Sv: Medryttartråden 3
kl
Åh, vilken go känsla jag har i kroppen idag! Dessa underbara hästar!!
Hade planerat att ta ett ganska kort och omotiverat pass i ridhuset då jag har ont både här och där. Men, så frågade en stallkompis ifall jag ville hänga med henne ut en sväng. Med tanke på att klockan var 18 och det var kolsvart ute var jag mer än tveksam då hästen jag rider inte är den stabilaste och säkraste man kan hitta...
Vid tidigare uteritter (under dagsljus
) med sällskap så är han ganska stressad och brukar bli livrädd för både de ena och andra, inte trygg att rida med andra ord. Rider man ut själv är han självaste djävulen då han bestämt sig för att han vägrar lämna stallplanen själv och gör allt för att få sin vilja gjord.
Men, jag kände att det var dags att ta tjuren vid hornen så lindade in oss från topp till tå i reflexer, använde för ovanlighetens skull (
) säkerhetsväst samt pannlampa på. Började med att båda våra hästar (självklart så red vi två med de mest fjompiga och nervösa hästarna ut tillsammans...
) blev livrädda för brevlådorna som står 20 m från stallet och vi fick försöka övertala iallafall en av dem att det faktiskt var okej att gå först ändå.
Men åååh, sicken tur det blev tillslut!! -2 grader, helt öppen himmel med månen som sken över oss, vindstilla och inte en människa ute på vägen vi red på. Heeelt underbart! Hästarna skötte sig bättre än vi kunde drömt om, gick och tuggade på bettet, frustade och bara njöt i fulla drag. Förutom en liten incident med en helt livsfarlig reflexstolpe (
) så var hästen min totalt trygg och vickade in på örat åt något!! Han var till och med trevligare att rida än han brukar vara i ridhus under hans bästa dagar, helt sjukt.
Och när vi sedan vid 19,30 kom tillbaka till stallet efter en timme ute var alla mina annars mer eller mindre kroniska smärtor som bortblåsta. Den här turen kommer jag minnas länge!
