och gör mig lyckligare att inte behöva fundera på pengar. Vill jag resa, köpa en ny jacka, ny mobil eller vad det nu är så gör jag det. Sen måste jag ju ändå spara om jag vill köpa dyrare grejer typ bil men då har jag ändå utrymme för att spara.

Men jag håller med om att jag tycker det är mycket hets att köpa det dyraste och nyaste bara för att visa att man har råd typ! Köper jag nått är det för att jag vill ha det/behöver det. Har tex en "gammal" mobil (2år) för att jag tycker det är tråkigt att lägga pengar på en telefon och känner inte alls nåt sug efter att ha den senaste modellen eftersom min ändå funkar.
 
Jag ser inget nöje i att diskutera vad som är skryt och inte. Jag vet att jag satte den stämpeln genom att nämna det från början, på grund av att jag försökte förklara för några som inte förstått själva trådstarten.

Fast jag tycker du förklarat ganska bra vad du menade med skryt. Det var bara det att jag aldrig varit med om det, annat än på TV. Alla lever vi i lite olika verkligheter. I min är det du avser så ovanligt att jag aldrig varit med om det. Å andra sidan är jag erkänt halvkass på att uppfatta en del mer subtila, indirekta avsikter med utsagor som människor gör. Men ditt exempel var tydligt.
 
I såna här diskussioner känns det alltid som om viss konsumtion är finare och mer berättigad än annan. Att ha husdjur och spendera massor med pengar på dem(uppstallning, veterinärvård, träning osv) är det ingen som ifrågasätter och att lägga upp en bild på en nyinköpt valp som kostat dubbelt så mycket som en ny iPhone räknas inte heller som skryt.

Jag tror att det är viktigt att vi som mår bra av att ha djur omkring oss inser att andra får samma känsla av teknikprylar, motorcyklar, dyra handväskor eller annat. Det är lätt att säga att djur är minsann är levande varelser och därför en vettigare hobby men till syvende och sist så måste det vara upp till var och en att avgöra vad som gör en lycklig.

Onödig överkonsumtion och miljöperspektiv är en annan femma, men så länge jag har tre husdjur för mitt höga nöjes skull som inte bara kostar mig massa pengar utan dessutom belastar miljön med sitt köttätande och som ökar mitt bilåkande markant så tänker jag verkligen inte sätta mig till doms över folk som vill ha den senaste mobilen.
 
Fast jag tycker du förklarat ganska bra vad du menade med skryt. Det var bara det att jag aldrig varit med om det, annat än på TV. Alla lever vi i lite olika verkligheter. I min är det du avser så ovanligt att jag aldrig varit med om det. Å andra sidan är jag erkänt halvkass på att uppfatta en del mer subtila, indirekta avsikter med utsagor som människor gör. Men ditt exempel var tydligt.
Jag har heller aldrig varit med om det där skrytet. Har däremot varit med om att människor uppfattat något som skryt men trots att jag har sett eller läst exakt samma sak, har jag inte uppfattat det så. Och det är lite kärnan till varför jag framhärdar i den här tråden. Jag tror att det många gånger handlar om att man ser något som inte finns där. Man läser själv in värderingar, tonfall och baktankar i det någon annan har skrivit. Det blir väldigt fel och orättvist.

Jag tänker att man skulle kunna undvika många tråkigheter om alla kunde ta för vana att läsa det skrivna ordet som om det uttrycktes med glädje och ödmjukhet.
 
Vilken intressant tråd. Ska försöka skriva ner lite egna flummiga tankar.
Har också känslan av att det finns en stor hets i prylar och att det drivs på av företagen. Företag där kanske några av oss arbetar eller känner någon som arbetar på, kör varorna från tillverkaren till butikerna o s v.
Målet måste ju vara att hela tiden få oss konsumenter att höja vår "basic"-nivå (som någon tidigare kallade det) utan att vi själva förstår det. Då säljs nya, dyrare ting och allt snurrar på i full fart.

