Sv: Medryttartråden 3
kl
Oj, oj, oj. I dag blev det åka av. Det är kul med unghästar ...och hästar som testar.
En månad på dagen i dag sedan jag började rida C. Jag vaknade med mensvärk och kände att nej men... vi provar att ta en lugn barbackatur, det är ju alltid trevligt och jag har ju inte provat honom barbacka...
Jag vet inte vad jag tänkte men såhär i efterhand är jag vääääldigt glad att fegisremmen åkte med. Det var bara en sån där tanke i förbifarten att den kanske kunde vara bra att ha, utifall att.
Red iväg.. mötte skolbussen som är hans stora skräck men det gick rätt så fint även om han var lite spänd. Det riktigt roliga började 5-10 minuter från stallet när han tvärvände och skulle galoppera hem. Fick stopp på honom och vände tillbaka och funderade på vad som skrämt honom: en flock med höns invid vägkanten var visst helt livsfarliga. Han var ju rädd - till att börja med - men sen gav han sig bara fan på att han inte skulle gå förbi. Vi höll väl på i 30-45 minuter och backade, kastade sig, ned i diken, stegrade sig, kastade sig upp i luften, försökte vända och dra och backa, backa, backa... han skulle inte fram. Jag tyckte att jag satt förjäkla stadigt iaf så jag bestämde mig för att vänta ut honom och låta honom hållas. Tänkte att jag bara får problem senare och att det är lika bra att ta det med en gång och få honom att gå dit vi ska. Tillslut började han gå, om än med backen i, och jag drev på och berömde.. han kom fram i trav och jag sa att visst vi kan trava förbi så länge vi går åt rätt håll. Då exploderar han och drar i världens galopp.
Kul, verkligen. Det är tur att han är så söt fick iaf stopp på honom och sen hade vi en trevlig tur och var åter i stallet närmare 2 timmar senare (en runda som ska ta knappa timmen...)
kl
Oj, oj, oj. I dag blev det åka av. Det är kul med unghästar ...och hästar som testar.
En månad på dagen i dag sedan jag började rida C. Jag vaknade med mensvärk och kände att nej men... vi provar att ta en lugn barbackatur, det är ju alltid trevligt och jag har ju inte provat honom barbacka...
Jag vet inte vad jag tänkte men såhär i efterhand är jag vääääldigt glad att fegisremmen åkte med. Det var bara en sån där tanke i förbifarten att den kanske kunde vara bra att ha, utifall att.
Red iväg.. mötte skolbussen som är hans stora skräck men det gick rätt så fint även om han var lite spänd. Det riktigt roliga började 5-10 minuter från stallet när han tvärvände och skulle galoppera hem. Fick stopp på honom och vände tillbaka och funderade på vad som skrämt honom: en flock med höns invid vägkanten var visst helt livsfarliga. Han var ju rädd - till att börja med - men sen gav han sig bara fan på att han inte skulle gå förbi. Vi höll väl på i 30-45 minuter och backade, kastade sig, ned i diken, stegrade sig, kastade sig upp i luften, försökte vända och dra och backa, backa, backa... han skulle inte fram. Jag tyckte att jag satt förjäkla stadigt iaf så jag bestämde mig för att vänta ut honom och låta honom hållas. Tänkte att jag bara får problem senare och att det är lika bra att ta det med en gång och få honom att gå dit vi ska. Tillslut började han gå, om än med backen i, och jag drev på och berömde.. han kom fram i trav och jag sa att visst vi kan trava förbi så länge vi går åt rätt håll. Då exploderar han och drar i världens galopp.
Kul, verkligen. Det är tur att han är så söt fick iaf stopp på honom och sen hade vi en trevlig tur och var åter i stallet närmare 2 timmar senare (en runda som ska ta knappa timmen...)