Inte bara nätdejting - third part

[Hyacinth]

Mitt skav har nog rätt mycket att göra med att det så konsekvent är mannen som är äldst och kvinnan yngst.

En manlig kollega är gift med en ca 20 år äldre man, där skaver det betydligt mindre i mig. De är ca 40 och 60.

Jag känner ju samma skav, ibland i relationer med mindre åldersskillnad än min egen. Främst tror jag när han ex har tre barn sedan innan, hon är 23 och han 40+. Det blir en så stor mognadsskillnad, man är på olika ställen i livet och kvinnan blir den som anpassar sig.

 

[stjarnhimmel]

Fast där har diskussionen ju redan varit, minns inte om det var i denna tråden. Jag konstaterade genom en helt ovetenskaplig liten studie (n=200) att det mönstret (läs: preferens för yngre) är frekvent även bland kvinnor, åtminstone kvinnor i min ålder på HP.

(Sammanfattningsvis - av det åldersintervall som väljs hamnar generellt ungefär 1/3 av intervallet över den egna åldern och 2/3 av intervallet under den egna åldern.)

Om det var du som la fram ett diagram så visade det diagrammet inte samma sak som det som män söker. Dvs nästan alla män jag såg på dejtingsidan sökte någon yngre.
Det visade inte ditt diagram. Dvs kvinnorna var inte ute efter att träffa någon yngre i samma utsträckning som männen

Jag kan göra en liknande diagram så kan du se skillnaden

 

[mandalaki]

@Petruska

Där är vi, jag är 33, partnern 50. Och jag tänker inte börja hojta om att han ser ut som 35 och beter sig som 18 (fan vad jobbigt det vore), däremot är han en riktigt stilig 50-åring.

I er ålder tycker jag inte att 17 år är anmärkningsvärt. Däremot känner jag en 37-årig man som konsekvent verkar vara ihop med 20-22-åringar. Jag brukar tänka att han borde växa upp när jag tänker på det.

Ett par jag känner till är 65 och 43. De träffades via jobbet när han var 20 och hon 42 och har varit tillsammans sedan dess. Det tycker jag faktiskt är coolt.

Men som sagt, riktiga parbildningar med stor åldersskillnad stör mig inte särskilt. Däremot nätraggandet.

 

[Mona]

Jag funderar på vad det är som skaver. En bekant man i min ålder som har en dotter i min sons ålder var under en tid ihop med en tjej som var jämnårig med våra barn. Jag hade MYCKET svårt att hantera det. Vi var runt 45 då, ungdomarna var runt 20.

En kollega, man, 50+, är tillsammans med en tjej som är max 28. Även det skaver lite i mig. Jag fattar egentligen inte varför, men funderar på om det är för att de är i samma åldrar som min son och jag?

En av mina väninnor, 54 år, är tillsammans med en kille som är 21. Och dom är verkligen ett par.
Jag känner mig extremt obekväm med det men hon säger att hon aldrig varit tillsammans med någon som är så kärleksfull och omtänksamt som han.

Grattis till henne förstås men jag tycker att åldersskillnaden känns...konstig.

 

[stjarnhimmel]

Fast där har diskussionen ju redan varit, minns inte om det var i denna tråden. Jag konstaterade genom en helt ovetenskaplig liten studie (n=200) att det mönstret (läs: preferens för yngre) är frekvent även bland kvinnor, åtminstone kvinnor i min ålder på HP.

(Sammanfattningsvis - av det åldersintervall som väljs hamnar generellt ungefär 1/3 av intervallet över den egna åldern och 2/3 av intervallet under den egna åldern.)

För min egen del, med mamma och pappa som träffades när de var 21/41, så har jag väldigt få hang ups ifråga om åldrar så länge som båda parter är myndiga och i samförstånd.

I ditt diagram så kunde de flesta kvinnor tänka sig både yngre och äldre.

Jag gjorde en sökning på dejtingsidan och skrev ner vad männen som kom upp sökte,
OBs detta är alltså de första jag fick upp och inte några jag valde ut,
Här ser man att männen vill antingen träffa någon yngre eller max sin egen ålder.

Jämför detta med ditt diagram. Nog är det en stor skillnad? Det finns en man, en 29-åring som också kan tänka sig någon äldre än han själv,


Man 49 år söker 30- 37 år

Man 42 år söker 20- 27 år

Man 42 år Söker 25- 38 år

Man 41 år söker 27-41 år

Man 65 år söker 30- 45 år

Man 55 år söker 30- 49 år

Man 45 år söker 20- 35 år

Man 46 år söker 25- 35 år

Man 47 år söker 30- 40 år

Man 55 år söker 29- 36 år

Man 50 år söker 21- 30 år

Man 29 år söker 20- 37 år

Man 45 år söker 20- 45 år

Man 50 år söker 29- 40 år

 

[Raderad medlem 6459]

@Petruska

Där är vi, jag är 33, partnern 50. Och jag tänker inte börja hojta om att han ser ut som 35 och beter sig som 18 (fan vad jobbigt det vore), däremot är han en riktigt stilig 50-åring.

