Medryttartråden 3

[zassoo]

Här tryter motivationen lite... Pålle har haft semester i några veckor men jag har varit där två gånger sedan han sattes igång igen. Känner ingen lust alls att åka dit, inget sug efter att rida. Men jag vet inte om det bara är att vi inte är igång än? Det går i vågor jämt, ibland är det superkul men ofta bara sådär och det ligger och gnager hela tiden att jag vet att vi inte passar jättebra ihop. Ibland tänker jag att jag håller kvar vid den här hästen bara för att stallet ligger så bra till (har ingen bil så är beroende av buss) och för att jag ändå ridit honom i 2 år nu. Då blir jag ledsen för att jag kanske inte får rida ALLS om jag slutar här... Och jag gillar ägaren jättemycket och vill inte göra henne besviken om jag slutar för jag vet att hon behöver hjälp. Suck

Tänk om jag kunde ha en egen. En övervuxen ponny eller litet kallblod, lugn och trygg och en bästa kompis. Som jag får bestämma över själv, som jag kan träna till att vara väluppfostrad och lätt att ha att göra med. Det vore något!

Någon som har samma erfarenheter angående medryttarhäst eller bara något tips/råd?

 

[Bufera]

Jag känner precis som du @zassoo , känner minimalt med sug efter att rida. Men längtar så innerligt efter en egen häst. Som man kan göra precis vad man vill med utan att behöva bry sig om vad någon annan säger att man ska göra.

Så just nu efter att praktiskt taget blivit kickad/lämnade hastigt förra hästen så letar jag inte aktivt häst att rida, har annonser ute men har egentligen ingen större lust att rida någon annans.
En foderhäst hade varit trevligt om man finner rätt ägare, men har inte råd på en halvtids tjänst. Så jag får vänta tills man får chans att gå upp i procent.

Men ärligt talat, just nu. När regnet öser ner hela dagarna är det sååå skönt att inte behöva åka till stallet. Man får sovmorgon vid varje kvällspass man jobbar, rätt skönt!

 

[Flixon]

Jag förstår helt klart hur du menar @zassoo! Emellanåt tappar jag verkligen sugen och känner att varför ska jag lägga ner tid och kraft på en häst där jag i slutändan inte kommer få något för det? Svaret är ju för att det är kul, och för att utveckla mig själv i väntan på den där egna hästen, men ibland känns det segt när det är så mycket runt omkring som inte går att påverka.

Som nu, nu har hästen inte haft sko på en vecka, och står därmed. Igen.

 

[Squie]

Här tryter motivationen lite... Pålle har haft semester i några veckor men jag har varit där två gånger sedan han sattes igång igen. Känner ingen lust alls att åka dit, inget sug efter att rida. Men jag vet inte om det bara är att vi inte är igång än? Det går i vågor jämt, ibland är det superkul men ofta bara sådär och det ligger och gnager hela tiden att jag vet att vi inte passar jättebra ihop. Ibland tänker jag att jag håller kvar vid den här hästen bara för att stallet ligger så bra till (har ingen bil så är beroende av buss) och för att jag ändå ridit honom i 2 år nu. Då blir jag ledsen för att jag kanske inte får rida ALLS om jag slutar här... Och jag gillar ägaren jättemycket och vill inte göra henne besviken om jag slutar för jag vet att hon behöver hjälp. Suck

Tänk om jag kunde ha en egen. En övervuxen ponny eller litet kallblod, lugn och trygg och en bästa kompis. Som jag får bestämma över själv, som jag kan träna till att vara väluppfostrad och lätt att ha att göra med. Det vore något!

Någon som har samma erfarenheter angående medryttarhäst eller bara något tips/råd?

Min spontana fundering är:
- Vilken typ av dialog du och hästägaren har?
- Att du o hästen inte riktigt går ihop, går det att lösa med lektioner? Anna typ av träning (tömkörning, longering, etc)
- Menar du att du inte får bestämma över huvud taget hur du vill träna, hur du agerar/uppfostrar hästen?

