Jag är kärlekskrank!!

[hestmannen]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Nej, jag är inte desperat (ännu ).

Jag var inte riktigt nöjd med mig själv förut och hade lite svårt att se att jag skulle kunna ha något att erbjuda en annan människa.

Den senaste tiden har jag börjat att trivas mycket bättre med mig själv och detta har gjort att jag har insett mitt eget värde. Jag tror faktiskt att jag skulle kunna vara en alldeles utmärkt partner till någon och med den inställningen så ser jag ingen anledning att vara försiktig längre om någon visar intresse för mig.

 

[pulkaskurk]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jamen, lagom är väl alltid bäst?!?

Du får det att låta så enkelt "Sen är det ju klokt att leta i kretsar där det finns någon som man passar ihop med." Jamen hallå! Har du alls varit med i verkliga livet??

Kanske för att det är enkelt och för att min erfarenhet av flera vänner som är ofrivilliga singlar men de som aldrig hittar ngn letar ju efter folk dem inte alls passar ihop med.
De verkar leva i någon konstig drömvärld som inte fungerar i verkligheten och då blir det inget på riktigt heller.

Kanske är bättre att granska sig själv varför man inte hittar någon?
När andra uppenbarligen inte alls har svårt att finna en partner trots att man varken är speciellt snygg och har diverse skavanker och dåliga sidor men såklart även några bra sidor..

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Kanske för att det är enkelt och för att min erfarenhet av flera vänner som är ofrivilliga singlar men de som aldrig hittar ngn letar ju efter folk dem inte alls passar ihop med.
De verkar leva i någon konstig drömvärld som inte fungerar i verkligheten och då blir det inget på riktigt heller.

Kanske är bättre att granska sig själv varför man inte hittar någon?
När andra uppenbarligen inte alls har svårt att finna en partner trots att man varken är speciellt snygg och har diverse skavanker och dåliga sidor men såklart även några bra sidor..

Känner du mig, eller? Nä just det!! Jag har granskat mig, jag har upptäckt, jag har lärt mig, jag har lagom öppet sinne och jag VET att jag är bra.
...och likväl är jag kärlekskrank så det river i själen!!!

 

[tanten]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Kanske är bättre att granska sig själv varför man inte hittar någon?
När andra uppenbarligen inte alls har svårt att finna en partner trots att man varken är speciellt snygg och har diverse skavanker och dåliga sidor men såklart även några bra sidor..

Du fortsätter häva ur dig dumheter. Så vi singlar har dålig självkännedom?

 

[pulkaskurk]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Känner du mig, eller? Nä just det!! Jag har granskat mig, jag har upptäckt, jag har lärt mig, jag har lagom öppet sinne och jag VET att jag är bra.
...och likväl är jag kärlekskrank så det river i själen!!!

Gud vad du är otrevlig

Jag har väl aldrig sagt att du inte är bra?
Men om du gör allt så himla rätt, varför har du inte någon då om du så gärna vill ha det?

 

[pulkaskurk]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Du fortsätter häva ur dig dumheter. Så vi singlar har dålig självkännedom?

Någonting är det ju som gör att ni är ofrivilliga singlar eller hur?

Så då är ju frågan vad som är den felande länken? För något felar, annars hade ni inte varit ofrivilliga singlar.

 

[Jozze]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Detta "något" kan ju vara något som den enskilda personen inte kan rå över och heller inte göra något åt. Jag tror att vi ofta träffar människor som vi klickar och skapar relationer med av helt slumpartade anledningar. I så fall kan ju dessa slumpartade anledningar ställa till det åt andra hållet också; de leder till att man, trots att man väldigt gärna vill och försöker, inte hittar någon att klicka med. Då spelar det ingen roll att man befinner sig i rätt sammanhang med människor bland vilka det potentiellt sett borde kunna finnas någon man skulle kunna klicka med. Finns inte denna någon där just då så blir det ju inget.

 

[Jozze]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag lider med dig TS. Jag är själv en sådan som tycker om kramar och närkontakt - med rätt personer såklart - och jag kan attackgosa med min särbo när jag tycker att vi fått för lite närhet. Han är inte lika närhetstörstande som jag.

