Hur viktigt är ett jobb?

Men har någon i tråden verkligen argumenterat för att alla ska tvingas, bokstavligen, till lönearbete på heltid? Hur skulle det tvånget gå till, i så fall - hämtning av polis till arbetsplats, eller fängelse för den kvinna som inte jobbar heltid? Har det verkligen föreslagits?

Ja, indirekt när man säger att en "sån som jag" pissar på andra. Då säger man i princip att jag måste jobba heltid för att inte ses som en parasit utan värde. Så, ja. Man har även argumenterat för andra idiotiska saker, som att jag skulle vara emot jämställdhet och annat.
 
Men om vi för ett ögonblick leker med tanken att du och din sambo (om hen är en man) inte är unika snöflingor och ser till forskningsläget så är det troligt att du i längden drar ett mycket kort strå. Du skrev att du är gravid, om ni inte har barn sedan innan så kommer sannolikt er arbetsfördelning i hemmet att bli än mer skev, du kommer få än mer arbete att göra. Det är sannolikt att du kommer drabbas av sjukdom i större utsträckning än din sambo. Och om ni efter en tid separerar så kommer sannolikt du må bättre både psykiskt och fysiskt och få en bättre ekonomi, medan din sambo drabbas av depression. Detta enbart baserat på er arbetsfördelning i hemmet.

Det privata är politiskt. Jag tycker att du ska vara medveten om de risker du tar. Du "får" göra som du vill men jag blir så frustrerad av din naiva inställning till din egen position.

Sannolikt att den blir skev hurdå? Jag vet ju exakt hur vi har kommit överens om att dela upp saker och ting, det vet inte du. :confused: Berätta inte för mig hur vårt förhållande kommer se ut tack. :eek:
 
Ja, indirekt när man säger att en "sån som jag" pissar på andra. Då säger man i princip att jag måste jobba heltid för att inte ses som en parasit utan värde. Så, ja. Man har även argumenterat för andra idiotiska saker, som att jag skulle vara emot jämställdhet och annat.

Även om det nu är så att någon sagt att du är en parasit utan värde (vilket i mina ögon verkar tveksamt, att pissa på andra gör en möjligen till en självisk och lite elak människa, men knappast till en parasit utan värde), så innebär väl det inget tvång? Du är väl inte tvingad att göra vad folk på bukefalos tycker?

Det är möjligt att du tycker att du är för jämställdhet, men det du visat i tanke och handling här i tråden hjälper ju inte jämställdheten på traven. En kvinna som väljer att vara hemma med barn och hushåll befäster normen att kvinnor i första hand ska bry sig om barn och hushåll. Så är det ju, vare sig man gillar det eller inte.
 
öjligt att du tycker att du är för jämställdhet, men det du visat i tanke och handling här i tråden hjälper ju inte jämställdheten på traven. En kvinna som väljer att vara hemma med barn och hushåll befäster normen att kvinnor i första hand ska bry sig om barn och hushåll. Så är det ju, vare sig man gillar det eller inte.

Ja, och jag har sagt att jag jobbar med frågan på andra sätt istället. Vilket tydligen inte räknas.
 
Sannolikt att den blir skev hurdå? Jag vet ju exakt hur vi har kommit överens om att dela upp saker och ting, det vet inte du. :confused: Berätta inte för mig hur vårt förhållande kommer se ut tack. :eek:

Det sannolika när man får barn är att uppdelningen av hushållssysslor blir mer skev. Rent statistiskt, alltså, det är så det blir generellt.

Ungefär som att det är mer sannolikt att rökare får lungcancer än att icke-rökare får det. Utan att man egentligen kan säga "berätta inte för mig hur mina lungor kommer se ut tack!" Det går ju säga ganska mycket om vad som är mer eller mindre sannolikt för en människa i framtiden, det är sånt man kan använda statistik till. Sannolikt, inte sant.
 
Ja, och jag har sagt att jag jobbar med frågan på andra sätt istället. Vilket tydligen inte räknas.

