Hur viktigt är ett jobb?

[Kattennizze]

J

Men har någon i tråden verkligen argumenterat för att alla ska tvingas, bokstavligen, till lönearbete på heltid? Hur skulle det tvånget gå till, i så fall - hämtning av polis till arbetsplats, eller fängelse för den kvinna som inte jobbar heltid? Har det verkligen föreslagits?

Det jag har sett är snarare kritik av valet att vara hemma och ta hand om barn och hushåll medan mannen yrkesarbetar och tjänar pengar, ur jämställdhetsperspektiv, men det är ju inte samma sak som ett tvång. Det handlar ju mer om vilka normer man väljer att förstärka eller försvaga.

Om någon säger "Jo, men jag som kvinna har ju valt att vara hemma med familjen, jag vill satsa på barnen för det är viktigast för mig", så förstärks normen att barn och familj är kvinnligt könsmärkt av den handlingen och det uttalandet, likaså varje gång någon skriver "Ja, jag är också kvinna och det är samma för mig, barnen är viktigast!". Tycker man då inte att det är så bra att barnomsorg, familjeansvar, pengar och yrkesarbete är könsmärkt, så blir man förstås inte så glad åt den förstärkningen, och vill istället försvaga normen. T ex genom att skriva: "Nej, det är ingen bra idé, det är inte alls ett bra val för kvinnor att vara hemma och ta hand om barn och hushåll medan mannen jobbar och tjänar pengar" - varje gång nån säger så, så försvagas normen.

Det betyder inte att alla kvinnor ska tvingas till heltidsarbete, utan om att vara medveten om hur samhällsnormer skapas och upprätthålls. Jag har ingen som helst lust att upprätthålla en samhällsnorm som begränsar både män och kvinnor genom könsmärkning, så därför försvagar jag gärna den normen om och när jag kan.

jamen amen till det. Precis så är det. Obegripligt att kvinnor idag 2015 inte ens orkar bry sig eller ens reflektera över det här! Snacka om backlash alltså. Vad tror unga människor idag egentligen? Att kvinnor alltid kommer ha det såhär bra? Å nej. Det kommer alltid att bli värre för kvinnor om vi inte kämpar för de små futtiga rättigheter vi faktiskt har.

 

[Kattennizze]

Jag tror definitivt inte att det gynnar jämställdheten att stanna hemma, men jag är övertygad om att det finns fler lösningar än att tvinga alla lönearbeta på heltid och att man kan engagera sig i frågan på många andra sätt.

Den enda lösningen enligt många i tråden tycks vara att lönearbeta på heltid. Det håller jag inte med om.

Jag lönearbetar inte heltid eftersom jag har småbarn. OCH min man arbetar inte heller heltid. Vi har delat lika på det givetvis. Något annat skulle vara helt vansinnigt i mina ögon.

 

[Lena Furberg]

Jag är glad över den här diskussionen. Jag lyssnade nyligen på en livesänd debatt i Brittiska BBC radio om huruvida män skulle dela på tiden hemma med små barn. Diskussionen var så totalt inne på att arbetsgivarna inte kunde låta männen lämna sina arbeten under delar av småbarnstiden - det fanns inte pengar till sån lyx. INGEN sa ett ORD om att samma sak isåfall borde gälla för de kvinnliga arbetstagarna. Varför var det bara orimligt för företagen att låta männen ta ut denna "ledighet"? Ingen tycktes för ett ögonblick se det bisarra i resonemanget.

Jag mådde nästan illa medan jag lyssnade.

 

[TheRedLightning]

Problemet är att det alltid landar i att hans jobb är värt mer och viktigare.

Det där känner jag igen.. allt för väl... mitt x jobbade typ jämt och prioriterade jobbet före mig. Slutade med att han blev ett x, för jag var less på att inte bli prioriterad även om vi hade det bra förövrigt.
Nu är det ev ny kille på G, men han jobbar också mycket och utöver det vanliga 40-timmars veckojobbet så jobbar han extra som vakt på helgerna och det är superviktigt och går inte att vara ledig t ex en helg för att umgås med den där hemma... vet inte hur man ska göra egentligen för att hitta en bra balans?