Du har inga vänner som tycker om att kramas? Jag har arbetskamrater som umgås mycket på fritiden och två av dem brukar ligga sked i soffan när de ses och kollar på film och när de sover över hos varandra (bor i varsin ände av länet) brukar de skeda i sängen. Nu är kanske de lite extrema för min smak, men att krypa upp tillsammans i soffan och titta på en film, ge varandra kramar bara för att man tycker om varandra så mycket med mera är sådant jag kan göra med mina vänner. Och jag skulle antagligen göra det mer om inte särbon, hunden och katterna fanns.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Men om du gör allt så himla rätt, varför har du inte någon då om du så gärna vill ha det?

Men det handlar ju inte om att "göra rätt" Det handlar ju om att träffa rätt personer, få rätt känslor (som dessutom ska vara ömsesidiga).

Att vissa har jättelätt att hitta partners kan bero på antingen att de nöjer sig superlätt eller har otrolig tur. Att andra har svårt att hitta partners kan bero på att de är superkräsna eller har otrolig otur. Det handlar om känslor, från två parter, och sammanhang och omständigheter.

Du får det att låta som att ofrivilliga singlar SÅ LÄTT skulle vara med någon om de bara "gjorde rätt". Det funkar liksom inte så.

 

[skiesabove]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Någonting är det ju som gör att ni är ofrivilliga singlar eller hur?

Så då är ju frågan vad som är den felande länken? För något felar, annars hade ni inte varit ofrivilliga singlar.

Hmm, det måste vara något riktigt fel på mig, som blev ofrivilligt osingel ^^.

Jag och karln min hade liksom inget val, våra kroppar och hjärtan hade bestämt sig fast huvvena sa nej... vi hade dåliga erfarenheter båda två, var lyckliga singlar och tyckte att "kärlek är bara skit", men vi kunde inte hjälpa det :P. Vi träffades under sämsta möjliga omständigheter, kämpade emot som bara den, och det tog oss 1 år (varav vi var "KK-sambo" i 3 mån) innan vi kunde erkänna att vi var ihop....

Still going strong. Jättefel !

 

[Sleepy]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

de som aldrig hittar ngn letar ju efter folk de inte alls passar ihop med.

Tvärtom, skulle jag vilja säga; utifrån eget perspektiv. Någon jag inte alls passar ihop med kan jag hitta idag. Någon som verkligen matchar mig och som skulle fungera på lång sikt är däremot svårare att hitta.

Så här på landet behöver man inte vara singel, om man bara "vill hitta nån". Här knackar traktens ungkarlar på när man blir singel.

 

[ainasoja]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Du har så rätt!!!

Träffade en karl som vid första anblicken av mig bestämde sig för att han skulle ha mig, jag var inte det minsta intresserad av något.

Hade en kk som jag trivdes bra med och jag var så nöjd med det arrangemanget.

Han bestämde sig och han fick det han ville ha, gjorde själv samma sak med min kk. Hade bestämt mig att jag skulle ha honom och det gick hur bra som helst!!!

Måste tillägga att om man utstrålar desperation så är det kört!!! Ingen vill ha någon som desperat letar efter någon/något.

 

[pulkaskurk]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Men det handlar ju inte om att "göra rätt" Det handlar ju om att träffa rätt personer, få rätt känslor (som dessutom ska vara ömsesidiga).

Att vissa har jättelätt att hitta partners kan bero på antingen att de nöjer sig superlätt eller har otrolig tur. Att andra har svårt att hitta partners kan bero på att de är superkräsna eller har otrolig otur. Det handlar om känslor, från två parter, och sammanhang och omständigheter.

Du får det att låta som att ofrivilliga singlar SÅ LÄTT skulle vara med någon om de bara "gjorde rätt". Det funkar liksom inte så.

Jag är helt övertygad om att man styr mer än vad man själv tror när det gäller att hitta en partner eller ej.
Självklart går det att påverka för att öka oddsen att träffa någon.
Är man superkräsen får man ju skylla sig själv, då har man stängt massor med dörrar som hade kunnat vara bra om dem fick en chans.