Vaaaaaaaa? Är du 33!? Jag var helt övertygad om att du var runt 40. Chocken är total här borta, känner mig alltid som en unge jämfört med dig!

 

[Hyacinth]

Vaaaaaaaa? Är du 33!? Jag var helt övertygad om att du var runt 40. Chocken är total här borta, känner mig alltid som en unge jämfört med dig!

Lilla stumpan det är min urgamla partner som åldrat mig i förtid.

 

[Raderad medlem 6459]

Lilla stumpan det är min urgamla partner som åldrat mig i förtid.

Åh åldersnojan jag får nu!! Alla är så jävla vuxna och etablerade och jag är så oorganiserad!

 

[Hyacinth]

Åh åldersnojan jag får nu!! Alla är så jävla vuxna och etablerade och jag är så oorganiserad!

Du är ju fru Hosey! Med bostadsrätt och köksplaner.
Du är så vuxen så. Hjälper det om jag erkänner att jag blivit lullig på limoncello två kvällar i rad och gillar att flexa ut för att shoppa kläder? Och har en flamingo i håret...

 

[Raderad medlem 94602]

Jag tror att jag tänker tvärtom. Om två människor blir kära och inleder en relation ser jag stor åldersskillnad som ett mindre problem än när en äldre person nätraggar med Lolitavibbar.

Det jag menar är att jag tror det är svårare för kärleken att slå till med en så stor åldersskillnad. Om det gör det är det bara att gratulera. Men jag tror att tyvärr att den där "kärleken" bottnar i fel saker som handlar om att åldersskillnaden lite är själva grejen i sitt val och inte personen, för då hade det ju inte spelat någon roll om den var 20 eller 45. Nu tänker jag på män och kvinnor som enbart och medvetet söker betydligt yngre partner, inte de som råkar träffas och bli kära.

 

[Lena Furberg]

Jag skulle inte tänka så mkt på det om jag såg ett sådant par,
Däremot om 50-åringen skulle säga att jag vill bara vara med en 18-20 åring. Då undrar jag varför,.

Sen har jag också funderat en hel del kring mönster kring ålder, Tex på dejtingsidorna tycker jag ofta att jag ser män som vill träffa någon yngre än äldre än sig själva och då funderar jag kring de mönster och normer som finns kring detta i samhället,

Jag är bekant med en man, 50 +, som öppet och utan omsvep förklarar, att "äldre" kvinnor är för erfarna, kan allt, vet allt och behöver honom inte. Medan en riktigt ung kvinna ser upp till honom, tycker att han är så duktig, kör bil så bra, är så världsvan osv. Han känner sig inte som en jämbördig. Detta sa han helt uppriktigt och jag kan garantera att personen ifråga i största allmänhet INTE är suspekt och läskig!

 

[Lampan]

I er ålder tycker jag inte att 17 år är anmärkningsvärt. Däremot känner jag en 37-årig man som konsekvent verkar vara ihop med 20-22-åringar. Jag brukar tänka att han borde växa upp när jag tänker på det.

Ett par jag känner till är 65 och 43. De träffades via jobbet när han var 20 och hon 42 och har varit tillsammans sedan dess. Det tycker jag faktiskt är coolt.

Men som sagt, riktiga parbildningar med stor åldersskillnad stör mig inte särskilt. Däremot nätraggandet.

Är det inte lika illa att störa sig på äldre som nätraggar yngre. Som det är att störa sig på poly/homo par?
Vem har med andras sexliv att göra...?

 

[Bison]

Åh åldersnojan jag får nu!! Alla är så jävla vuxna och etablerade och jag är så oorganiserad!

Jag blir 31, jag är varken vuxen eller organiserad

 

[Petruska]

@Petruska

Där är vi, jag är 33, partnern 50. Och jag tänker inte börja hojta om att han ser ut som 35 och beter sig som 18 (fan vad jobbigt det vore), däremot är han en riktigt stilig 50-åring.

Det var ungefär vad jag hade gissat, fast jag hade nog gissat att du var närmare 40 än 30. Du är ju så Mogen För Din Ålder.

Om jag jämför med mig själv, har jag inte träffat på någon 33-åring jag hade kunnat/velat bli ihop med sedan jag fyllde 50. Jag skulle ju biologiskt kunna vara mor till en 33-åring, men socialt är det ju ett gränsfall. Däremot lever jag ju ett liv som 33-åringar inte lever. Jag är på många sätt väldigt tydligt numera utsläppt ur föräldraskapets bojor och gör som jag vill. Även 33-åringar gör så klart som de vill, och det kan vara samma saker, men erfarenhetsbasen för detta blir ju väldigt olika.

