Lite djävulens advokat nu men måste man? Äger du bara två par byxor eller är nya jeans någon som skulle kunna vänta tills efter köpstoppet? alternativt kan du laga de du redan äger?
Jag tror att om man börjar göra undantag för saker så är det lätt att fortsätta, och man blir "snällare" hela tiden med vad man tillåter sig. Om man tycker att man handlar för mycket tror jag det kan vara bra med en tvärnit.
Bloggen minimalisterna är rätt inspirerande. Kvinnan där hade köpstopp ett helt år och köpte inte en pryl då trots att grejer såklart gick sönder på vägen. Jag skulle själv aldrig commita till ett helt år då jag tycker det är för länge. Men en månad t.ex tror jag skulle vara bra för många för att få tid att reflektera. Vissa saker kanske man köper en månad senare, men andra kanske man kom på att man faktiskt klarade sig utan och vissa har man tom glömt bort
Det är bra att ställa de frågor du gör.
Nej, jeansen kan inte lagas pga att tyget är för tunt och slitet.
Ja, jag behöver - när de är helt slut - köpa ett par nya. Jag äger i dagsläget två par blå jeans varav ena paret är trasigt men kan användas lite till med god vilja och det andra paret börjar gå sönder.
Jag äger också ett par svarta jeans och ett par svarta byxor av annan typ än jeans. Fler byxor än så äger jag inte så ja, jag behöver nog köpa ett par faktiskt. De två par blå jeans som nu sjunger på sista versen är köpta för fem respektive mer än tio år sedan...
Behöver är ju ett tänjbart begrepp men att enbart växla mellan de två paren svarta byxor under hela sommaren känns tveksamt. Jag äger inga shorts och inga kjolar, så de alternativen finns inte heller.
Samma sak med underkläder: jag har tre behåar, varav minst en nog är i sådant skick att de flesta skulle slängt den för länge sedan. Jag kommer troligen att behöva köpa minst en ny under det kommande året. För utan behå går jag INTE.
Ändring: som du kanske sett så har vi ju också satt lite olika villkor för oss själva när det gäller köpstopp.
I mina villkor ingick att jag "får" konsumera tävling och träning med hästarna, och redan i villkoren ingick tidtagaruren och clipsramarna eftersom det var inköp som planerats länge, långt innan köpstoppet.
Mina villkor var att inte köpa böcker eller handarbeten, inte köpa onödigheter att stoppa i munnen och inte köpa obehövd utrustning till hästarna.
Eftersom jag dessutom äger väldigt få "jobbkläder" så ingår också att jag blir tvungen att tillåta mig att ersätta trasiga jeans (jag shoppar väldigt sällan jobb-kläder även normalt sett; det jag handlar löjligt mycket handlar om ridkläder, schabrak och liknande, och saker att stoppa i munnen, handarbeten och böcker).
och underkläder när de går sönder.
Jag är en lågkonsument av "normala" kläder.
Jag har också ett par vinterkängor som är i sådant tillstånd av förfall att de nog rimligen skulle ha bytts ut för fem år sedan (hål i stoppningen, hål vid hälarna, hål uppe på kanterna uppåt mot benen) men det är så vanvettigt tråkigt att köpa skor så det blir inte gjort ens när det "borde".
Visst, det låter som försvar, men verkligheten är att just jeans, andra jobbkläder, underkläder och skor köps inte mer än absolut minimum.
Senast ändrad: