"Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Gjorde canis testet, tycker inte att det sa så mycket. Fick:

Australian shepherd
Australsk cattledog
Australsk kelpie
Border collie
Chesapeake bay retriever
Finsk lapphund
Islandsk fårehund
Lapsk vallhund
Norsk buhund
Nova scotia duck tolling retriever
Pinscher
Schnauzer salt/pepper
Schnauzer sort
Shiba
Svensk lapphund

Shiba till tävling i lydnad, bruks och agility?
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

+ Red_Chilli

Beklämmande att höra, faktiskt! Här nere (iaf på min klubb) är vi väldigt noga med att vara trevliga och få in nya medlemmar att hjälpa till med allehanda göra som behövs så fort som möjligt. Men visst är det en klar fördel att klampa in på den öppna träningen och morsa glatt och presentera sig. En mycket trevlig kvinna gjorde så för ett år sedan och på en vecka var hon med oss övriga inbitna bruksare och tränade :)

Nog med OT :p
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Gjorde canis testet, tycker inte att det sa så mycket. Fick:

Australian shepherd
Australsk cattledog
Australsk kelpie
Border collie
Chesapeake bay retriever
Finsk lapphund
Islandsk fårehund
Lapsk vallhund
Norsk buhund
Nova scotia duck tolling retriever
Pinscher
Schnauzer salt/pepper
Schnauzer sort
Shiba
Svensk lapphund

Shiba till tävling i lydnad, bruks och agility?

Jag är lika besviken jag. Ville ha en hund för tävling i elit bruks och fick:

Laekenois
Boxer
Dobermann
Rottweiler
Schäferhund
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

KL

Håller med om att många är okunniga när de skaffar hund. Men minns också hur svårt det var att få tag på bra fakta när jag själv skulle köpa min första.
Bara att läsa MH-protokoll tex är ju en hel vetenskap för den oinsatte. Jag ser tillbaka på mig själv där jag satt "ettor och treor och femmor, ja det ser väl bra ut".. Utan att ha en susning om vad siffrorna egentligen betydde.

Så jag tror på lätttillgänglig kunskap och också enkla lathundar/kurser där man får lära sig om vad man ska kolla efter och hur olika tester och beskrivningar ska tolkas.
Nu är ju svårigeheten att man inom olika raser värderar olika saker men iallafall på ett ungefär.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

På första testet är jag uppenbarligen konstig som vill ha mina hundar till utställning och sällskap, jag måste uppenbarligen köra lydnad eller agility för att vara lämplig :D På mitt önskemål om "inte jättemycket motion" så sållades raskt min egen ras (griffoner) bort, och istället erbjöds jag westies och lite andra terriers, långhårschihuahua men inte korthårs, pälssällskapshundar och tjeckisk råtthund (vad är det för ras egentligen? Ser ut som en dvärgpinscher i mina ögon). Och så dvärgspetsar :D
Test två var jag godkänd på, med 12 rätt av 13 ville jag verkligen bli hundägare :rofl::rofl::rofl:
Test tre resulterade i 68 raser, inte min egen pga "för lite" motionsval från min sida, men istället Affenpinscher (som definitivt kräver mer än mina, iaf de jag har träffat), Kelpie, Aussies av alla de slag, BORDERCOLLIE (med mitt önskemål om 30-60mins motion om dagen!!!!!!!!!!!!!!), jakthundar av diverse valörer, en finnspets som ser så mycket ut som en pomme att jag börjar fundera på vem som egentligen står bakom den där sidan, schnauzrar osv osv. Ska väl tillägga att informationen om Griffonerna är fullständigt värdelös, och bilden visar upp en vovve med fullständigt förstörd päls och definitivt inte rastypisk på det området. Summa: Usel matchning på usel sida :D Men roande när man ser de uppenbara felen, skrämmande om det finns folk som väljer ras baserat på just det där testet...
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Jag har funderat lite på det där, och tycker inte att det verkar vara så jättekonstigt egentligen. När jag kollar på olika klubbars hemsidor står det i princip aldrig ett ord om att de söker funktionärer, utan det kan man eventuellt få veta på facebook. Det står inte heller vad för funktionärer som behövs och inte om man behöver någon utbildning för det eller inte. Att ha en sida med info i stil med "Vi kan ordna fler tävlingar om vi får hjälp med det här och det här, ni behöver den här förkunskapen osv".