 

[mandalaki]

Jag är bekant med en man, 50 +, som öppet och utan omsvep förklarar, att "äldre" kvinnor är för erfarna, kan allt, vet allt och behöver honom inte. Medan en riktigt ung kvinna ser upp till honom, tycker att han är så duktig, kör bil så bra, är så världsvan osv. Han känner sig inte som en jämbördig. Detta sa han helt uppriktigt och jag kan garantera att personen ifråga i största allmänhet INTE är suspekt och läskig!

Dels tror jag att han underskattar yngre kvinnors smartness väsentligt. Dels tycker jag att det låter svinläskigt att han bara kan vara ihop med de som ser honom som överlägsen dem själva.

 

[Petruska]

Men som sagt, riktiga parbildningar med stor åldersskillnad stör mig inte särskilt. Däremot nätraggandet.

Ja, jag vågar lova att jag aldrig kommer att öppna mig för kärleken till den grad att en nätraggare får napp.

 

[Petruska]

Jag är bekant med en man, 50 +, som öppet och utan omsvep förklarar, att "äldre" kvinnor är för erfarna, kan allt, vet allt och behöver honom inte. Medan en riktigt ung kvinna ser upp till honom, tycker att han är så duktig, kör bil så bra, är så världsvan osv. Han känner sig inte som en jämbördig. Detta sa han helt uppriktigt och jag kan garantera att personen ifråga i största allmänhet INTE är suspekt och läskig!

Jag tycker att det du berättar om honom tydligt visar att han är just suspekt och läskig. Att du inte tycker det, eller att han inte framstår sådan vid vanligt umgänge, visar ju bara hur mycket läskigheter som ryms inom den manliga könsrollen utan att någon lyfter ett ögonbryn åt saken.

 

[mandalaki]

Det jag menar är att jag tror det är svårare för kärleken att slå till med en så stor åldersskillnad. Om det gör det är det bara att gratulera. Men jag tror att tyvärr att den där "kärleken" bottnar i fel saker som handlar om att åldersskillnaden lite är själva grejen i sitt val och inte personen, för då hade det ju inte spelat någon roll om den var 20 eller 45. Nu tänker jag på män och kvinnor som enbart och medvetet söker betydligt yngre partner, inte de som råkar träffas och bli kära.

Jag förstår vad du menar. Ja, om själva åldersskillnaden är urvalskriterium är det ju ingen höjdare. Lite som män som skriver att de söker en asiatisk kvinna. Snacka om att individen, personen, inte spelar någon roll.

 

[Wysiwyg]

Jag är bekant med en man, 50 +, som öppet och utan omsvep förklarar, att "äldre" kvinnor är för erfarna, kan allt, vet allt och behöver honom inte. Medan en riktigt ung kvinna ser upp till honom, tycker att han är så duktig, kör bil så bra, är så världsvan osv. Han känner sig inte som en jämbördig. Detta sa han helt uppriktigt och jag kan garantera att personen ifråga i största allmänhet INTE är suspekt och läskig!

Tror inte det är en ovanlig företeelse hos män alls faktiskt. Det ovanliga är väl i så fall att han erkände det rakt ut utan omsvep.

Lustigt dock att han formulerar att "känna sig som en jämbördig" när han letar partners som ser upp till honom. Det han är ute efter är ju i så fall att känna sig överlägsen. Vilket inte heller är ovanligt enligt min erfarenhet.

 

[Hyacinth]

Det var ungefär vad jag hade gissat, fast jag hade nog gissat att du var närmare 40 än 30. Du är ju så Mogen För Din Ålder.

Om jag jämför med mig själv, har jag inte träffat på någon 33-åring jag hade kunnat/velat bli ihop med sedan jag fyllde 50. Jag skulle ju biologiskt kunna vara mor till en 33-åring, men socialt är det ju ett gränsfall. Däremot lever jag ju ett liv som 33-åringar inte lever. Jag är på många sätt väldigt tydligt numera utsläppt ur föräldraskapets bojor och gör som jag vill. Även 33-åringar gör så klart som de vill, och det kan vara samma saker, men erfarenhetsbasen för detta blir ju väldigt olika.

Exakt, men min fotboja i vardagen var barnlös. Jag tror det hade stor betydelse. Han fick sin trisslott lite senare
Oj, hur lever 33-åringar? Jag är ju en ung kulturtant som jublar över biljetter till Folkoperan i julklapp och sippar portvin på fredagarna (bland annat). Sen har vi BARNET, som ju påverkar en del av mina sysselsättningar...