Lyckan tror jag både finns här och utanför kretsen som springer snabbast. Viktigt att komma ihåg här är att även vi som älskar begagnat, faktiskt köpt/fått det just begagnat av någon som köpt det nytt.

De som finner glädjen och meningen med ting som de äger och har, förtjänar den, utan att behöva övertyga oss andra som inte förstår om varför.
Om jag runt omkring mig skulle ha väldigt många sådana situationer där jag hamnar oförstående och resten skrockar gott i samförstånd, skulle jag kanske se mig om efter andra "grupper" som förstår och uppskattar det jag gillar och förstår. Utan att den första gruppen skulle vara fel på något sätt.

Olyckligt blir ju självklart om "man" förlorar sig själv i det hela (t.ex. lyxfällan) men det kan ju inte vi svara på om de som har det senaste och snabbaste samtidigt är mer eller mindre olyckliga?

Håller verkligen med om att pengar inte är samma sak som lycka men att det definitivt innebär bättre en förutsättning.

Hobbypsykologi;
"De som mår dåligt" = överkonsumerar för korta kickar och för att jämföra (identitetsproblem)
"Vi andra" (eller vi som tror att vi är normala) = Konsumerar i takt med ett verkligt grundat behov, oberoende av omgivning och omvärld och är knappast avundsjuka på något eller någon någonsin...
"De som inte behöver fundera på något så trivialt som pengar" = Kan säkert också placeras in i ovanstående grupper och svänga däremellan beroende på perspektiv, lite självrannsakan hos oss alla och ödmjukhet som tidigare nämnt kanske hade varit bra.

Tack till den som orkade läsa.
Mvh Thomas
 
Den här tråden får mig att önska att det fanns fler saker i världen jag ville ha, så att jag kunde gå ut och köpa dem och glädja mig själv.
 
@MacGyver på onsdag ska jag hämta ett par dojor åt mig själv (trilla inte av stolen nu för fasen)!! Vill du se, ska jag visa upp dem? :D :D
Jaa gärna, förresten inte en dag för tidigt hörrö. :up:

Själv har jag shoppat loss för en tusing idag och gissa vad det blev? Håll i er nu, en ring PEX-slang och lite kopplingar så jag äntligen får vatten och avlopp i köket. Chockade?? :D

Det är min julklapp till mig själv. :)
 
Samtidigt undrar jag om det framstår som att jag skryter när jag berättar om inköp som jag gjort. För när jag verkligen köper något som jag vill ha, då är jag JÄTTEGLAD och vill berätta för hela världen. Och gör det ofta också. Är det skryt?
Nej inte alls. Själv får jag mycket saker ibland, förra helgen fick jag en hel hög kartonger med kakelplattor till mitt nya kök + några byggstrålkastare och det blev jag naturligtvis jätteglad för. Från min sida sett är det inget skryt om man nämner sådant, den enes överskott kan bli den andres lycka istället för att kastas bort bara för att ingen orkar ens fråga om nån i bekantskapskretsen vill ha det. Nästa gång är det jag som kan ge nåt av mitt överskott brukar jag tänka.
 
Jaa gärna, förresten inte en dag för tidigt hörrö. :up:

Själv har jag shoppat loss för en tusing idag och gissa vad det blev? Håll i er nu, en ring PEX-slang och lite kopplingar så jag äntligen får vatten och avlopp i köket. Chockade?? :D

Det är min julklapp till mig själv. :)
Vad är det för fel på skorna jag har?? :eek:

Hahaha, ja chockad! :D

Jävla statusjägare!! :sneaky:
 
Det håller jag med om. Det är bara det att jag aldrig varit med om det personligen, bara sett på TV. Det brukar vara ungar i yngre tonåren annars som håller på sådär av ren omognad. Å andra sidan har jag inte Facebook heller och har aldrig haft, det är kanske där en del försöker upprätthålla en bild av sig själva som handlar om yta och framgång?
Jag har mött sådana personer i arbetslivet.
En speciell person som hela tiden skryter. Om ägodelar, tidigare ägodelar, om tidigare arbeten, om medlemskap i vissa organisationer och deltagande på deras möten eller fester osv. Detta är en person som är ca 60 år gammal.