 

[sofiaspel]

Åh, vad kul får se om jag känner igen dig och Ulla, annars lär du ju inte ta miste på den grå som dessutom kommer i sällskap av en stor fläckig en

Ja om inte kommer jag fram och hälsar men det kommer dröja lite hon måste få upp konditionen och så men kanske i slutet av september.. jag har skickat pm till dig

 

[tindra]

Här tryter motivationen lite... Pålle har haft semester i några veckor men jag har varit där två gånger sedan han sattes igång igen. Känner ingen lust alls att åka dit, inget sug efter att rida. Men jag vet inte om det bara är att vi inte är igång än? Det går i vågor jämt, ibland är det superkul men ofta bara sådär och det ligger och gnager hela tiden att jag vet att vi inte passar jättebra ihop. Ibland tänker jag att jag håller kvar vid den här hästen bara för att stallet ligger så bra till (har ingen bil så är beroende av buss) och för att jag ändå ridit honom i 2 år nu. Då blir jag ledsen för att jag kanske inte får rida ALLS om jag slutar här... Och jag gillar ägaren jättemycket och vill inte göra henne besviken om jag slutar för jag vet att hon behöver hjälp. Suck

Tänk om jag kunde ha en egen. En övervuxen ponny eller litet kallblod, lugn och trygg och en bästa kompis. Som jag får bestämma över själv, som jag kan träna till att vara väluppfostrad och lätt att ha att göra med. Det vore något!

Någon som har samma erfarenheter angående medryttarhäst eller bara något tips/råd?

Hm, tråkigt med trytande motivation. Jag får ibland ett stort sug efter egen häst men senaste året har jag haft ett så himla bra samarbete med min(a) hästägare där hon prioriterar att vi kommer ut och tränar så mycket jag vill. Ägaren tränar själv dressyr men jag rider för samma instruktör åtminstone varannan vecka (senaste månaden har det blivit varje vecka). Vi har båda som mål att komma ut och tävla lite i dressyren och jag ska ut på hoppbanorna bara vi fått komma ut på lite fler p&j och skaffat lite rutin.

Sen har det inte varit någon dans på rosor för den grå är inte helt lätt att ha att göra med. I början bets han, bänglade med huvudet och var helt omöjlig vid uppsittning. Jag funderade seriöst på hur jag skulle orka men vi tog oss förbi det och nu är han trevlig att ha och göra med och det känns kul att vi gör sådana framsteg. Jag ser långsiktigt på vårt samarbete och har planer på att ta oss ut och tävla terräng längre fram. Så allt vi gör i dagsläget, även utanför träningarna, görs med sikte framåt för att utveckla både honom och mig själv.

Men passar ni inte ihop kanske det är läge att du ser dig om efter en annan häst? För mig så sitter motivationen ihop med möjligheterna och i det här samarbetet (eller samarbetena, för jag har samma möjligheter med den andra hästen jag rider) får jag sådan enorm uppbackning och möjlighet att träna så mycket jag bara vill.

 

[sofiaspel]

Här tryter motivationen lite... Pålle har haft semester i några veckor men jag har varit där två gånger sedan han sattes igång igen. Känner ingen lust alls att åka dit, inget sug efter att rida. Men jag vet inte om det bara är att vi inte är igång än? Det går i vågor jämt, ibland är det superkul men ofta bara sådär och det ligger och gnager hela tiden att jag vet att vi inte passar jättebra ihop. Ibland tänker jag att jag håller kvar vid den här hästen bara för att stallet ligger så bra till (har ingen bil så är beroende av buss) och för att jag ändå ridit honom i 2 år nu. Då blir jag ledsen för att jag kanske inte får rida ALLS om jag slutar här... Och jag gillar ägaren jättemycket och vill inte göra henne besviken om jag slutar för jag vet att hon behöver hjälp. Suck

Tänk om jag kunde ha en egen. En övervuxen ponny eller litet kallblod, lugn och trygg och en bästa kompis. Som jag får bestämma över själv, som jag kan träna till att vara väluppfostrad och lätt att ha att göra med. Det vore något!

Någon som har samma erfarenheter angående medryttarhäst eller bara något tips/råd?

Jag förstår precis hur du känner dig.. Skrev ett inlägg några sidor tillbaka, om hur jag red en häst som var ja sådär, schysst ägare men det kändes ändå inte rätt.. Red 2 dagar i veckan och en regnig dag när det var min dag kände jag bara nej fyfan vad trist det här är. Åkte ut och mockade och borsta sen dagen efter slutade jag där.

Gick ner i världens depp och tyckte allt var trist, har ingen möjlighet att köpa egen och rida andras nej usch.

