Kan jag vab:a?

[Raderad medlem 6459]

Det beteendet brukar vara typiskt hos den som är mest pedantisk i ett förhållande.

Ja, det är verkligen tecken på att man är pedantisk för att man förväntar sig att vuxna män ska kunna vara delaktig i att sköta hushållet. För att man reagerar på när kvinnor säger "ja, men han kan ju inte förväntas läsa mina tankar och förstå när han ska städa" och tycker att det är uppåt väggarna galet och sorgligt.

Känns som att vi har diskuterat klart nu, jag orkar inte dra allt en gång till eller läsa ännu en genomgång av hur någon sköter sina hushållssysslor.

 

[Tora]

Ja, det är verkligen tecken på att man är pedantisk för att man förväntar sig att vuxna män ska kunna vara delaktig i att sköta hushållet. För att man reagerar på när kvinnor säger "ja, men han kan ju inte förväntas läsa mina tankar och förstå när han ska städa" och tycker att det är uppåt väggarna galet och sorgligt.

Känns som att vi har diskuterat klart nu, jag orkar inte dra allt en gång till eller läsa ännu en genomgång av hur någon sköter sina hushållssysslor.

Men det behöver inte bara gälla män. Det kan lika gärna gälla kvinnor. Några av mina närmaste bekanta är lesbiska och de har samma "problem". Dvs deras nivå på städningen ligger olika högt.

Den som är mest pedantisk utav dom är den som får påpeka att vissa saker behövs göras.

De fall då mannen eller kvinnan fullkomligt struntar i att städa för att den andre gör allt, det är ju rena svineriet.

Men sen finns det ju de par där den ena helt enkelt inte ser "skräpet" på samma sätt.

Tex så tycker min man att det räcker att diska en gång per dag. Jag tycker man skall diska disken så fort den dyker upp. Här har min man "gått med på" att det är min nivå som gäller (men det betyder inte att jag har rätt angående nivån).

Däremot får jag acceptera att han inte prioriterar min nivå alltid. Dvs det kan hända att disken inte blir diskad med en gång för att han kände han behövde prioritera något annat just den gången.

Där är det ju lätt att kompromissa för det är ju en given situation som dyker upp regelbundet hela tiden.

Däremot i de situationer som är nya eller på annat sätt är svåra att kompromissa om i förväg så kommer vi aldrig att ha samma nivå på städningen.

 

[Petruska]

@Tora, tycker du verkligen att de där detaljfrågorna kring hur olika par delar, "delar" eller inte delar på hushållsarbetet är det viktigaste i det här sammanhanget?

 

[Tora]

@Tora, tycker du verkligen att de där detaljfrågorna kring hur olika par delar, "delar" eller inte delar på hushållsarbetet är det viktigaste i det här sammanhanget?

Vet inte vilket sammanhang du tänker på men i det sammanhanget jag svarade (dvs att ibland har man olika nivå på när man tycker saker och ting behöver göras) då är det ytterst relevant.

 

[em-pirre]

Fast det är inte riktigt det som diskuteras Tora. Det är väl själva tanken att mannen ska "hjälpa till" som är problemet. Hur man sen sist och slutligen sköter sin städning är rätt irrelevant.

Som du säger är vissa mer pedanta (jag) och vissa mindre ordningsamma (min man). Det hindrar inte honom från att dammsuga, tömma diskmaskinen och tvätta, rasta hunden, laga mat, handla o.s.v. utan tillsägelse, scheman eller uppfostran. Nån sorts normalt funt måste man ju ha så att man förstår att man inte kan dumpa allt husarbete på en person.

Sen att han inte tycker det är viktigt att ställa böckerna i hyllan i färgordning är inte något jag behöver hetsa upp mig över.

 

[Petruska]

Vet inte vilket sammanhang du tänker på men i det sammanhanget jag svarade (dvs att ibland har man olika nivå på när man tycker saker och ting behöver göras) då är det ytterst relevant.

Du väljer av någon anledning att se diskussionen som en fråga om hur man kan fördela hushållsarbete, eller du nappar i alla fall på just det. Som om det vore den stora och viktiga grejen i förhållanden. För mig är det underligt.

 

[Hyacinth]

Rent regelmässigt får man inte VABa i den situationen TS beskriver.

Men rent krasst, sitter ts med ett strulande x så kan det vara betydligt enklare att chefen blir lite sur än att x-et blir sur, driver frågan vidare i familjerätten om att ts inte samarbetar och tar detta som exempel.

Ta vidare att hon vägrar vabba för att han ska på bröllop? Jag förstår inte.

 

[em-pirre]

Om detta av någon jävligt konstig anledning skulle dras fram i rätten hade det ju inte precis varit till pappans fördel. Hur det kan vara negativt för mamman ser jag då inte.

 

[Kamomilla]

Om detta av någon jävligt konstig anledning skulle dras fram i rätten hade det ju inte precis varit till pappans fördel. Hur det kan vara negativt för mamman ser jag då inte.

Det kan mycket väl dras fram som argument för att mamman inte vill samarbeta och ställa upp, och beroende på vilka personer som sitter där så kan det vara MYCKET olika bedömningar på vad som anses vara att ställa upp vid samarbete och vad som är att sätta käppar i hjulet för den andre.
Det är, tyvärr, inte helt ovanligt att det är olika spelregler för att vara en bra mamma och vara en bra pappa.

Har själv suttit i FR mot x-et som vände ALLT som om det vore negativt.
Ett exempel: Vi skulle utöka tiden för sonen hos pappan med en vardag i veckan, mitt förslag var då den dagen som jag ändå var på klubben och tränade med hundarna. Vilket passade pappan bra. I FR vinklades det då istället till att jag satte hund före barn då det var hundaktiviteterna som gick före.

 

[em-pirre]

I detta fall ser jag inte hur det kan vara positivt att pappan väljer bröllop framför barn. Jag tycker inte alls att det går att jämföra.

 

[lil-sis]

I detta fall ser jag inte hur det kan vara positivt att pappan väljer bröllop framför barn. Jag tycker inte alls att det går att jämföra.

Tänk dig en mansgrisig rätt där alla anser att barnen är främst mammans ansvar så klarnar nog bilden.

Tyvärr.

 

[Raderad medlem 6459]

Tänk dig en mansgrisig rätt där alla anser att barnen är främst mammans ansvar så klarnar nog bilden.

Tyvärr.

Kanske @Görel kan reda ut det här? För mig låter det bortom otänkbart att en rätt skulle döma till mannens fördel för att mamman inte vabade och tog hand om barnet så att han skulle kunna gå på bröllop. Dock vet jag ju inte, och det känns som en dum sak att spekulera i.

 

[em-pirre]

Ja jag hoppas att det inte är så i rätten.

 

[mandalaki]

Har själv suttit i FR mot x-et som vände ALLT som om det vore negativt.
Ett exempel: Vi skulle utöka tiden för sonen hos pappan med en vardag i veckan, mitt förslag var då den dagen som jag ändå var på klubben och tränade med hundarna. Vilket passade pappan bra. I FR vinklades det då istället till att jag satte hund före barn då det var hundaktiviteterna som gick före.

Ja, det är väl klart att exet framställde det så. Men det är en annan sak om RÄTTEN ansåg att det stämde.

 

[Tora]

Du väljer av någon anledning att se diskussionen som en fråga om hur man kan fördela hushållsarbete, eller du nappar i alla fall på just det. Som om det vore den stora och viktiga grejen i förhållanden. För mig är det underligt.

Äh nej. Utan bara påpekat att det faktiskt inte är ovanligt att man ser på städning på olika sätt, att man har olika nivåer i städningen.

 

[Petruska]

Äh nej. Utan bara påpekat att det faktiskt inte är ovanligt att man ser på städning på olika sätt, att man har olika nivåer i städningen.

Att ens "ha en nivå" låter som överkurs för mig. Men på sådan detaljnivå är väl oddsen goda för att man ser på allting på olika sätt. Vilka kläder som är snygga, hur hemmet ska inredas, vilket bröd man ska köpa, vilken ost som är god osv osv osv. Ändå handlar tråd efter tråd och inlägg efter inlägg om städningen, och inte sällan om hur de små männen ska läras/ledas så att de städar som partnern finner lämpligt.

 

[Calazirya]

@Calazirya

Känslomässigt är det naturligtvis skitsvårt, det förstår man. Det är väl ungefär därför man aldrig aldrig ALDRIG ska skaffa barn med någon som barn och ansvar är mindre viktiga för än de är för en själv.

Nej det har du alldeles rätt i, det är väl precis just därför.

 

[Petruska]

Nej det har du alldeles rätt i, det är väl precis just därför.

Och frågan är hur sjutton man ska kunna veta det på förhand. Mannen själv borde ha självinsikt nog att veta. För hans partner är det omöjligt. (Utom i de fall då det är uppenbart, men om man då inser vad som håller på att ske i tid, så är ju problemet ur världen.)

 

[Mammas]

@Calazirya @Petruska Jag har hört (dvs förmodligen läst på buke ) att många förhållanden är jämställda fram till att barnen kommer. Min fundering är om de som verkar helt ok blir försoffade efter att barnen kommer, dvs svårt att se på förhand hur det kommer att bli? Fast samtidigt, varför skulle så många män bli personlighetsförändrade åt det hållet så fort de får barn? Det låter ju underligt.

 

[McFlurry]

@Mammas Jag skulle tro att de som påstår att deras förhållande var jämställt innan barnet kom och blev ojämställt efter inte hade det jämställt innan heller. Jag har, precis som du, svårt att tänka mig att en man (som det diskuteras här) som tar hand om hushållet lägger sig på soffan när barnet kommer och låter kvinnan ta hand om allt.

Tyvärr är det nästan alltid kvinnorna som förväntas ha huvudansvaret för sina barn fortfarande. Att vi i Sverige är bra på jämställdhet stämmer enligt mig verkligen inte, framförallt inte för barnfamiljer. Visst att kvinnan får jobba men hon ska sen sköta all markservice och barnomsorg på hemmaplan efter arbetet. Det tas för givet att en kvinna ska ta hand om sitt barn och hon får inget cred för det. När mannen tar hand om barnet får han genast beröm och får titeln "en bra och engagerad pappa". Det ligger helt olika värderingar i orden mamma och pappa eller hur jag ska formulera mig.