Okej, nu lyfter vi diskussionen. Kön går generellt före lön, ja!! Det handlar om normer, ja. Men alla har inte samma möjlighet att leva jämställt, ekonomi är inte betydelselöst, inte heller klass eller kön. Alla kan inte dela lika, men betydligt många fler än idag skulle kunna dela. Efersom förmågan att dela lika skiljer sig mellan olika grupper måste man tänka till innan man kvoterar, så man inte skapar en föräldraförsäkring som gör jämställdhet till mer av en klassfråga än det redan är.
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/12/ESO-2015-5-till-webben.pdf
”Även om jämställt föräldraledighetsuttag är kopplat till jämställda utfall både för de med högre och lägre utbildning, har vi kunnat observera att de med lägre utbildning i mycket mindre utsträckning använder (eller kan använda) ledigheten jämställt.” S.11
”En central fråga är hur föräldraförsäkringen ska kunna användas mer jämställt för alla familjer oberoende av social bakgrund. Stora skillnader mellan socioekonomiska grupper tyder på att alla i Sverige inte har samma möjligheter att leva ett jämställt liv. Om jämställdheten ska fortsätta vara ett centralt politiskt mål bör föräldraförsäkringens flexibilitet och generositet nå både de med eftergymnasial utbildning och höga inkomster, och de med högst gymnasial utbildning och låga inkomster.” S.12
”Det är viktigt att komma ihåg att alla inte har samma möjlighet att använda flexibiliteten i föräldraförsäkringen, särskilt med tanke på skillnader i föräldrars arbetsmarknadssituation. Nästan två av tre mammor födda i Afrika söder om Sahara använder t.ex. enbart föräldrapenning på den lägre grundnivån, vilket beror på en svag arbetsmarknadsanknytning (Försäkringskassan 2014b). Bland unga mammor (under 25 år) utgör 56 procent av dagarna grundnivådagar (Försäkringskassan 2012). Studenter som får barn är en annan grupp som ofta inte kvalificerar för inkomstrelaterad ersättning (Thalberg 2013).” S.47-48
På tre punkter kan ekonomi och kön hänga ihop. Män tjänar generellt mer än kvinnor, kvinnor är generellt yngre än män när de får barn, kvinnor studerar oftare på högskola.
”Pappor använder mer föräldrapenning om mammans inkomst är hög (Sundström och Duvander 2002, Hobson m.fl. 2006). De pappor som inte har inkomst, eller låg inkomst, och således skulle använt föräldrapenning på grundnivån avstår i högre utsträckning från att använda föräldrapenning. En del av förklaringen är troligen att de skulle fått låg ersättning, att de ändå är hemma eller att de har en arbetsmarknadssituation där det är svårt att vara frånvarande från arbetet. Det finns också en effekt av taket i föräldrapenningen, och även om pappors uttag ökar med inkomsten tenderar denna ökning att stanna upp vid taket (Sundström och Duvander 2002).” s.52
”Ytterligare en skillnad är ersättningsnivån i föräldrapenningen. För de första 180 dagarna med föräldrapenning måste föräldern ha arbetat i åtta månader innan barnet föds för att få ersättning på sjukpenningnivå. Detta krav är främst något som berör mammor då de börjar föräldraledigheten, eftersom de resterande 210 dagarna på sjukpenningnivå inte har detta krav på tidigare arbete. Ersättningen för dessa dagar bygger på den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Eftersom pappan har större flexibilitet när han tar ut sin föräldrapenning har detta krav inte samma betydelse för hans ersättningsnivå. Å andra sidan förlorar ofta män mer ekonomiskt per föräldrapenningdag under föräldraledigheten i förhållande till sin tidigare inkomst eftersom de i genomsnitt tjänar mer än kvinnor. År 2010 hade 21 procent av männen en inkomst över taket på 10 prisbasbelopp medan motsvarande siffra för kvinnor var åtta procent (Försäkringskassan 2012).” s54-55
”Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kvinnors och mäns möjligheter att använda föräldrapenningen skiljer sig åt, trots att grundidén är könsneutral och det uttalade målet är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. Även andra aspekter har betydelse för användningen av föräldraledighet; det finns t.ex. stora skillnader mellan dem som står innanför och utanför arbetsmarknaden, samt mellan dem med lägre och högre inkomst. De genomsnittliga siffrorna över hur användningen ser ut för kvinnor och män döljer stora skillnader i användandet av föräldrapenningen mellan olika socioekonomiska grupper.” s.55
”Vi återkommer till det faktum att det är en större andel pappor bland de med högst gymnasial utbildning som tar ut lite eller ingen föräldrapenning, och till frågan hur detta kan kopplas till de utfall vi diskuterat. En möjlig förklaring kan vara att föräldrar med lägre utbildning oftare arbetar i mer könssegregerade sektorer (Evertsson m.fl. 2009). På könssegregerade arbetsmarknader finns ofta skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbeten i möjlighet till löneutveckling. Förväntningarna om förälderns ledighetsuttag hos arbetsgivare och kolleger kan också vara mer könsstereotypa, och därmed hindra kvinnor och män från att bryta med dessa förväntningar. Dessutom kan löneskillnader mellan kvinnor och män betyda mer för föräldraledighetsuttaget i hushåll med lägre utbildning då de oftare har begränsade ekonomiska marginaler. ” S.155
En viktig fråga är hur föräldraförsäkringen ska kunna användas mer jämställt för alla föräldrar oberoende av socioekonomisk situation. Stora skillnader mellan socioekonomiska grupper tyder på att alla i Sverige inte har samma chans att leva ett jämställt liv. Om jämställdheten är ett centralt politiskt mål kan den inte vara en rättighet som framför allt tillkommer dem med hög utbildning och goda inkomster.” S. 150