MEN.. i och med att vi flyttade så letade jag häst i området och hittade Ulla.. som jag har ridit ca 5 gånger nu och allt känns så bra. Ännu schysstare ägare än förra, MYCKET roligare häst och MYCKET mer frihet, det är det som funkar för mig och får mig att tycka det är roligt.

Mitt tips till dig, antingen slutar du rida den hästen och letar ny, finns fler stall med bra bussförbindelser, det kan inte vara det enda!
Eller så stannar du ett tag, be ägaren om hjälp, säg att det känns lite trist och om hon har några idéer. Och kanske letar ny häst men inte så aktivt...Hoppas det löser sig!

 

[zassoo]

Jag känner precis som du @zassoo , känner minimalt med sug efter att rida. Men längtar så innerligt efter en egen häst. Som man kan göra precis vad man vill med utan att behöva bry sig om vad någon annan säger att man ska göra.

Så just nu efter att praktiskt taget blivit kickad/lämnade hastigt förra hästen så letar jag inte aktivt häst att rida, har annonser ute men har egentligen ingen större lust att rida någon annans.
En foderhäst hade varit trevligt om man finner rätt ägare, men har inte råd på en halvtids tjänst. Så jag får vänta tills man får chans att gå upp i procent.

Men ärligt talat, just nu. När regnet öser ner hela dagarna är det sååå skönt att inte behöva åka till stallet. Man får sovmorgon vid varje kvällspass man jobbar, rätt skönt!

Oj vad hände med förra hästen?? Nä jag har inte heller råd med egen eller foderhäst, är student. Men men, allt behöver inte hända just nu försöker jag intala mig själv

Jag förstår helt klart hur du menar @zassoo! Emellanåt tappar jag verkligen sugen och känner att varför ska jag lägga ner tid och kraft på en häst där jag i slutändan inte kommer få något för det? Svaret är ju för att det är kul, och för att utveckla mig själv i väntan på den där egna hästen, men ibland känns det segt när det är så mycket runt omkring som inte går att påverka.

Som nu, nu har hästen inte haft sko på en vecka, och står därmed. Igen.

Åh jag känner igen mig, det är ofta strul med hästen såsom tappade skor, hältor osv. Är kanske lite det som ställer till det också, jag kommer igång men plötsligt är han halt igen. Nu har han iofs varit bra sedan operationen för ett år sedan men i alla fall.

Och alltså det är ju kul ibland. När det går bra. Och visst är det mysigt att komma ut till stallet. Fast det är sällan jag faktiskt längtar, och det känns tråkigt

Min spontana fundering är:
- Vilken typ av dialog du och hästägaren har?
- Att du o hästen inte riktigt går ihop, går det att lösa med lektioner? Anna typ av träning (tömkörning, longering, etc)
- Menar du att du inte får bestämma över huvud taget hur du vill träna, hur du agerar/uppfostrar hästen?

Vi har väl inte sådär jättemycket dialog alls över vårt samarbete, ärligt talat. Vi bestämmer vecka för vecka vilken dag jag ska rida och sen gör jag på ett ungefär vad jag vill de dagarna, inom vissa gränser såklart och anpassat efter hästens dagsform och tränings/tävlingsschema. Jag har fått rida några lektioner (läs 3-4 ggr sedan start), men det var ett bra tag sedan nu. Ett tag red inte ägaren heller lektioner så då gjorde inte jag heller det såklart. Numera är det väl lite så att jag inte känner att jag vill fråga om det, delvis lite pga den trytande motivationen och delvis för att jag känner mig lite girig på något vis om jag gör det, jag betalar ingenting för att rida och ja... Jag vet inte. Tramsigt, förmodligen.

Jag får absolut lägga upp mina pass som jag vill och uppfostra hästen som jag vill. Och ägaren vet att jag är tuffare mot hästen än vad hon är. Men det jag känner är att det spelar ju ingen som helst roll ifall jag gör på ett visst sätt 1-2 ggr i veckan om han ändå kommer undan med det resten av veckans dagar? Det är sånt som gör mig lite matt, vad gäller att hantera andras hästar. Att det jag gör inte spelar någon roll. Absolut ingen skugga över hästägaren, jag gillar henne verkligen och hon får hantera sin häst precis som hon vill. Han är rätt speciell också, vilket jag vissa dagar ser som charmigt och vissa dagar är jag så trött på honom att jag bara vill åka hem

 

[zassoo]

Hm, tråkigt med trytande motivation. Jag får ibland ett stort sug efter egen häst men senaste året har jag haft ett så himla bra samarbete med min(a) hästägare där hon prioriterar att vi kommer ut och tränar så mycket jag vill. Ägaren tränar själv dressyr men jag rider för samma instruktör åtminstone varannan vecka (senaste månaden har det blivit varje vecka). Vi har båda som mål att komma ut och tävla lite i dressyren och jag ska ut på hoppbanorna bara vi fått komma ut på lite fler p&j och skaffat lite rutin.

Sen har det inte varit någon dans på rosor för den grå är inte helt lätt att ha att göra med. I början bets han, bänglade med huvudet och var helt omöjlig vid uppsittning. Jag funderade seriöst på hur jag skulle orka men vi tog oss förbi det och nu är han trevlig att ha och göra med och det känns kul att vi gör sådana framsteg. Jag ser långsiktigt på vårt samarbete och har planer på att ta oss ut och tävla terräng längre fram. Så allt vi gör i dagsläget, även utanför träningarna, görs med sikte framåt för att utveckla både honom och mig själv.

Men passar ni inte ihop kanske det är läge att du ser dig om efter en annan häst? För mig så sitter motivationen ihop med möjligheterna och i det här samarbetet (eller samarbetena, för jag har samma möjligheter med den andra hästen jag rider) får jag sådan enorm uppbackning och möjlighet att träna så mycket jag bara vill.

Du verkar ha ett himla bra samarbete med din hästägare, låter hur bra som helst Och att du ser framsteg med den grå är ju väldigt motiverande, värre när man bara står och stampar. Fast nu ska jag inte vara sån, det har absolut hänt en del sedan jag började rida hästen för drygt 2 år sedan. Men det är ju fortfarande samma individ med samma personlighet, och jag har nog börjat inse att jag inte riktigt trivs med den personligheten...

 

[zassoo]

Jag förstår precis hur du känner dig.. Skrev ett inlägg några sidor tillbaka, om hur jag red en häst som var ja sådär, schysst ägare men det kändes ändå inte rätt.. Red 2 dagar i veckan och en regnig dag när det var min dag kände jag bara nej fyfan vad trist det här är. Åkte ut och mockade och borsta sen dagen efter slutade jag där.

Gick ner i världens depp och tyckte allt var trist, har ingen möjlighet att köpa egen och rida andras nej usch.

MEN.. i och med att vi flyttade så letade jag häst i området och hittade Ulla.. som jag har ridit ca 5 gånger nu och allt känns så bra. Ännu schysstare ägare än förra, MYCKET roligare häst och MYCKET mer frihet, det är det som funkar för mig och får mig att tycka det är roligt.

Mitt tips till dig, antingen slutar du rida den hästen och letar ny, finns fler stall med bra bussförbindelser, det kan inte vara det enda!
Eller så stannar du ett tag, be ägaren om hjälp, säg att det känns lite trist och om hon har några idéer. Och kanske letar ny häst men inte så aktivt...Hoppas det löser sig!

Skönt att höra fler med samma erfarenhet. Jag känner mig bara så ledsen när jag tänker på att sluta, tänk om jag inte hittar någon annan häst? Att sluta rida känns otänkbart, samtidigt som glädjen förtas när jag inte har någon motivation till att åka till stallet.
Jag får nog fundera ett tag till och låta något slags beslut mogna... Någonstans måste det ju vara värt det, jag håller på med hästar för att det är roligt, för att det ger mig någonting. Vi får se hur det blir...

 

[Squie]

Vi har väl inte sådär jättemycket dialog alls över vårt samarbete, ärligt talat. Vi bestämmer vecka för vecka vilken dag jag ska rida och sen gör jag på ett ungefär vad jag vill de dagarna, inom vissa gränser såklart och anpassat efter hästens dagsform och tränings/tävlingsschema. Jag har fått rida några lektioner (läs 3-4 ggr sedan start), men det var ett bra tag sedan nu. Ett tag red inte ägaren heller lektioner så då gjorde inte jag heller det såklart. Numera är det väl lite så att jag inte känner att jag vill fråga om det, delvis lite pga den trytande motivationen och delvis för att jag känner mig lite girig på något vis om jag gör det, jag betalar ingenting för att rida och ja... Jag vet inte. Tramsigt, förmodligen.

