Jag andas

[Lovisaleonora]

Sv: Jag andas

Jag tror det är viktigt att han aldrig kan komma och spela oskyldig "men du har ju aldrig sagt något, jag trodde allt var OK". Att han redan innan mötet vet att du inte tycker att det fungerar, inte genom att du specifikt talar om det, utan att du vid varje tillfälle påpekar det. "Nu strular du igen, det är så här varje gång". Lite svårt att säga emot där och då. T o m en idiot i smurfklassen inser till slut att jo, det är ju strul varje gång eftersom jag hör detta varje gång och inte har något att säga emot.

Och jag kan nog nästan garantera att det kommer att gnaga honom inför möten, att det inte har fungerat. Vilket ju är sanningen, och bra att alla parter inser. Kanske ökar förhandlingsviljan, kanske inte. Men det kan aldrig vara fel att alla är på samma linje, och vet läget.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Inte otroligt.

Samtidigt kan det vara en fördel för alla inblandade att konstatera fakta. För som sagt: när det inte kommer fram är det lätt för mannen ifråga att känna att "ja, alla är ju nöjda eftersom det är tyst".

Jag kanske tänker fel, men jag agerar utifrån hur det har varit att leva med honom. Om jag tog upp varje enskild sak när det händer, så får jag bara höra att jag överreagerar, att det är småsaker, inget att bli sur över osv. När jag sen inte gör det utan samlar ihop vid ett tillfälle (dock inte så väldokumenterat som jag har det nu, utan mer allmänt) så får jag höra att så mycket strul och problem har det ju inte varit. Att jag alltid kommer ihåg fel, feltolkar, överdriver (igen) osv.
Nu har jag svart på vitt med klockslag och alla sparade mail och sms.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Jag är flexibel :-).

Jag återkommer

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag andas

Varför inte både och? Dels på plats påtala, dels notera för att säkerställa att det finns kvar att redovisa inför öppen ridå om så behövs.

Då finns det ju också tillfälle för utomstående att ge sin syn, som kanske inte alls är att du överreagerar utan att andra också hade sett det som anmärkningsvärt. Dubbelt värt alltså.

Det går inte att vinna med den argumentationen han kör, men det går att visa fram i möte med andra vad som föregått. Och då vill du säkert inte att han ska kunna sitta där och påstå att han aldrig fått reda på att du varit missnöjd. Med stora blå ögon.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Jag tror det är viktigt att han aldrig kan komma och spela oskyldig "men du har ju aldrig sagt något, jag trodde allt var OK". Att han redan innan mötet vet att du inte tycker att det fungerar, inte genom att du specifikt talar om det, utan att du vid varje tillfälle påpekar det. "Nu strular du igen, det är så här varje gång". Lite svårt att säga emot där och då. T o m en idiot i smurfklassen inser till slut att jo, det är ju strul varje gång eftersom jag hör detta varje gång och inte har något att säga emot.

Och jag kan nog nästan garantera att det kommer att gnaga honom inför möten, att det inte har fungerat. Vilket ju är sanningen, och bra att alla parter inser. Kanske ökar förhandlingsviljan, kanske inte. Men det kan aldrig vara fel att alla är på samma linje, och vet läget.

Förstår poängen och kanske borde snabbt ha kommenterat varje gång att han strular. Men att ständigt behöva påpeka saker som vilken vuxen människa som helst BORDE fatta...Alltså, jag sa det redan när vi var ihop att jag aldrig kommer att leva hans liv eller fatta hans beslut åt honom. Jag sa oftast vad jag tyckte, men att han valde själv och då får stå för konsekvenserna och det är lite vad jag tycker här också. Bara att jag inte längre orkar säga vad jag tycker, för det blir så tjatigt. Och det är ju det han menar på också. Att jag tjatar för småsaker. Det är ju bara några minuter, några timmar, en dag osv...

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

så, har ni några förslag hur jag svarar?

"Allvarligt talat - ännu mer ändringar av schemat? Du borde verkligen fundera på vilken plats barnen ska ha i ditt liv, innan mötet på onsdag"

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag andas

Det är det fina - han kan tycka vad fan han vill om ditt sätt att hantera ditt liv. Du kan vara tjatig i hans värld, i din värld påtalar du bara the bleeding obvious som uppenbarligen krävs eftersom han är för dum för att fatta. Inte ditt fel att han är trög.