Kanske att klubbarna också kan ge lite rabatt om man vill gå någon kurs om man är funktionär x antal gånger osv. Som det är nu verkar det vara svårt att öht få kontakt med folk i klubbarna om man inte själv aktivt går dit och skriker "HEJ, jag finns! Får jag eventuellt göra något någon gång?". Det är nog inte allt för många som gör sådant om de inte blir tillfrågade eller hittar info om vad som behövs. Men ja, det blir väl lite väl OT nu :p

När jag hör sånt här blir jag lite stolt över min klubb. En av uppgifterna som träningsvärdarna på de öppna träningarna har är just att se till att nytt folk känner sig välkomna och jag är inte den enda som snabbt gått från att bli medlem, börjat träna lite och sedan vara funktionär på olika tävlingar.

Det finns också information om den hjälp som behövs, både på hemsida, facebook och i medlemsblad.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Och jag tycker inte det är speciellt svårt att hitta information. Visst, om de mer nyanserade sakerna kanske (vilka linjer som har epilepsi, varje lite mindre vanlig detalj) men överlag; nej.
Problemet är dock att man måste veta en del i förväg. Jag har "alltid" varit rätt insatt, så jag inte hur det är för en "vanlig familj som ska skaffa hund" riktigt. Skaffa hund-kurser är en jättebra grej, de dyker upp lite här och var nu men borde bli vanligare tycker jag. Och inspirationen om att de finns måste ju spridas till kleti och pleti också.

Mha RAS, rasklubb, uppfödare, höra sig för lite, avelsdata och gärna rasklubbens fb-grupp kan man komma väldigt långt. Det gäller mest att vilja, och om hunden enbart blir vad man gör den till, känns det då verkligen viktigt att ta reda på en massa bakgrundsinfo?
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Detta är precis vad jag letar efter. Började med att jag ville träna mer, men har rannsakat mig själv och insett att det är bättre att börja med en hund som nöjer sig med mindre och skaffa en till om jag blir biten av tävlingsdjävulen framöver.
Kommer inte skaffa hund än på ett par år och har "bara" letat på nätet än så länge efter information (kommer åka på utställningar m m när det närmar sig), men det är svårt.
Om du lägger till att du vill ha en frisk ras (inkluderande inga andningsproblem, inga allvarliga medfödda sjukdomar, inga kejsarsnitt osv) samt ej är intresserad av pälsvård i större omfattning blir inte många raser kvar (speciellt inte i grupp 9). Många säger att det går att hitta friska hundar av de "sjukare" raserna, men hur lätt är det för en nybörjare, speciellt som någon nämnde att det inte räcker med att kenneln är med i SKK. Eller så får man tipset att klippa ner hunden, men det är ju också pälsvård, liksom trimning.

Så jag förstår om man köper en ras som kanske kräver lite mer, särskilt som många har så olika åsikter om rasers behov och man tror de klarar sig med enbart promenader (som säkert vissa individer gör).

Jag förstår grejen med att inte vilja ha för mkt pälsvård (har själv en hund jag själv tycker kräver för mkt sånt), och självklart vill man ha en frisk ras, men vad är lättast? Nån timmes pälsvård varannan månad eller ytterligare en timmes aktivering (som man eg. inte är intresserad av) om dagen?

Håller sen inte med om att det är så svårt att hitta sällskapsras, faktiskt.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Då är det ju bara att köpa en jaktavlad istället för dom har insett att hunden inte kan jobba med så mycket skinn. Du får visserligen lite mer jaktinstinkt men hunden blir ju ändå vad man gör den till, så det ska ju inte vara något problem ;)

/Camilla

OT: Förslag på sådana kennlar? (PMa gärna, kan vara intressant).
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Det första testet tyckte jag var bäst, men njae.