Min sambo tex var inte rätt någonstans vid första anblick, men jag ratar inte folk rakt upp och ned utan att ha tittat närmare på dem.
Efter en närmare titt visade han sig ju vara det bästa man kan hitta!
Dessutom ställer många eviga singlar helt orimliga krav på sina potentiella partners och det kan man i allra högsta grad påverka utan att för det nöja sig med något bottenskrap.

 

[Lillelorden]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Tycker inte jag ..för det funkar ju så faktiskt, en del r
är så desperata så man blir rädd för dom , slappna av o så kommer dom karlarna/brudarna...

Hur läser du in det? Så tolkar inte jag alls hennes inlägg...

Oavsett hur desperat någon än är efter kärlek, närhet och ömhet, oavsett om denne någon så slänger sig efter varenda liggbar varelse som korsar hens väg ger det ingen av er rätt att sitta och skriva att man "blir rädd" för sådana där. Som om det vore nåt onaturligt och motbjudande i att längta efter kärlek så till den milda grad. Att kärlek är någonting som måste förtjänas genom att "slappna av".

 

[Lillelorden]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Någonting är det ju som gör att ni är ofrivilliga singlar eller hur?

Så då är ju frågan vad som är den felande länken? För något felar, annars hade ni inte varit ofrivilliga singlar.

Ja, någonting felar. Tidpunkt, tajming, otur, fel umgängeskrets. Men oavsett hur lätt du haft att hitta partner så är det inte så för alla. Människor är så otroligt olika och din teori förutsätter att alla har samma förutsättningar.

 

[Lillelorden]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Måste tillägga att om man utstrålar desperation så är det kört!!! Ingen vill ha någon som desperat letar efter någon/något.

Så uppmuntrande. Då är ju lösningen att bara sluta vara desperat, så enkelt och skönt!

Det är för övrigt också bullshit. Jag har vänner som desperat sökt med ljus och lykta efter partner och som funnit en, likväl som de som aldrig skulle ha ett förhållande i hela sitt liv.

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Gud vad du är otrevlig

Jag har väl aldrig sagt att du inte är bra?
Men om du gör allt så himla rätt, varför har du inte någon då om du så gärna vill ha det?

Hihihihihi

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Jag lider med dig TS. Jag är själv en sådan som tycker om kramar och närkontakt - med rätt personer såklart - och jag kan attackgosa med min särbo när jag tycker att vi fått för lite närhet. Han är inte lika närhetstörstande som jag.

Du har inga vänner som tycker om att kramas? Jag har arbetskamrater som umgås mycket på fritiden och två av dem brukar ligga sked i soffan när de ses och kollar på film och när de sover över hos varandra (bor i varsin ände av länet) brukar de skeda i sängen. Nu är kanske de lite extrema för min smak, men att krypa upp tillsammans i soffan och titta på en film, ge varandra kramar bara för att man tycker om varandra så mycket med mera är sådant jag kan göra med mina vänner. Och jag skulle antagligen göra det mer om inte särbon, hunden och katterna fanns.

Tack!
Ska förmodligen och förhoppningsvis få låna grannens hund ikväll iaf

 

[runa]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Tvärtom, skulle jag vilja säga; utifrån eget perspektiv. Någon jag inte alls passar ihop med kan jag hitta idag. Någon som verkligen matchar mig och som skulle fungera på lång sikt är däremot svårare att hitta.

Så här på landet behöver man inte vara singel, om man bara "vill hitta nån". Här knackar traktens ungkarlar på när man blir singel.

Precis! Här knackar inte grannarna på, men grannarnas sunkiga vänner.

Om jag skulle nöja mig med någon "fel" så skulle jag inte vara singel.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Jag är kärlekskrank!!

Fast alltså, jag har totalt varit singel i ett och ett halvt år sedan jag var 16. Det betyder inte att jag är bättre än någon annan på att få ihop det, det betyder bara att jag hade tur och först träffade en person som jag blev kär i och som blev kär i mig och sen tog det slut efter sju år. Sen dejtade jag en massa och råkade stöta ihop med ännu en kille som jag blev kär i och som blev kär i mig.

Man kan liksom inte vara "bra" på att vara osingel. Det är ett så märkligt resonemang.