Jag försöker att inte säga att andra BORDE, jag tar ansvar för att uttrycka vad jag anser istället, om det är relevant för sammanhanget (att gå fram till vilt främmande människor på stan och leverera en åsikt är inte min stil ). Tycker jag något, säger jag det. För mig är det värre om någon kommer och säger "jag visste inte att du....". Är det viktigt för mig, är det viktigt att jag för fram min åsikt.

Detta är viktigt för dig. Det är inte för HANS skull du ska säga ifrån. Det är för DIN skull. Inte för att uppfostra honom. Utan för att han ska vara klar över DIN ståndpunkt. Nu och i framtida diskussioner.

 

[cirkus]

Sv: Jag andas

Du ser hur han lyckas manipulera det till att hur du än gör så är han bra och du dålig. Antingen så överreagerar du eller s är du oflexibel eller så finns helt enkelt inget proböem för du har ju inte sagt något. Det stinker något så infernaliskt.

Troligen kommer det ta enorm tid att vända hans tänk. Kanske lyckas du aldrig, men du kan iallafall få familjerätten med dig så att de hjälper dig till ett schema som Du tycker är bäst för ungarna.

(jag tänker spontant på mina barns pappa som idag 23 år senare inser hur mycket han missat med sina barn och hur det *verkligen* är att ha barn, hå hå jaja, och så reser han bort över jul med familjen, förutom att våra barn visst inte ingick (vilket jag tycker är strålande för då kan de vara med mig istället)

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag andas

"Tycker du själv att det är lämpligt att strula med tider nu, när du vill plädera för mer tid med barnen?"

(låt oss spela rollspel, svara på mitt inlägg med vad du tror han hade replikerat)

 

[cirkus]

Sv: Jag andas

Jag tycker att han kan stå till svars på mötet på onsdag. Varför ska du ge honom tid att tänka ut listiga argument?
Ta bara barnen(barnet) och servera detta på mötet på FR som ett argument för att det FUNGERAR inte att han ska ha barnen så mycket. HANS liv tycks ju vara så mycket viktigare än barnen.

 

[Petruska]

Sv: Jag andas

så, har ni några förslag hur jag svarar?

"Allvarligt talat - ännu mer ändringar av schemat? Du borde verkligen fundera på vilken plats barnen ska ha i ditt liv, innan mötet på onsdag"

Nej. Jag tycker inte att det är din sak att säga till honom vad han borde (det gäller i princip alla relationer). Det handlar inte heller om att han ska prestera väl på mötet på onsdag.

Om han vill ändra på schemat, så tycker jag att du ska svara på det så som du tycker. "Det är ok, jag tar gärna barnen." eller "Nej, det funkar inte, jag har bokat in annat då. Jag tar över kl 18 som vi sa."

När du talar om för honom vad han borde, talar du också om att du vet bäst. Det är för all del säkert sant, men det betyder ju också att han gör rätt som lämpar över barnen på dig. Dina formuleringar innefattar honom i ditt omsorgsansvar, som jag ser det.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

"Tycker du själv att det är lämpligt att strula med tider nu, när du vill plädera för mer tid med barnen?"

(låt oss spela rollspel, svara på mitt inlägg med vad du tror han hade replikerat)

Den sista halvan vet jag ju inte, men det är ju hur det lät sist.

Jag tror att han hade svarat:
Men vi måste ju kunna ställa upp för varandra angående barnen om det skulle behövas och du har ju sagt att du egentligen vill ha barnen 100% om du fick vara egoistisk.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Jag tycker att han kan stå till svars på mötet på onsdag. Varför ska du ge honom tid att tänka ut listiga argument?
Ta bara barnen(barnet) och servera detta på mötet på FR som ett argument för att det FUNGERAR inte att han ska ha barnen så mycket. HANS liv tycks ju vara så mycket viktigare än barnen.

Det var ju tanken, men vill inte skjuta mig själv i foten.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Nej. Jag tycker inte att det är din sak att säga till honom vad han borde (det gäller i princip alla relationer). Det handlar inte heller om att han ska prestera väl på mötet på onsdag.