Jag får absolut lägga upp mina pass som jag vill och uppfostra hästen som jag vill. Och ägaren vet att jag är tuffare mot hästen än vad hon är. Men det jag känner är att det spelar ju ingen som helst roll ifall jag gör på ett visst sätt 1-2 ggr i veckan om han ändå kommer undan med det resten av veckans dagar? Det är sånt som gör mig lite matt, vad gäller att hantera andras hästar. Att det jag gör inte spelar någon roll. Absolut ingen skugga över hästägaren, jag gillar henne verkligen och hon får hantera sin häst precis som hon vill. Han är rätt speciell också, vilket jag vissa dagar ser som charmigt och vissa dagar är jag så trött på honom att jag bara vill åka hem

Det kanske är läge då att börja ha en dialog med ägaren om det hela? Trivs du med att inte veta från vecka till vecka vila dagar du har eller vill du ha det mer strukturerat genom fasta dagar? Kan vara en väg att gå för att öka motiveringen.

Även om du inte betalar så är ju ändå grundtanken att ha den medryttarhäst du har så ska det ändå ge dig något. Jag betalar inget på den pass-/medryttarhäst jag har o han ger mig ofantligt mkt. Så dit jag vill komma är att börja rida lektion på hästen gör ju också att motivationen höjs genom att du märker att det händer något. Ni som team kommer någonstans. Eller är det så att du är sur o grinig för att ägaren inte kommer med förslaget? OM det är så, hon/han kan ju omöjligt vara tankeläsare om vad du vill o har lust till.

Hästar lär sig vem de kan göra vad med. Så om du är konsekvent med de regler du har för hästen så sitter de kvar.

*pepp*

 

[zassoo]

Det kanske är läge då att börja ha en dialog med ägaren om det hela? Trivs du med att inte veta från vecka till vecka vila dagar du har eller vill du ha det mer strukturerat genom fasta dagar? Kan vara en väg att gå för att öka motiveringen.

Även om du inte betalar så är ju ändå grundtanken att ha den medryttarhäst du har så ska det ändå ge dig något. Jag betalar inget på den pass-/medryttarhäst jag har o han ger mig ofantligt mkt. Så dit jag vill komma är att börja rida lektion på hästen gör ju också att motivationen höjs genom att du märker att det händer något. Ni som team kommer någonstans. Eller är det så att du är sur o grinig för att ägaren inte kommer med förslaget? OM det är så, hon/han kan ju omöjligt vara tankeläsare om vad du vill o har lust till.

Hästar lär sig vem de kan göra vad med. Så om du är konsekvent med de regler du har för hästen så sitter de kvar.

*pepp*

Tack för peppen! Fasta dagar skulle nog vara bättre, men problemet är att det inte funkar då mitt schema är otroligt varierat och jag kan inte boka upp en fast dag.
Jag är inte sur för att ägaren inte frågar, det är ju mitt ansvar. Men jag har väl tänkt i de banorna att med tanke på hur sällan ägaren tränar så vill hon nog inte ge bort några av de tillfällena till mig. Fast det är ju bara spekulationer från min sida. Jag har heller ingen egen tränare som jag kan ta dit, känner inga hästmänniskor här i stort sett. Jag vet att jag bara ser hinder just nu och inga möjligheter... Dumt. Jag ska åka bort i helgen så jag ska släppa det här några dagar och sen försöka lösa problemet på ett eller annat sätt i nästa vecka.

Stort tack alla som svarat, det betyder mycket

 

[mollyphlox]

Hoppar in här i tråden. Har precis skaffat medryttarhäst igen så då passar jag väl in här!

Var mellan augusti 2005-augusti 2013 medryttare på världens härligaste gammeltant till ponny, det är hon jag har på min avatar. Lärde mig otroligt mycket av henne, men tyvärr kom hennes ålder till slut ikapp henne och hon togs bort för exakt ett år sedan. Vi fick ändå 8 fina år tillsammans.

Lite om mej då. Jag är 23 år och blev klar med studierna i början av juni. Nu har jag flyttat hem igen och tanken var att jag skulle skaffa egen häst, men då det blev betydligt svårare att hitta jobb än vad jag trodde så har jag lagt planerna på egen häst på hyllan för ett tag. Sparar pengar tills vidare och får ta tag i det igen när arbetssituationen klarnar! Så det blev medryttarhäst igen istället. Jag hade inte tänkt bli medryttare igen då både ägare och häst var perfekt förra gången. Efter en del krångel med att hitta nån lämplig häst att rida och en ägare som drog sig ur samma dag som jag skulle komma och prova så har det ordnat upp sig och jag har visst hela 3 hästar att rida!