 

[Barret]

Ärligt talat, om valet stod mellan att jobba eller att sköta ett hushåll med barn och allt så väljer jag lätt jobbet. Känns lättare och framförallt roligare .

Skämt åsido, jag tycker att sånt där är väldigt individuellt. Det finns liksom inget rätt eller fel så länge det funkar för alla inblandade (i det här fallet TS och hennes familj) och då ska utomstående helt ärligt ge sjutton i att kommentera. To each his own, som man brukar säga.

Själv skulle jag nog ändå vilja jobba litegrann, även om jag var ekonomiskt oberoende. Jag är värdelös på rutiner och behöver ett jobb med fasta tider för att få någon ordning på mig själv. Hade jag inte varit tvungen att kliva upp och gå till jobbet så hade jag troligtvis tappat motivationen till en mängd andra grejer som jag annars gillar. Däremot hade jag kanske gått ner i tid och ägnat mer tid åt mina hundar (och därigenom kanske faktiskt fått lite riktig pli, typ tävlingsdisciplin, på dem).

 

[Thaliaste]

Jag känner också till ett gäng som har ett kollektiv. Dessa lever med tanken att de i så hög grad som möjligt ska vara självförsörjande. Arbetar gör de lite då och då för att få pengar till det som de inte kan producera själva. De anser att de genom denna livsstil tillför mest. Tex genom att inte slita mer än nödvändigt på jordens resurser genom att de inte shoppar onödigt mkt och genom att ta tillvara på all mat de odlar. Sen har de också en tanke om att alla som vill är välkomna till kollektivet. Tex är det folk som kommer för den sociala aspekten.
Så - på så sätt kan man ju också bidra utan att jobba 5 dagar i veckan med ett lönearbete.

Hur har de tänkt lösa de sin framtida pensionärstid? Ska de bo i kollektivet till livets slut?

 

[Sunshine]

Det är inte typiskt,mutan tyvärr ganska vanligt fortfarande att kvinnor i de högsta samhällsskikten fungerar som några slags dekorationer till sina framgångsrika män och är högutbildade så att de kan föra sig i representativa sammanhang. Och det är bara för jävla sorgligt att det är så fortfarande. I och för sig är det ännu sorgligare för de kvinnor som befinner sig lägst ner på samhällsstegen eller är invandrare och t ex analfabeter. I ditt fall är det så typiskt att mannen drar in stålarna och du inte gör det. Varför inte tvärtom? Vilka signaler skickar det till dina döttrar? Har du aldrig ens reflekterat eller ens problematiserat detta?

Jodå det tänker jag på, och pratar om med mina barn.

 

[Thaliaste]

Det här är nog inte så mycket ett svar till dig personligen - utan en mer allmän reflektion, men det var du som råkade skriva "jobba överhuvudtaget". Jag upplever verkligen inte att det är så enkelt - som att man bidrar (& att andra är nöjda med en) bara man har ett arbete överhuvudtaget. Jag är helt med på grejen att kvinnor såklart också ska arbeta, tjäna sina egna pengar, ha en uppgift etc etc. Men näää, det är inte "bara ett jobb" som räknas - eller som gör att man slipper stämplas av andra kvinnor, upplever jag.

Jag är undersköterska. Inom äldreomsorgen, i en nattpatrull, och jag fullkomligt älskar mitt jobb - trots sociologutbildning i grunden. Jag arbetar en viss procent på natten, som motsvarar heltid på dagen. Dels får jag skit för att jag är undersköterska (och alltså inte, just nu iaf, "siktar högre"), dels får jag skit för att jag jobbar "deltid" (som det ju blir om man jämför med dagtid), dels får jag skit för att jag har mycket ledig tid och dels får jag skit för att jag vill ha bättre villkor inom vården ("Skyll dig själv, skaffa ett bättre jobb eller var nöjd med din lön!")