Om han vill ändra på schemat, så tycker jag att du ska svara på det så som du tycker. "Det är ok, jag tar gärna barnen." eller "Nej, det funkar inte, jag har bokat in annat då. Jag tar över kl 18 som vi sa."

När du talar om för honom vad han borde, talar du också om att du vet bäst. Det är för all del säkert sant, men det betyder ju också att han gör rätt som lämpar över barnen på dig. Dina formuleringar innefattar honom i ditt omsorgsansvar, som jag ser det.

Gaah, att uttrycka mig "rätt" är verkligen inte min grej. Kan du översätta syftet med mitt dåliga uttryck till något lämpligare? Bara som ett test för att se om jag kan kickstarta de där slemmiga grå i huvudet.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Jag andas

"För mig känns det snarare som det egentligen inte finns tid för barnen i ditt liv, det är hela tiden något som är viktigare. Och det känns som det går helt emot att du vill och kan ta dem oftare".

Inte tala om för honom vad han ska göra och inte göra, utan hur du känner. Du kan aldrig ha fel när du säger "jag känner".

Sedan har du absolut ingen skyldighet att lösa detta åt honom, och jag tror inte dottern kommer att fara illa av att han får lösa sin uppkomna situation själv. Säg du 18.00 om det är vad du spontant känner. Det handlar inte om att du inte vill ha hem din dotter. Det faller inte tillbaka på dig att du kräver av honom att han ska ansvara för sina åtaganden. Du måste ju utgå från att han klarar av att ta hand om era barn, annars kan du ju aldrig lämna dem till honom.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Jag återkommer imorgon, säkert på kvällen. Nu ska ja försöka sova lite mellan gråtattackerna på sjuklingen.

 

[Petruska]

Sv: Jag andas

Gaah, att uttrycka mig "rätt" är verkligen inte min grej. Kan du översätta syftet med mitt dåliga uttryck till något lämpligare? Bara som ett test för att se om jag kan kickstarta de där slemmiga grå i huvudet.

Jag tror inte att det är uttrycket jag protesterar mot, utan att det är just syftet jag är skeptisk till. (Att du och jag så sett är oeniga, alltså, om än på ett mycket stillsamt vis.)

Det jag tror är det ideala (fast möjligen psykologiskt mycket svårgenomförda) sättet att hantera samtalen med honom, är att du säger så lite som möjligt.

Vad han borde är hans sak, han är vuxen. Mötet på onsdag känner han till liksom syftet med det, du behöver inte förbereda honom på det.

Det betyder att frågan vid varje enskilt tillfälle bara gäller det tillfället. Och då beror ditt svar på om du kan/vill - för egen del - ta över barnen eller inte. Och jag skulle då rekommendera att ditt svar är ett tydligt "jag-budskap", av enkelt slag. Ja, det kan jag, eller nej, det kan jag inte.

Att du använder den sortens situationer till att diskutera er separerade familjestruktur i stort, betyder ju bara att du håller samman det hela fortfarande, att du så att säga skapar familjeväven fortfarande, precis som när du försökte bo ihop med honom.

Själva poängen med att separera är väl att slippa väva den förbannade familjeväven med den personen?

Det betyder att han får ta ansvar för sitt föräldraskap. Och det betyder att om han vill ha din hjälp på sin barntid, så får du svara ja eller nej på om du vill ge honom den hjälpen. Det är allt.

Resten kan du skita i. Och jag menar att du bör skita i det. Det är hans liv, hans föräldraskap.

Du sköter ditt liv, ditt föräldraskap. Inte hans.

 

[Petruska]

Sv: Jag andas

"För mig känns det snarare som det egentligen inte finns tid för barnen i ditt liv, det är hela tiden något som är viktigare. Och det känns som det går helt emot att du vill och kan ta dem oftare".

Inte tala om för honom vad han ska göra och inte göra, utan hur du känner. Du kan aldrig ha fel när du säger "jag känner".

Fast jag ser ingen fördel med att hon talar om vad hon känner i samband med hans föräldraskap.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Ok, då är vi oeniga. Jag kan nog tycka att man faktiskt både får och ibland bör säga vad man känner och tycker. Större människa än så är jag inte.

 

[nyttnick]

Sv: Jag andas

Svaret blev: inget är inbokat än och du bestämmer vad som är viktigt för dig.