Hedinn
Moderator
Men vad tråkigt. När du skriver att hästen varit sjövild, fanns det möjligtvis tecken på det redan innan/i början av ridturen? Tänker att med den historik ni har kan det ju vara idé att anpassa ridturerna efter hans dagsform, är han lite mer ”på” en dag kanske det är onödigt att vända på ett sånt ställe? Kan det ha varit så att medryttaren blev att ”tjuvhålla” lite eller spände sig själv om han var mer på från början också?Nu har S stuckit igen min medryttare red bort till den lilla backen igår, den som jag pratade om innan. S hade tydligen varit sjövild och stuckit flera gånger när de vänt uppe vid backens topp. Medryttaren gjorde verkligen allt enligt boken så det var inget fel hon gjorde. Som tur var fanns det ju träd och stengärden runt omkring som hon kunde använda för att kunna stanna. Varje gång han började dra efter första gången han stack svängde hon/gjorde en volt men han gav sig tydligen inte.
Känner mig helt uppgiven nu efter ett så stort bakslag jag ska bege mig bort till backen/ängen med honom för att se vad han hittar på. Jag har verkligen aldrig varit med om något liknande, att hästen vill dra SÅ starkt.
Vi får kämpa vidare, men fy vad trist det här är.
Är alltså inte ute efter att ge kritik, utan tänker om det finns detaljer/mönster att se vid såna situationer kanske de kan gå att undvika så du kan fortsätta känna dig trygg med honom.