1= Korthårig collie
2=13 av 13 rätt, du är verkligen redo att skaffa hund (???)
3=Bullterrier, chow chow eller tollare (?? Vad har egentligen de raserna för nåt gemensamt?).

Har precis skaffat aussie, vilket jag tror blir toppen för mig.

Tanken med test är väl bra men det är nog snudd på omöjligt att få med allt för att få ett bra resultat.

/Nu ska jag sluta spamma tråden.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Annars kan du välja en sån här:

g86.jpg


g11.jpg


Berger des pyrénées à poil long, pälsen tvinnar sig till cadenetter, rastaflätor, eller matelotter, som är hela plattor, bra skydd mot rovdjur men mindre kul att göra rent efter en dags bus på gödselplattan.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Jag har funderat lite på det där, och tycker inte att det verkar vara så jättekonstigt egentligen. När jag kollar på olika klubbars hemsidor står det i princip aldrig ett ord om att de söker funktionärer, utan det kan man eventuellt få veta på facebook. Det står inte heller vad för funktionärer som behövs och inte om man behöver någon utbildning för det eller inte. Att ha en sida med info i stil med "Vi kan ordna fler tävlingar om vi får hjälp med det här och det här, ni behöver den här förkunskapen osv".

Kanske att klubbarna också kan ge lite rabatt om man vill gå någon kurs om man är funktionär x antal gånger osv. Som det är nu verkar det vara svårt att öht få kontakt med folk i klubbarna om man inte själv aktivt går dit och skriker "HEJ, jag finns! Får jag eventuellt göra något någon gång?". Det är nog inte allt för många som gör sådant om de inte blir tillfrågade eller hittar info om vad som behövs. Men ja, det blir väl lite väl OT nu :p

Exakt min erfarenhet. Efter att ha varit aktiv i ridklubben i många år förväntade jag mig att bli "påhoppad" med förfrågningar när jag kom till brukshundklubben, förening som förening liksom. Men nä, ingenting, man fick knappt veta när det var tävlingar eller någonting. Var på något möte där folk satt och beklagade sig över att det alltid var samma människor som gjorde allting. Jag sa att jag jättegärna kunde hjälpa till på olika evenemang. Hade jag sagt så i min ridklubb så tror jag nästan att jag hade blivit bjuden på champagne, men här verkar intresset vara väldigt svalt. Vid ETT tillfälle fick jag en förfrågan med väldigt kort varsel (typ kvällen innan) när jag inte kunde, och sedan fick jag höra att "jamen du kan ju ändå aldrig".

Sorry för ännu mer OT, men det var så skönt att höra att det inte bara är jag som har råkat ut för detta.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

På hundkurser tycker jag ändå att folk rent generellt är någorlunda intresserde (om än kanske inte pålästa, nej), om inte annat så går de på kurs och bara det förtjänar viss respekt. Det är värre med kan-självarna som inte behöver någon hjälp - de har minsann sett CM på TV, eller de vill ju ändå inte tävla, eller Lille Lucifer är så himla snäll faktiskt (han har bara bitit fem personer och massakrerat tre fåtöljer). Det är dem som hundvärlden, brukshundklubbarna etc, måste nå ut till och inkludera.

WORD!
Jag är förundrad över den enorma osäkerhet som många hundägare visar upp på framför allt valp- och allmänlydnadskurser (min erfarenhet, det kanske är olika på andra ställen). Får man göra si, får man säga så, man undrar ju hur mycket pondus och självförtroende man har som flockledare när man på fullaste allvar frågar vilket ord man "får" använda när man ropar på hunden, "hit" eller "kom"? Eller om hunden "ska få lov" att ligga i soffan därhemma eller ej, som om brukshundklubbarna satt inne med ett svartvitt regelverk kring alla situationer som hundägandet inkluderar. Men då är ju det här människor som ändå går på kurser, som har insikt i att de har eller kommer att få någon typ av problem i sitt hundägande och gjort något aktivt för att komma tillrätta med det. Hedervärt! Tyvärr verkar många brukshundklubbar (åtminstone häromkring) bara ha ett standardutbud av valp- och allmänlydnadskurser och sedan "är man klar" på något vis om man inte vill ägna sig åt någon form av tävling. Synd, jag tror man tappar många där.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Jag kan bara hålla med Memea Mohlin och flertalet andra i tråden. Många människor vet för lite om sin ras. Men problemet är inte bara det, utan även att folk köper hund med hjärtat och låser sig därigenom på ett sätt som gör att de faktiskt inte är mottagliga för rationella argument. Ett utmärkt exempel har vi i evighetstråden om tjejen som ville ha en "sällskapsschäfer". Det spelade ingen roll hur mycket hela hundbuke försökte få henne att tänka om, för hon hade bestämt sig. Hundratals år av samlad hundkunskap, utbildade instruktörer etc, räckte inte för att få henne att ändra sig.

Jag har sett liknande situationer i det verkliga livet. En fd. kollega skulle köpa en första hund till familjen och valde en miniatyraussie. Jag visste betydligt mindre om hund då än jag gör i dag, men jag antydde ändå försiktigt att det nog kunde bli en ganska krävande hund som behövde få jobba. Kollegan svarade att de ju var en aktiv familj, så det skulle bli en perfekt hund för dem. "Aktiv" innebar i det här fallet att familjemedlemmarna är sportiga och energiska. Det innebär också ett fulltecknat schema. Att hunden kunde behöva valla, eller åtminstone träna hårt flera timmar i veckan hade de inte tänkt på. När jag pressade lite mer blev kollegan sur och det var uppenbart att frågan inte var öppen för diskussion. Kollegan bytte jobb kort efter att de skaffat valpen, som naturligtvis var ljuvligt söt, men jag vet att de har haft en hel del problem. Och det kunde ju vem som helst med kunskap om aussies ha räknat ut. Men kollegan hade bestämt sig och då inte välkommet med rationella argument.

Jag brukar hävda att 80 % av hundägare egentligen borde ha en hund av sällskapsras. En mops eller bichon havanais är alldeles tillräckligt mycket hund för de flesta. Ett av problemen tror jag är att många vill ha en frisk hund och många av sällskapsraserna har problem. Att hitta en frisk mops, fralla eller cavalier är en utmaning, särskilt om man inte vet så mycket. Vi hade ren tur att hitta en bra uppfödare, men det hade lika gärna kunnat gå illa.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Jag håller med dig. Det där låsta beteendet är lite konstigt, även om jag förstår att man gärna vill uppfylla sina drömmar. Jag kan själv känna så här på vintern när det knappt finns någon tid för hundarna i dagsljus att jag önskar att jag hade toypudlar istället.

Men för att återkomma till det där med raser. Vi hade en familj på BHK som köpte en adoptionshund från utlandet, en gatuhund från Guatemala. Den kom hit som unghund/valp som jag förstår det (fråga inte hur) och kursledaren försökte hjälpa familjen så gott det gick. Dels genom att förklara att guatemalsk gatuhund inte är en ras - de måste försöka förstå att hunden kan ha väldigt speciella rötter.
Hunden blev iaf ganska knepig, antagligen hade den mycket vall i sig och de aktiverade dåligt och hade framförallt dålig förståelse för hundens behov. För några år sedan såg jag en annons på blocket där det såldes valpar: guatemalsk gatuhund/BC. Så, inte blev de klokare trots massiv hjälp från en engagerad kursledare.
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Delvis KL

Jag håller med och som instruktör så blir man ibland både rädd och förtvivlad, men också förvånad... varför tror folk att det finns så många raser? Varför tror folk att det snudd på bara existerar aussies och BCs på agilitybanan? För att hunden blir vad man gör den till? Nja....

Jag måste få passa på att ge min kära mamma en STOR eloge. Jag har faktiskt aldrig tänkt på det, förens nu i tråden, att hon räddade familjen från något som förmodligen skulle blivit en total katastrof. Min första drömras var en Akita, jag var då 9 år. Innan dess hade alla möjliga raser stått på önskelistan, men ingen brann jag för som just Akitan. När jag var 11 var det dax att skaffa hund och mamma sökte fakta som en tok. Hon ringde kontaktpersoner och uppfödare och alla avrådde, såklart!

Mamma sa till mig att jag nog fick tänka om, vilket jag gjorde utan knussel (vilket förvånar mig idag, jag var ju galet envis i den åldern, också) och lotten föll då på finsk lapphund. Enbart för att den tilltalade mig utseendemässigt. Efter ytterligare en vända med telefonsamtal så tyckte mamma i samråd med bättre vetande om rasen att det var en bra ras att börja med.

Tack mamma :love:
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

*KL* Ja, man ser många ungdomar ute med rottweilers som är långt ifrån maffiga (även fast de själva beskriver hundarna som det... :grin:) utan feta & håglösa. De verkar inte förstå vad det är de har köpt.

Själv gjorde jag väl iofs allt fel också när jag köpte min första hund. En omplaceringshund som jag fastnade för som femtonåring. Tack vare en far med enorm hundvana och två underbara tränare blev det folk (eller hund :D?) av oss båda. Ja, det var nog sannerligen rätt idiotiskt att ta en schäfer-blandning som första hund, jag skulle ju inte ens haft en blandras. Men jag fick ta över honom, med kraven att jag skulle träna och jobba som satan. Och det gjorde vi. Vi gick på kurser, vi tränade, vi jobbade som fan helt enkelt och jag sög i mig all hjälp, alla tips och råd. Ja, nu är han ju fortfarande vid liv (;)) och lika aktiv som innan.
Jag har en till hund, en staffordshire. Men där läste jag verkligen på om rasen, träffade sådana och satte mig in i det. Köpte en perfekt liten gris som verkligen passar mig. :love:

De andra hundarna omkring mig är inte mina så de uttalar jag mig inte om. :D
Men de jägarna (min sambo bl.a.) har verkligen kollat efter vilken typ av jakthund de vill ha och satt sig in i det och köpt från seriösa uppfödare. Så där har det klickat. :) Men ja, onekligen mycket blandraser & "garageavel" bland jaktisarna...
 
Sv: "Många valpköpare vet för lite om sin egen ras"

Jag brukar hävda att 80 % av hundägare egentligen borde ha en hund av sällskapsras. En mops eller bichon havanais är alldeles tillräckligt mycket hund för de flesta. Ett av problemen tror jag är att många vill ha en frisk hund och många av sällskapsraserna har problem. Att hitta en frisk mops, fralla eller cavalier är en utmaning, särskilt om man inte vet så mycket. Vi hade ren tur att hitta en bra uppfödare, men det hade lika gärna kunnat gå illa.

Dito!

Kan hålla med om att friskhet är ett problem, men även att folk låser sig sig så oerhört vid utseende. Jag är ingen pälsmänniska, men det kommer jag troligen få tumma på för att få en individ som passar oss nästa gång. min nuvarande pärla går inte att upprepa, en unghund av de raserna (bla bc) att aktivera klarar jag inte som sambo, föräldrer och heltidsjobbande utan möjlighet att ha med hund på jobbet. Som singel och barnlös, med hund på jobbet var det finemang.


Det landar nånstans i att livet med rätt hund är kalas, men livet med fel hund kan vara så oerhört ledsamt. Det ska vara roligt att ha hund, inte en ständig kamp. Jg har vart bekant med en ouppfostrad, understimulerad jack russel. Värre har jag knappt mött, och jag vägrade gå ut med den eftersom den bet, hoppade, morrade och vaktade. hussen gick aldrig ut utan FY-spray i handen...
 

Liknande trådar

V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
11 109
Senast: valpköpare
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Valp 2025
  • Mata småfåglarna
  • lagom smakligt men bra torrfoder

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp