Så länge man är i deras ålder får man snällt hålla sig där föräldrarna är... Och föräldrarna har inga planer på att åka utomlands, inte längre bort än att man (normalt) klarar sig med ID-kort. Den dagen utlandsresa är aktuell måste även föräldrar och övriga syskon skaffa pass och den dagen, den sorgen.
Trodde att de var lite äldre, om det var aktuellt att åka tåg själva? Men är det småbarn det handlar om, så kan såklart pass vara lite overkill om ni aldrig reser. Passet är annars tycker jag också en symbol, även om man i praktiken inte reser utanför Schengen, så ger det ändå en frihetskänsla med ett eget pass, tycker jag. Jag har haft pass så länge jag minns, och det känns självklart att ha ett - även om man inte använder det så ofta, så är den där känslan av att den möjliga världen just blev rätt mycket större värd en del bara den.
Jag ser nog iofs resande och andra länder som en självklar och önskvärd del av livet, och då blir det ju desto viktigare med det egna passet när man börjar bli så stor att det kan bli aktuellt med resor på egen hand (om nu föräldrarna inte är av det resande slaget). Passet och medborgarskapet liksom på samma gång öppnar världen och placerar en i den. Men ett pass kanske inte har det symbolvärdet för alla, det är jag med på. Att som vuxen vara utan pass tycker jag skulle kännas otryggt och låst, då är jag ju fast.