Den ena hästen är ett 9 år gammalt svenskt halvblodssto, Brazilia, som ägs av en bra bekant till min bästa kompis. Vi fick frågan om vi ville hjälpa till med hennes häst lite under sommaren, då hon inte riktigt hinner med. Tyvärr är det ganska långt att åka ut dit, det tar närmare en halvtimme med bil att ta sig dit. Det är en otroligt snäll häst, lite som en ponny i stort format. Ridmässigt är hon väl lite mer känslig än vad jag känner mig helt bekväm med, men då hon är så snäll så går det bra ändå. Jag tror hon är en riktigt bra häst att lära sig av! Nästa vecka åker min kompis däremot iväg för att studera igen, så det lär väl bli lite mer sporadiskt med ridningen av Brazilia. Vi har tänkt att vi kommer att fortsätta rida henne när min kompis kommer hem, vilket ändå är ca 1-2 ggr per månad.

De andra två hästarna står i ett stall ett par kilometer från där jag bor. Provred dem igår och det kändes helt okej så jag ska börja med att följa med ägaren till hästarna tills jag lärt känna dem bättre. Nästa gång blir på måndag. Tanken är att jag ska hjälpa till 1-2 ggr i veckan. En av hästarna är ett 21 år gammalt halvblodssto som heter Manta. Hon har varit tävlingshäst förut och är importerad från Tyskland. Nu är hon pensionär och ska mest ridas för att hållas i form. Verkar vara en lagom pigg och snäll häst. Lär vara trygg och stabil att rida ut på.
Den andra hästen i samma stall är en finnhästvalack vid namn Joppe. Vet inte hur gammal han är, glömde att fråga men yngre än Manta. Han kan vara lite småslö men är också trygg och snäll att rida.

Vi får se hur det här fortsätter! Är en bra lösning tills vidare och jag lär fortsätta att rida dem tills jag kan skaffa egen häst.

 

[sofiaspel]

Hoppar in här i tråden. Har precis skaffat medryttarhäst igen så då passar jag väl in här!

Var mellan augusti 2005-augusti 2013 medryttare på världens härligaste gammeltant till ponny, det är hon jag har på min avatar. Lärde mig otroligt mycket av henne, men tyvärr kom hennes ålder till slut ikapp henne och hon togs bort för exakt ett år sedan. Vi fick ändå 8 fina år tillsammans.

Lite om mej då. Jag är 23 år och blev klar med studierna i början av juni. Nu har jag flyttat hem igen och tanken var att jag skulle skaffa egen häst, men då det blev betydligt svårare att hitta jobb än vad jag trodde så har jag lagt planerna på egen häst på hyllan för ett tag. Sparar pengar tills vidare och får ta tag i det igen när arbetssituationen klarnar! Så det blev medryttarhäst igen istället. Jag hade inte tänkt bli medryttare igen då både ägare och häst var perfekt förra gången. Efter en del krångel med att hitta nån lämplig häst att rida och en ägare som drog sig ur samma dag som jag skulle komma och prova så har det ordnat upp sig och jag har visst hela 3 hästar att rida!

Den ena hästen är ett 9 år gammalt svenskt halvblodssto, Brazilia, som ägs av en bra bekant till min bästa kompis. Vi fick frågan om vi ville hjälpa till med hennes häst lite under sommaren, då hon inte riktigt hinner med. Tyvärr är det ganska långt att åka ut dit, det tar närmare en halvtimme med bil att ta sig dit. Det är en otroligt snäll häst, lite som en ponny i stort format. Ridmässigt är hon väl lite mer känslig än vad jag känner mig helt bekväm med, men då hon är så snäll så går det bra ändå. Jag tror hon är en riktigt bra häst att lära sig av! Nästa vecka åker min kompis däremot iväg för att studera igen, så det lär väl bli lite mer sporadiskt med ridningen av Brazilia. Vi har tänkt att vi kommer att fortsätta rida henne när min kompis kommer hem, vilket ändå är ca 1-2 ggr per månad.