Jag blir trött på det, men för det mesta känns det bara .... patetiskt och kanske lite sorgligt. Ett självhävdelsebehov á la tonåring som fortfarande hos en vuxen människa är så starkt. Jag känner att det inte kan bottna i annat än en enormt dålig självkänsla.
 
Var ute i skärgården i somrars.
i den vik jag låg för ankar kom det in 2 segelbåtar framåt kvällen.
Den ena en ny fin 40 fotare och den andra en lika fin men betydligt äldre skärgårdskryssare.
Båda skepparna var naturligtvis stolta över sina båtar.
40 fotaren hade ärvt en bostadsrätt i Stockholm, som han hade sålt och för pengarna köpt båten.
Den andre, en äldre man på runt 70 år hade köpt båten som ett vrak på sjuttiotalet och renoverat den.

Självklart beundrade jag bådas båtar men jag beundrade bara träbåtsägaren, för det arbete han lagt ner på sin båt. den andre hade ju bara skrivit på ett papper, kvitterat ut baljan och stuckit ut till havs.

Om en människa försakar mycket för att kunna skaffa sig ngt så har hon naturligtvis både rätt att känna sig glad och lycklig samt att vi accepterar detta utan avund.

Om en annan köper prylar på löpande band för resurser man ärvt eller fått tja, de rycker jag bara på axlarna åt-
 
Man läser själv in värderingar, tonfall och baktankar i det någon annan har skrivit. Det blir väldigt fel och orättvist.
Men samtidigt får man inte vara naiv över sin egen position. Det är väldigt lätt att inte vara avundsjuk på andra kring de saker där man själv ligger på plus jämfört med andra. Jag har väldigt svårt att tro att du är en människa som själv aldrig blir avundsjuk och lite provocerad när folk visar upp det du vill ha men inte har. Du kanske har nån kompis vars kreativa eller intellektuella karriär går väldigt mycket bättre än din tex? Finns det verkligen inte nån du tycker postar lite väl mycket om sina utställningar och framgångar...? Ta den känslan och lev dig in i hur dina fattigare vänner upplever det när du postar bilder på din nya cab.
 
Men samtidigt får man inte vara naiv över sin egen position. Det är väldigt lätt att inte vara avundsjuk på andra kring de saker där man själv ligger på plus jämfört med andra. Jag har väldigt svårt att tro att du är en människa som själv aldrig blir avundsjuk och lite provocerad när folk visar upp det du vill ha men inte har. Du kanske har nån kompis vars kreativa eller intellektuella karriär går väldigt mycket bättre än din tex? Finns det verkligen inte nån du tycker postar lite väl mycket om sina utställningar och framgångar...? Ta den känslan och lev dig in i hur dina fattigare vänner upplever det när du postar bilder på din nya cab.

Fast är människor verkligen i stor utsträckning så avundsjuka? Är inte det ändå ganska ovanligt?

Jag blir alltid glad när andra människor lyckas med det de önskar göra i sina liv.
Deras lycka är inte min olycka, snarare precis tvärtom.
Jag får det inte sämre för att andra har det bättre.

Men som tidigare, jag har aldrig varit med om det där "skrytet" där man berättar något bara för att visa att man är rik/duktig.
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever... 2 3
Svar
50
· Visningar
7 646
  • Artikel Artikel
Dagbok I många år har jag funderat på vad det egentligen är för fel på mina föräldrar. De beter sig liksom inte riktigt som normala människor...
Svar
0
· Visningar
981
Senast: Tuvstarr
·
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam... 2 3
Svar
49
· Visningar
6 093
Senast: lilstar
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde... 3 4 5
Svar
99
· Visningar
16 601
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp