Känslor vs. förnuft... vad väljer man?

[Petruska]

@Milosari Du kämpar verkligen för att få det till vilka som FÅR skaffa barn, alltså att samhället på något vis skulle försöka hindra det. Men diskussionen handlar ju inte om det, den handlar ju om huruvida det är bra att UPPMUNTRA andra som SJÄLVA tvekar i barnfrågan - med formuleringar som Visst går det, Allt löser sig osv. (Vilket jag f ö tycker är kraftigt skuldbeläggande. De som väljer att avstå ville inte tillräckligt, de brast).

En sak vore om folk i ödmjuk ton berättade att FÖR MIG fungerade det. Men nu är det istället Visst går det, jag/mina kompisar är exemplet.

Det där "man kan bara man vill" är ju som du skriver skuldbeläggande. Det är dessutom obegripligt. Om jag nu känner att jag vill, men det visar sig att jag inte kunde - ja, då har jag inte velat tillräckligt. Men hur sjutton skulle jag kunna påverka min vilja?

Men de som säger att man kan bara man vill, att det bara är att liksom skruva upp sin vilja till den erforderliga nivån?

 

[stjarnhimmel]

Du får helt enkelt stärka din vilja. Sen löser det sig!

Ja jag vill nog inte tillräckligt mkt.
När jag blir dålig eller svimmar ska jag tänka att jag gör detta pga min brist på vilja..

 

[Lena Furberg]

Jag undrar hur det går för TS...? Om tråden hjälpt henne överhuvudtaget eller om hon och hennes partner kommit fram till något oavsett. Och det är väl det enda "rätta", att TS och hennes partner väljer ett alternativ. Sedan är det ju så, att vilket alternativ man än väljer (i de flesta frågor) så finns sällan något helt "rätt" eller helt "fel" utan man måste göra ett val helt enkelt. Och sedan - och det tror jag är viktigt - gå vidare i sitt val och inte gräma sig över det man valde bort. Livet är ju inte så enkelt men man får försöka landa i sitt val och inte älta "om" och "om" - vilket kan vara lätt gjort.

Jag önskar i alla fall @besq all lycka vad hon än väljer att göra.

 

[mandalaki]

Jag undrar hur det går för TS...? Om tråden hjälpt henne överhuvudtaget eller om hon och hennes partner kommit fram till något oavsett. Och det är väl det enda "rätta", att TS och hennes partner väljer ett alternativ. Sedan är det ju så, att vilket alternativ man än väljer (i de flesta frågor) så finns sällan något helt "rätt" eller helt "fel" utan man måste göra ett val helt enkelt. Och sedan - och det tror jag är viktigt - gå vidare i sitt val och inte gräma sig över det man valde bort. Livet är ju inte så enkelt men man får försöka landa i sitt val och inte älta "om" och "om" - vilket kan vara lätt gjort.

Jag önskar i alla fall @besq all lycka vad hon än väljer att göra.

Hon var ju här så sent som i fredags, tackade för svaren och skrev att hon återkommer. Hennes process pågår nog.

 

[mandalaki]

Det där "man kan bara man vill" är ju som du skriver skuldbeläggande. Det är dessutom obegripligt. Om jag nu känner att jag vill, men det visar sig att jag inte kunde - ja, då har jag inte velat tillräckligt. Men hur sjutton skulle jag kunna påverka min vilja?

Men de som säger att man kan bara man vill, att det bara är att liksom skruva upp sin vilja till den erforderliga nivån?

Ja, det är svårt att inte känna att det låter som att man inte ansträngt sig tillräckligt om man väljer att avstå.

Jag önskar bara att besluten att försöka få barn var lika övertänkta som många beslut att inte försöka verkar vara.

 

[Petruska]

Ja, det är svårt att inte känna att det låter som att man inte ansträngt sig tillräckligt om man väljer att avstå.

Jag önskar bara att besluten att försöka få barn var lika övertänkta som många beslut att inte försöka verkar vara.

Det är aldrig någon som skrivertill någon som vacklar i frågan "Äh, skit i att försöka få barn". Det kanske känns lite tomt ett tag, men det löser sig! Jag känner många som inte har barn och som är glada och nöjda."

 

[mandalaki]

Det är aldrig någon som skrivertill någon som vacklar i frågan "Äh, skit i att försöka få barn". Det kanske känns lite tomt ett tag, men det löser sig! Jag känner många som inte har barn och som är glada och nöjda."

Hehe, sant. "Allt löser sig" gäller liksom inte åt det hållet.

 

[stjarnhimmel]

Det är aldrig någon som skrivertill någon som vacklar i frågan "Äh, skit i att försöka få barn". Det kanske känns lite tomt ett tag, men det löser sig! Jag känner många som inte har barn och som är glada och nöjda."

Hehe, sant. "Allt löser sig" gäller liksom inte åt det hållet.

Ja jag antar att det handlar om att få barn anses vara det finaste som kan hända och något som alla egentligen vill. Så att det antas att man ska tycka att det spelar ingen roll vilka uppoffringar man får göra för det viktigaste är ju alltid att få barn..
något sådant...

Fast det är lite sorgligt med det resonemanget. För tänker man på hur livet blir för barnet då?
eller är det föräldrarna som står i centrum?

 

[mandalaki]

Ja jag antar att det handlar om att få barn anses vara det finaste som kan hända och något som alla egentligen vill. Så att det antas att man ska tycka att det spelar ingen roll vilka uppoffringar man får göra för det viktigaste är ju alltid att få barn..
något sådant...

Fast det är lite sorgligt med det resonemanget. För tänker man på hur livet blir för barnet då?
eller är det föräldrarna som står i centrum?

Ja, jag tycker man ser tillräckligt många vittnesmål från människor som vuxit upp med en förälder som varit "avstängd" i långa perioder. Och avstängdheten kan säkert bero på olika saker: svår psykiatrisk problematik eller svår fysisk smärta. Barn till sådana föräldrar beskriver inte sällan att det var förbaskat tufft.

 

[em-pirre]

Ja jag vill nog inte tillräckligt mkt.
När jag blir dålig eller svimmar ska jag tänka att jag gör detta pga min brist på vilja..

Ja och sen då man inte lyckas bli gravid så säger folk att man vill för mycket.

 

[mandalaki]

Ja och sen då man inte lyckas bli gravid så säger folk att man vill för mycket.

Det är bara att SLAPPNA AV vet du väl ...

 

[em-pirre]

Det är bara att SLAPPNA AV vet du väl ...

Jomenvisst. Funkar ju sådär.

 

[Korven]

Eller skriver ett tvåårsavtal att jobba i Afrika efter att ha provat allt i 3år.

 

[Inte_Ung]

Så jag vore jättetacksam om du löste min ekvation...
För jag VILL gärna skaffa barn.
och allt går ju bara man vill...

Det som är tråkigt i ditt fall är ju att samhället inte kan kompensera för sjukdomar som gör barnalstrande till en dålig idé.
Hälsa som inte klarar av det samt genetiska sjukdomar är ju tyvärr inte något som lätt löses med mera resurser.
Däremot så skulle det ju fungera rent praktiskt om pappan tog ansvaret som en ensamstående förälder.
En pappa kan också vara ensam förälder till ett barn.
Problemet med arbete och försörjning samtidigt är ju något som alla ensamstående föräldrar löser.

 

[Mabuse]

Ja och sen då man inte lyckas bli gravid så säger folk att man vill för mycket.

Självklart! Det där att man kan bara man vill funkar bara när man redan är gravid fattar du väl? Innan dess är vilja att få barn världens bästa preventivmedel, det är bara att tänka "jag skulle vilja bli gravid", så ser kroppen till att man inte kan bli det. Så det gäller att inte vilja ha barn alls tills man blir gravid, och sen slår man raskt över till att vilja det mer än allt annat, serru!

 

[stjarnhimmel]

Det som är tråkigt i ditt fall är ju att samhället inte kan kompensera för sjukdomar som gör barnalstrande till en dålig idé.
Hälsa som inte klarar av det samt genetiska sjukdomar är ju tyvärr inte något som lätt löses med mera resurser.
Däremot så skulle det ju fungera rent praktiskt om pappan tog ansvaret som en ensamstående förälder.
En pappa kan också vara ensam förälder till ett barn.
Problemet med arbete och försörjning samtidigt är ju något som alla ensamstående föräldrar löser.

Ja det blir ju jättebra att ungen är på dagis från klockan sex på morgonen till sex på kvällen. Vilket det minst blir om en person ska lämna och hämta. Om man har lite restid till jobbet.
Poppis lär han bli på jobbet också om han tar all vab. Dessutom roligt för honom att aldrig kunna ha ett fritidsintresse på kvällen eller träffa vänner utan barn.

 

[a1agnlju]

Ja det blir ju jättebra att ungen är på dagis från klockan sex på morgonen till sex på kvällen. Vilket det minst blir om en person ska lämna och hämta. Om man har lite restid till jobbet.
Poppis lär han bli på jobbet också om han tar all vab. Dessutom roligt för honom att aldrig kunna ha ett fritidsintresse på kvällen eller träffa vänner utan barn.

Ingen skillnad mot vad väldigt många kvinnor gjort de senaste 40- någonting åren (bortsett från dagistiden då) utan att klaga särskilt...

 

[mandalaki]

Ingen skillnad mot vad väldigt många kvinnor gjort de senaste 40- någonting åren (bortsett från dagistiden då) utan att klaga särskilt...

En kvinnofälla blir ju inte bättre för att en man går i den?

 

[a1agnlju]

En kvinnofälla blir ju inte bättre för att en man går i den?

Nej, men att det skulle vara så anmärkningsvärt att en man skulle göra saker som redan förväntas av kvinnan är att förvänta sig att en man inte skulle acceptera eller vilja ta på sig VAB-rollen eller större delen av hämtning/lämning etc. Synsättet "vad skulle jobbet säga om han tog all VAB" eller "att han vill gå ut med polarna utan barnen" ser jag som tankesätt som bättre passar in på mina föräldrar (40-talister) än på dagens föräldrar.

Sedan om man automatiskt anser att hämtning och lämning på dagis och VAB är något dåligt och hindrande för livet. Ja, då förstår jag verkligen varför ni resonerar som ni gör angående viljan vs. lämpligheten att skaffa barn.

Sorry, men fy bubblan vilken inställning!

 

[mandalaki]

Nej, men att det skulle vara så anmärkningsvärt att en man skulle göra saker som redan förväntas av kvinnan är att förvänta sig att en man inte skulle acceptera eller vilja ta på sig VAB-rollen eller större delen av hämtning/lämning etc. Synsättet "vad skulle jobbet säga om han tog all VAB" eller "att han vill gå ut med polarna utan barnen" ser jag som tankesätt som bättre passar in på mina föräldrar (40-talister) än på dagens föräldrar.

Sedan om man automatiskt anser att hämtning och lämning på dagis och VAB är något dåligt och hindrande för livet. Ja, då förstår jag verkligen varför ni resonerar som ni gör angående viljan vs. lämpligheten att skaffa barn.

Sorry, men fy bubblan vilken inställning!

Av det jag sett av @stjarnhimmel här så skulle hon knappast anpassa sig till "vad som förväntas av kvinnan" om hon vore kärnfrisk. I alla fall inte om förväntningarna innebär att ta all VAB och alla dagishämtningar. Jämställdhet - ringer det en klocka?