Magkänslan är icke att förringa.
Så är det verkligen.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Magkänslan är icke att förringa.
Ibland är jag tacksam över att jag är tjock, för tjocka personer kan män såklart inte prata med.
Jag kan inte ens syfta på min vikt (är det rätt formulerat ens??) men har noterat att inte EN KOTTE längre är påflugen och liknande så.Det är helt klart ett stort plus.
När jag var normalviktig var det ständigt tafs, blickar, cat-calling och raggande.
Nu? Inte alls. Det är skönt att vara "osynlig" från män.
Jag kan inte ens syfta på min vikt (är det rätt formulerat ens??) men har noterat att inte EN KOTTE längre är påflugen och liknande så.
Mina teorier är följande:
Ser för jävlig ut.
Äldre och visare?
Alldeles för snygg.
Blind?
Övrigt.
Det är helt klart ett stort plus.
När jag var normalviktig var det ständigt tafs, blickar, cat-calling och raggande.
Nu? Inte alls. Det är skönt att vara "osynlig" från män.
Jag tror nog att idén om risk för på käften faktorn (alltså inte nödvändigtvis handgripligen) inte är helt orimlig. Hade en i föreningsvärlden som gav sig på yngre tjejer, när han närmade sig en något äldre, runt 27, sa hon till skarpt och han undvek henne totalt därefter (alltså inte som, lät vara, utan som i gick undan). Kvinnor i samma ålder gav han sig aldrig på utan betedde sig helt normalt som i helt normalattraktiv man. Det hjälpte inte för yngre att "äldre gubbe hade allvarligt samtal" med honom. Så jag tror att med åldern på kvinnan känner mannen kanske att hans övertag minskar och risken för smäll på käften ökar?När jag var yngre var det BETYDLIGT fler kontaktförsök. Min krassa tolkning är att gubbar och män helt enkelt gillar pubertala tonåriga tjejer, och att unga kvinnor i den åldern helt enkelt inte utstrålar att de kommer ge dig på käften om du inte beter dig såsom vuxna kvinnor gör i större utsträckning. När jag var 15-20 var det stora mängder kontaktförsök i kollektivtrafik och på stan. En gubbe som tog sig rätten att hångla upp mig när jag satt på tunnelbanan och grät, en annan som lite diskret tryckte sitt stånd mot mig i en trång tunnelbanevagn, någon som ville köpa sex, en del som frågade om nummer osv. Nu? Ingenting alls. De kontaktförsök som sker är i krogmiljö och de må vara irriterande ibland men kanske lite mer naturliga.
Jag tror nog att idén om risk för på käften faktorn (alltså inte nödvändigtvis handgripligen) inte är helt orimlig. Hade en i föreningsvärlden som gav sig på yngre tjejer, när han närmade sig en något äldre, runt 27, sa hon till skarpt och han undvek henne totalt därefter (alltså inte som, lät vara, utan som i gick undan). Kvinnor i samma ålder gav han sig aldrig på utan betedde sig helt normalt som i helt normalattraktiv man. Det hjälpte inte för yngre att "äldre gubbe hade allvarligt samtal" med honom. Så jag tror att med åldern på kvinnan känner mannen kanske att hans övertag minskar och risken för smäll på käften ökar?
Men jag tror det även är relaterat till skillnad i ålder, jag menar har sett 75+ gubbe försöka charma mamma när jag var 14 tex -lilla flickan. Då kommer de undan genom att de är för gamla för att en artig 40-50+ kvinna skulle annat än le hult.
Jag blev för något år sen upprepat tilltalad av en dam i pensionsåldern när jag hade hörlurar i kollektivtrafiken. Först undrade hon något i stil med "vet du när bussen kommer". När jag svarat tar jag på mig hörlurarna igen. Varefter hon uppenbarligen vill fortsätta prata och jag tar av mig hörlurarna när hon säger något och hummar lite men tar sen på mig dom igen för att visa att jag helst inte pratar. Till sist säger hon för att visa att hon minsann vill prata att "visst är det tråkigt att alla har hörlurar på sig, då kan man inte prata med dom". Jag muttrar tjurigt något om att det är liksom det som är poängen. Då fick jag vara ifred .Jag har alltid i hörlurar. Även om jag inte lyssnar på något, just för att slippa prat med någon, inklusive vissa kollegor på jobbet som jag inte klarar av att lyssna på. Det fungerar oftast. Skulle det inte göra det så svarar jag kortfattat, ett ord. Då brukar folk fatta vinken.
Jag har alltid i hörlurar. Även om jag inte lyssnar på något, just för att slippa prat med någon, inklusive vissa kollegor på jobbet som jag inte klarar av att lyssna på. Det fungerar oftast. Skulle det inte göra det så svarar jag kortfattat, ett ord. Då brukar folk fatta vinken.
Så udda! Vet inte hur jag hade reagerat där.Så brukar jag också göra men en gång ställde sig en kille framför mig och pratade uppenbarligen med mig så jag tog av en lur för att höra om han kanske skulle fråga efter vägen, men istället frågade han om jag lyssnade på radio. Jag ville inte ha ett samtal så jag sa bara ”ja” och stoppade tillbaka luren varpå han fortsatte prata och frågade om han fick låna en av lurarna så vi kunde lyssna tillsammans. Jag blev så förvånad att jag höll på att säga ja av ren reflex. Hejdade mig som tur var och sa nej varpå han såklart uttryckte att jag inte behövde vara otrevlig (??).
Ja jösses. När jag var 18-20år så kunde jag (framförallt på somrarna) knappt gå till mataffären 4 minuter bort utan att någon man gjorde tydliga kontaktförsök. Nu när jag snart är 30 så händer det inte alls lika ofta, och de män som ändå gör kontaktförsök sällan lika "på". Vad som däremot är intressant är att männen är i ungefär samma ålder nu som då. Det har alltid varit män som är troligen minst 40 år gamla som tar kontakt. När jag då var knappt 20 själv så kändes det... sådär.När jag var yngre var det BETYDLIGT fler kontaktförsök. Min krassa tolkning är att gubbar och män helt enkelt gillar pubertala tonåriga tjejer, och att unga kvinnor i den åldern helt enkelt inte utstrålar att de kommer ge dig på käften om du inte beter dig såsom vuxna kvinnor gör i större utsträckning. När jag var 15-20 var det stora mängder kontaktförsök i kollektivtrafik och på stan. En gubbe som tog sig rätten att hångla upp mig när jag satt på tunnelbanan och grät, en annan som lite diskret tryckte sitt stånd mot mig i en trång tunnelbanevagn, någon som ville köpa sex, en del som frågade om nummer osv. Nu? Ingenting alls. De kontaktförsök som sker är i krogmiljö och de må vara irriterande ibland men kanske lite mer naturliga.
Usch jag har råkat ut för såna puckon ett antal gånger. En gång en idiot som följde efter mig och fortsatte fråga vart jag bor!?? Så till sist skrek jag att han skulle dra åt helvetet så hela perrongen hörde. Idioten var verkligen gränslös vad har han med min adress att göra? Äckligt sliskig typ som jag hade god lust att sparka i skrevet.Osäker på både rubrik och prefix.
Igår när jag tog bussen till grannbyn och snubben som gick på efter mig satte sig "bredvid" mig fast på andra sidan gången, men med tanke på att bussen var helt tom tänkte jag direkt att han kommer börja prata så jag vände mig mot fönstret. Jag hör ett "hello", jag ignorerar. Han fortsätter och jag tänker att han faktiskt kanske vill fråga nåt, det är jättemycket turister här nu. Han säger att han har sett mig handla på ICA i grannbyn och frågar varför jag inte handlar i *by* (där jag bor och där vi åker ifrån). Jag har ingen aning om vem han är, i efterhand kom jag på att han kanske känner mina grannar och har sett mig när han stått och rökt utanför. Han vill ta i hand och jag låter bli att säga mitt namn men han frågar och jag vet inte om jag är orimligt paranoid och bara borde bete mig normalt och säga mitt namn, jag vill bara be honom lämna mig i fred men han har ju inte gjort nåt fel? Säger mitt förnamn och han upprepar och vill veta att han hört rätt. Sen tar jag upp min telefon och vänder mig bort.
Hur gör ni i såna situationer? Hur tar man sig ur, kunde ju inte gå därifrån eftersom vi satt på en buss. Han var ju heller inte hotfull men jag orkar inte med fler idioter just nu och jag tyckte det kändes obehagligt att han tydligen har koll på var jag brukar handla och jag har ingen aning om vem han är.
Jag försöker alltid undvika kontakt men ofta är det ju nån som vill fråga vart nåt ligger eller liknande oskyldigt och då vill man ju vara lite trevlig. Men numera blir jag sjukt misstänksam om en man börjar prata, för det har varit för många gånger som det snabbt blir personliga frågor eller tjat om mitt telefonnr. Det hände nästan aldrig innan (förutom på krogen) men nu har det varit flera gånger på ganska kort tid.