Hur är det möjligt att INTE FÖRSTÅ skillnaden mellan strukturellt förtryck och att känna sig kränkt på individnivå? Fy fan för män som tycker synd om sig själva för att män blir generaliserade när de borde se det verkliga problemet; hur män beter sig mot kvinnor. Det verkar vara viktigare hur män känner än att kvinnor får uttrycka ilska för de övergrepp de utsätts för. Eventuellt manshat uppstår inte ur tomma intet utan det härrör ju från någonting: kvinnor hatar män för att de blir förtryckta av män, utsatta för våld och kvinnohat. Den som inte är utsatt har ingen anledning att känna oro, rädsla eller hat.