Jag ÄR finansiellt oberoende, så till vida att jag absolut kan se om mig och mina djur ensam. Jag upplever verkligen inte att det räcker för att slippa kängor (från kvinnor, mestadels) om att jag är fast i någon kvinnofälla, inte bidrar till jämställdheten, borde tagit smartare beslut etc. Mitt jobb duger inte - för att det är just kvinnodominerat - och fasiken ta mig om jag önskar bättre villkor för då får jag skylla mig själv, för jag har faktiskt valt ett kvinnodominerat yrke...

Jag upplever kort sagt, som jag skrivit även i trådar om "dumma brudar som inte vet vad saker heter på byggmax" att det är helt hopplöst att göra rätt - OM man då inte heltidsarbetar (DAG!!) inom något som INTE är kvinnodominerat. Damn if you do, damn if you don't.

I det här fallet svarade jag "jobba överhuvudtaget" i betydelsen >0 h. Jag har själv jobbat både avlönat och oavlönat, med snarlika arbetsuppgifter så jag är inte så himla brydd över hur mycket man får betalt för att det ska vara en bra sysselsättning. Däremot tycker jag att det är viktigt att se till att man är ekonomiskt självständig, både idag när jag gör valet och i framtiden när jag får betala det eventuella priset av uteblivet arbete.

Att kvinnor gärna kritiserar andra kvinnor är tyvärr vanligt upplever jag också. Kanske för att normerna för hur en kvinna bör vara, bete sig och se ut är fler och hårdare? Det finns mer att kritisera helt enkelt, för alla som vill göra det.

Samtidigt tycker jag att det är viktigt att faktiskt reflektera över de val man gör, vilken påverkan på andra det har. Sedan är det ju ett individuellt val man gör till slut, jag tror aldrig jag hört någon förespråka tvångsarbete för hemmavarande kvinnor. Men att andra har åsikter när ens val påverkar dem är inte så märkligt, och det tror jag man får leva med.

 

[Mabuse]

Men jag diskuterar ju utefter hur mitt förhållande ser ut. Varför jag trivs, varför jag anser att det funkar så bra i mitt fall. Varför jag anser att jag kan jobba med frågan trots att jag går hemma och "är en dålig förebild". Ni kan inte generalisera mitt förhållande som skevt, när jag säger att det inte är det.

Ja, sannolikheten kanske är så. Men verkligheten är inte så. Och jag lever mitt förhållande utefter hur verkligheten ser ut, inte efter hur det hade kunnat vara.

Om du inte har fått barnet än, så vet ju inte du heller hur det kommer bli helt säkert. Om man delat på hushållsarbetet innan, så är oddsen att hon kommer göra mer av det efter det att hon varit hemma med barn ett år eller så. Det är det man menar med skevt, att det är mindre chans att man delar lika på hemmets göromål efter det att man fått barn och hon tagit lejonparten av föräldraledigheten. Om du redan nu sköter hushållet, så är ju arbetsfördelningen på den punkten redan skev, och kommer kanske inte förändras så mycket ytterligare. Men att få barn är normalt ingen hjälp för att göra ett förhållande mer jämställt, tvärtom.

Ska du jämställdhetskompensera för att du är hemma och tar hand om hushåll och barn, och dessutom försöker övertyga andra om att det valet inte har med könsnormer att göra, så får du göra storverk i samhället - vilket verkar nästan otroligt givet att du inte har den plattformen för påverkan som ett jobb kan ge.

 

[Thaliaste]

J

jamen amen till det. Precis så är det. Obegripligt att kvinnor idag 2015 inte ens orkar bry sig eller ens reflektera över det här! Snacka om backlash alltså. Vad tror unga människor idag egentligen? Att kvinnor alltid kommer ha det såhär bra? Å nej. Det kommer alltid att bli värre för kvinnor om vi inte kämpar för de små futtiga rättigheter vi faktiskt har.

Dessutom verkar det som att många idag inte vet vilka ansträngningar som gjorts för att vi ens ska vara där vi är idag...! Kvinnor har inte haft rösträtt ens i 100 år i Sverige - som är ett av världens mest jämställda länder - och den fick vi då sannerligen INTE UTAN MOTSTÅND!! Det var liksom ingen självklarhet att kvinnor borde ha det, inte ens bland alla kvinnor för "det var ju bra som det var". Det vi har idag har vi inte väntat fram, det är arbetat fram.

 

[californication]

Saken är väl att ert yrkesval, och därigenom vad som råkar bli mest praktiskt just för er vad gäller barnen troligtvis har väldigt mycket med kön att göra, om man betänker hur könsuppdelad svensk arbetsmarknad är.

Well, hans yrke beror helt enkelt på att han fick jobb via sin pappa (han halkade alltså in på ett bananskal), så det känns inte så relevant. Mansdominerad bransch, ja, men det är för att få kvinnor sökt sig dit tidigare. Det ökar dock nu.

 

[californication]

Ska du jämställdhetskompensera för att du är hemma och tar hand om hushåll och barn, och dessutom försöker övertyga andra om att det valet inte har med könsnormer att göra, så får du göra storverk i samhället - vilket verkar nästan otroligt givet att du inte har den plattformen för påverkan som ett jobb kan ge.

Fast jag är ju inte "hemma och tar hand om hushåll och barn". Jag är hemma och "sysslar med annat än klassiskt lönearbete", t.ex engagerar mig politiskt.

 

[californication]

Det där känner jag igen.. allt för väl... mitt x jobbade typ jämt och prioriterade jobbet före mig. Slutade med att han blev ett x, för jag var less på att inte bli prioriterad även om vi hade det bra förövrigt.
Nu är det ev ny kille på G, men han jobbar också mycket och utöver det vanliga 40-timmars veckojobbet så jobbar han extra som vakt på helgerna och det är superviktigt och går inte att vara ledig t ex en helg för att umgås med den där hemma... vet inte hur man ska göra egentligen för att hitta en bra balans?

Men menar ni då att min sambo inte skulle vabba för att jobbet är viktigare än barnet? För så är det ju inte. Att jag skulle vabba oftare handlar ju snarare om att min sambo många ggr går upp kl 3 på natten, sover borta ibland och har oregelbundna tider. Dvs när vi vaknar på morgonen och barnet är sjukt så kan han redan vara 45 mil bort. Det är väl klart att jag vabbar då, och inte han? Att åka 45 mil hem går inte på en handvändning liksom.

 

[Thaliaste]

Well, hans yrke beror helt enkelt på att han fick jobb via sin pappa (han halkade alltså in på ett bananskal), så det känns inte så relevant. Mansdominerad bransch, ja, men det är för att få kvinnor sökt sig dit tidigare. Det ökar dock nu.

Varken kontakter eller ansökningsstatistik är dock slumpmässigt, utan påverkas av just strukturer. Om det är jämställdhet vi fortfarande diskuterar.

 

[californication]

Varken kontakter eller ansökningsstatistik är dock slumpmässigt, utan påverkas av just strukturer. Om det är jämställdhet vi fortfarande diskuterar.

Jaja, visst. Det är på grund av strukturer och ett ojämställt samhälle som Coop inte kunde ge honom mer än 4 h jobb/v och som tvingade honom att ta ett heltidsjobb på hans pappas jobb eftersom dom sökte folk just då. I get it. Allt är strukturernas fel. Allt.

Förstår att jag genast skall börja jobba i en mansdominerad bransch (hans kanske, fast en konkurrent?) för att tjäna samma lön och för att bryta strukturerna. Mitt intresse är irrelevant i frågan.

Så känns det. Det känns som att ni kastar skit på mig hur det än gör. Jag har ju ingen trovärdighet, allt jag gör är fel och det enda rätta jag kan göra är att börja jobba heltid.

Jag skall genast sluta engagera mig politiskt och lägga ner all tid och energi på att gå tillbaka till kassajobbet istället. Det är tydligen värt mer än att aktivt jobba för att människor och framförallt kvinnor skall utbilda sig och skaffa egen försörjning i mitt närområde.

 

[Thaliaste]

Jaja, visst. Det är på grund av strukturer och ett ojämställt samhälle som Coop inte kunde ge honom mer än 4 h jobb/v och som tvingade honom att ta ett heltidsjobb på hans pappas jobb eftersom dom sökte folk just då. I get it. Allt är strukturernas fel. Allt.