De andra två hästarna står i ett stall ett par kilometer från där jag bor. Provred dem igår och det kändes helt okej så jag ska börja med att följa med ägaren till hästarna tills jag lärt känna dem bättre. Nästa gång blir på måndag. Tanken är att jag ska hjälpa till 1-2 ggr i veckan. En av hästarna är ett 21 år gammalt halvblodssto som heter Manta. Hon har varit tävlingshäst förut och är importerad från Tyskland. Nu är hon pensionär och ska mest ridas för att hållas i form. Verkar vara en lagom pigg och snäll häst. Lär vara trygg och stabil att rida ut på.
Den andra hästen i samma stall är en finnhästvalack vid namn Joppe. Vet inte hur gammal han är, glömde att fråga men yngre än Manta. Han kan vara lite småslö men är också trygg och snäll att rida.

Vi får se hur det här fortsätter! Är en bra lösning tills vidare och jag lär fortsätta att rida dem tills jag kan skaffa egen häst.

Välkommen till tråden! Jag är också ny i tråden, ju fler desto bättre

 

[sofiaspel]

Idag har jag ridit ut på Ulla, tränade lite kondition. blir som en ponny när hon fattar fel galopp och studsar som en galning innan jag får ner henne i trav för att byta.. känns som att någon haft X antal kamper med henne en gång i tiden haha. Kände som jag satt på min gamla galna D-ponny igen. Imorgon ska vi hoppa om banan är tom på hästar, då kanske jag slänger in någon film + bilder om ni vill se

 

[sofiaspel]

Idag blev det hoppning som planerat, vår första hoppträning.

Pigg och glad häst, lite svårreglerad ibland med schysst.
För er nyfikna kan ni kolla på filmen jag klippte ihop

 

[sofiaspel]

Jag gillar att föra lite dagbok när jag ridit så därför skriver jag varje gång jag ridit.. hur är det för er andra? skriv gärna och berätta era pass på era medryttarhästar

Idag var vi ute och red igen, ägaren har varit bortrest i helgen så jag har haft Ulla hela helgen. Tror hon hade lite träningsvärk från igår, dock kändes hon lite lugnare idag, mer harmonisk. Hon gillar nog att komma igång! Släppte henne i galoppen helt en gång bara för att känna på farten, oj vad det gick! i typ 500 meter sen blev hon trött :P

Fortsatte med lite lätt intervallträning sen blev det skritt på lååång tygel hela vägen hem

 

[miumiu]

Jag och Nanna körde ett litet pass i paddocken och skrittade av på "lilla skogsslingan" sen. Övade avsaktningar och igångsättningar mest, när vi skrittade av kom en rejäl regnskur lagom till att vi hunnit tillbaks till stallet. Nanna lessnade helt och ställde sig demonstrativt med rumpan mot regnet, hehe. Eftersom hon går ute dygnet runt nu och inte har någon egen box (stallet är urstädat) så fick jag provisoriskt slänga in henne i en tom box medan jag räddade min telefon som låg i en tygpåse som jag hade lämnat vid paddocken

Sen fick hon stå där och äta sin kraft och torka lite Annars så gick passet riktigt bra, Nanna var lagom-pigg och det känns som att hon börjar få förtroende för mig nu. Tycker så himla mycket om den här hästen alltså, ärlig, ambitiös med lagom mycket nerv - en riktig läromästare! Så himla glad att jag har fått lära känna henne

 

[Squie]

hur är det för er andra?

Nja, några längre utläggningar blir det inte. Ett fåtal ord (max 5-10st) i kalendern om vad vi gjort. Thats it!

 

[tindra]

Idag blev det hoppning som planerat, vår första hoppträning.

Pigg och glad häst, lite svårreglerad ibland med schysst.
För er nyfikna kan ni kolla på filmen jag klippte ihop

Kul med hoppfilm ang. dagbok så brukar jag blogga efter mina ridpass. Lite mindre nu för tiden om vanliga uteritter och mer om träningarna.

kl

I morgon är det dags för höstens första terrängträning - superpepp! Nu i veckan så blev det bara dressyrträning i tisdags och ett markarbetespass med hästägaren i onsdags, sen har jag varit sjuk och jobbat så all energi har gått till att ta mig till jobbet.

Löser det sig med skjuts ska vi nog snart ut på en pay&jump - den grå behöver skaffa sig lite rutin