Förstår att jag genast skall börja jobba i en mansdominerad bransch (hans kanske, fast en konkurrent?) för att tjäna samma lön och för att bryta strukturerna. Mitt intresse är irrelevant i frågan.

Så känns det. Det känns som att ni kastar skit på mig hur det än gör. Jag har ju ingen trovärdighet, allt jag gör är fel och det enda rätta jag kan göra är att börja jobba heltid.

Jag skall genast sluta engagera mig politiskt och lägga ner all tid och energi på att gå tillbaka till kassajobbet istället. Det är tydligen värt mer än att aktivt jobba för att människor och framförallt kvinnor skall utbilda sig och skaffa egen försörjning i mitt närområde.

Jag har öht inte sagt något negativt att du engagerar dig politiskt, det tycker jag tvärtom är bra! Om du väljer att lönearbeta eller inte är helt och hållet ditt val, däremot tycker jag att du - precis som alla vuxna individer - bör reflektera över vad ditt val innebär. I en diskussionstråd kommer ämnena alltid dessutom att glida lite, allt som tas upp i tråden gäller ju inte dig (att du försörjer dig själv nu och i framtiden mha eget kapital t ex) och då kan du ju strunta i det.

Att jag diskuterar strukturer med dig nu är inte för att kasta skit på dig. Det är endast en reflektion över att du uttryckte dig som att förklaringen till att många män arbetar på arbetsplatsen är för att kvinnor inte söker sig dit. Punkt. Och att din man inte är en del av strukturer, för att han fick arbete via en kontakt. Punkt. Och analysen stannar där. Det går självklart inte att diskutera ett enskilt fall som din man som en struktur, men när man ser många enskilda fall som leder till samma resultat kan man prata om att det finns en struktur där. Ibland har den med kön och/eller genus att göra, som ofta när det gäller könsdominerade arbetesplatser. Det ÄR inte en slump att ett stort antal män har sökt sig till en viss arbetsplats och att lika stort antal kvinnor inte har gjort det.

Måste fråga, tycker du själv att ditt förhållande är jämställt?

 

[californication]

Jag har öht inte sagt något negativt att du engagerar dig politiskt, det tycker jag tvärtom är bra! Om du väljer att lönearbeta eller inte är helt och hållet ditt val, däremot tycker jag att du - precis som alla vuxna individer - bör reflektera över vad ditt val innebär. I en diskussionstråd kommer ämnena alltid dessutom att glida lite, allt som tas upp i tråden gäller ju inte dig (att du försörjer dig själv nu och i framtiden mha eget kapital t ex) och då kan du ju strunta i det.

Att jag diskuterar strukturer med dig nu är inte för att kasta skit på dig. Det är endast en reflektion över att du uttryckte dig som att förklaringen till att många män arbetar på arbetsplatsen är för att kvinnor inte söker sig dit. Punkt. Och att din man inte är en del av strukturer, för att han fick arbete via en kontakt. Punkt. Och analysen stannar där. Det går självklart inte att diskutera ett enskilt fall som din man som en struktur, men när man ser många enskilda fall som leder till samma resultat kan man prata om att det finns en struktur där. Ibland har den med kön och/eller genus att göra, som ofta när det gäller könsdominerade arbetesplatser. Det ÄR inte en slump att ett stort antal män har sökt sig till en viss arbetsplats och att lika stort antal kvinnor inte har gjort det.

Måste fråga, tycker du själv att ditt förhållande är jämställt?

Ja, jag anser att mitt förhållande är jämställt. Jag anser att det är jämställt eftersom jag inte är ekonomiskt beroende av honom, och att våra strukturer sker frivilligt. Jag tycker att det är jämställt för att jag får fixa med tvätten själv (avskyr att dela det), men utan några som helst krav på att göra det. Vi lagar allt som oftast mat tillsammans, alternativt så gör han det. Vi hjälper och avlastar varandra, är jag trött så fixar han med diskmaskinen och vice versa. Vi är överens, båda är nöjda och vi har aldrig någonsin tjafs om hushållssysslor eller ekonomiska frågor.

För mig är det jämställdhet, att vi gör vårt yttersta och bästa för att den andre skall må bra. Vi har bägge lika mycket "rättigheter", "skyldigheter" och "makt" i vårt förhållande.

 

[Thaliaste]

Ja, jag anser att mitt förhållande är jämställt. Jag anser att det är jämställt eftersom jag inte är ekonomiskt beroende av honom, och att våra strukturer sker frivilligt. Jag tycker att det är jämställt för att jag får fixa med tvätten själv (avskyr att dela det), men utan några som helst krav på att göra det. Vi lagar allt som oftast mat tillsammans, alternativt så gör han det. Vi hjälper och avlastar varandra, är jag trött så fixar han med diskmaskinen och vice versa. Vi är överens, båda är nöjda och vi har aldrig någonsin tjafs om hushållssysslor eller ekonomiska frågor.

För mig är det jämställdhet, att vi gör vårt yttersta och bästa för att den andre skall må bra. Vi har bägge lika mycket "rättigheter", "skyldigheter" och "makt" i vårt förhållande.

Men då förstår jag inte varför du tar åt dig så mycket av vad andra tycker, om du är klar över ditt val. Du anser att ni lever i ett jämställt förhållande och du är nöjd med det. Andra tycker inte att ni har ett jämställt förhållande utifrån vad du berättar, och anser att de och ditt barn påverkas av det och kommenterar det därför. Du kan knappast få andra att tycka att ni lever i ett jämställt förhållande, men om du och din partner är nöjd så får ni ju leva ert liv som ni vill. Det är ditt liv och ditt val i slutänden. Men att andra har åsikter om huruvida det förhållande du beskriver skulle klassas som jämställt, och huruvida det är en klok bild att förmedla till kommande generationer, får du nog leva med när du beskriver det i en tråd på ett diskussionsforum.

 

[californication]

Men då förstår jag inte varför du tar åt dig så mycket av vad andra tycker, om du är klar över ditt val. Du anser att ni lever i ett jämställt förhållande och du är nöjd med det. Andra tycker inte att ni har ett jämställt förhållande utifrån vad du berättar, och anser att de och ditt barn påverkas av det och kommenterar det därför. Du kan knappast få andra att tycka att ni lever i ett jämställt förhållande, men om du och din partner är nöjd så får ni ju leva ert liv som ni vill. Det är ditt liv och ditt val i slutänden. Men att andra har åsikter om huruvida det förhållande du beskriver skulle klassas som jämställt, och huruvida det är en klok bild att förmedla till kommande generationer, får du nog leva med när du beskriver det i en tråd på ett diskussionsforum.

Självklart tar jag åt mig när jag får höra saker som att jag "pissar på folk", blir bemött med en attityd att jag skulle vara "världens tråkigaste människa" och att jag "inte har någon trovärdighet eftersom jag inte varit här tillräckligt länge". Det blir väldigt personligt. Är det så konstigt? Jag kan ta att folk diskuterar, att dom inte håller med, men jag tycker att folk har gått på väldigt hårt och personligt. Och inte bara mot mig, utan även mot andra.

 

[Thaliaste]

Självklart tar jag åt mig när jag får höra saker som att jag "pissar på folk", blir bemött med en attityd att jag skulle vara "världens tråkigaste människa" och att jag "inte har någon trovärdighet eftersom jag inte varit här tillräckligt länge". Det blir väldigt personligt. Är det så konstigt? Jag kan ta att folk diskuterar, att dom inte håller med, men jag tycker att folk har gått på väldigt hårt och personligt. Och inte bara mot mig, utan även mot andra.

Jag har inte koll på exakt vad som skrivits i tråden, och jag försvarar inte andras sätt att uttrycka sig, det får stå för dem. Men ämnet är laddat, och eftersom många påverkas negativt av andras agerande så är det ett ämne som väcker mycket åsikter. När det handlar om strukturer och normer så funkar inte "sköt sig själv, och skit i andra" och då kommer folk att ha åsikter om hur andra människor väljer, eftersom det påverkar dem själva. Anmäl det du tycker är övertramp, och försök annars se bortom ordvalet. Folk har åsikter om dina val eftersom det i förlängningen påverkar dem.