Det ena utesluter ju inte det andra. Jag t ex tjänar mindre än min man, vilket stärker normen, men vi delar lika på vabb och föräldraledighet, vilket försvagar normen, å andra sidan har han körkort men inte jag, normen förstärks, å tredje sidan jobbar jag på en mansdominerad arbetsplats, normen försvagas, och så vidare.
 
Men om du gör en sak två ggr om dan i 50 år, t ex dricker kaffe, är det då ett litet val?
365 x 2 x 50 = måååånga små val

Om du i början av din kaffedrickarkarriär bestämmer dig för att dricka juste producerat kaffe, då kan du sen helt rutinmässigt fortsätta att köpa samma kaffe, tills du får anledning att ifrågasätta det beslutet, och fatta ett nytt beslut. Efter 50 års kaffedrickande kan du ha bidragit till en bättre situation för både miljön och de som producerar kaffet.

Jag tycker att det är en trösterik tanke att man faktiskt KAN påverka, åtminstone litegrann, med de små valen man gör i vardagen.
Fy fan KAFFE!! :yuck::yuck::yuck::yuck::yuck::yuck::yuck:
 
Självklart bör man reflektera över sina val man gör i vardagen. Det är jätteviktigt. I stället för att bara (med mat som exempel) ta något billigt ätbart bör man fundera på om det är något man mår bra av, om det är hållbart producerat, hur långt det fraktats och om det är värt det, för att nämna några saker. När du sedan funderat över detta så är du trygg med valet och kan göra liknande val igen tills du byter märke och får fundera på det igen. Jag kan väl omöjligt vara den enda som läser listan på ingredienser samt letar info om var varan är producerad, packad etc innan jag med gott samvete betalar för den hoppas jag? Däremot tänker jag inte lika som vissa andra i tråden gällande om kvinnor måste jobba eller ej. Det är sånt fokus på vad kvinnor är skyldiga att göra för andra kvinnor här idag att det blir vridet åt andra hållet i min värld. Däremot ska kvinnor (och män) självklart inte må dåligt över att de är hemma eller jobbar. Man måste kunna känna sig nöjd med sitt val. Mår man dåligt över valet får man hitta en lösning som är hållbar.
Ok då ett val jag ogillar är att många tycker att när man köper saker online osv så ska det vara frakfritt och frakten ska helst inte kosta något, men det kostar faktiskt rätt mycket pengar att frakta. Själv betalar jag mer än gärna för frakten.
För skulle ingen betala för frakten så går snart åkerier med minus för de inte får betalt för att frakta godset. Det är ett val jag gör, som jag tycker har en betydande del.

Men om jag gör valet om jag ska kamma mig idag eller strunta i det, det tycker jag inte påverkar någon annan än mig själv.
 
Det ena utesluter ju inte det andra. Jag t ex tjänar mindre än min man, vilket stärker normen, men vi delar lika på vabb och föräldraledighet, vilket försvagar normen, å andra sidan har han körkort men inte jag, normen förstärks, å tredje sidan jobbar jag på en mansdominerad arbetsplats, normen försvagas, och så vidare.

Nej, men jag anser ju att man skall och kan ju inte göra allt.

Jag hade ju kunnat jobba heltid och inte jobbat med frågan alls i mitt närområde. Det hade ju varit samma skit. Tydligen räknas bara ena alternativet,
 
Det sannolika när man får barn är att uppdelningen av hushållssysslor blir mer skev. Rent statistiskt, alltså, det är så det blir generellt.

Ungefär som att det är mer sannolikt att rökare får lungcancer än att icke-rökare får det. Utan att man egentligen kan säga "berätta inte för mig hur mina lungor kommer se ut tack!" Det går ju säga ganska mycket om vad som är mer eller mindre sannolikt för en människa i framtiden, det är sånt man kan använda statistik till. Sannolikt, inte sant.

Men jag diskuterar ju utefter hur mitt förhållande ser ut. Varför jag trivs, varför jag anser att det funkar så bra i mitt fall. Varför jag anser att jag kan jobba med frågan trots att jag går hemma och "är en dålig förebild". Ni kan inte generalisera mitt förhållande som skevt, när jag säger att det inte är det.

Ja, sannolikheten kanske är så. Men verkligheten är inte så. Och jag lever mitt förhållande utefter hur verkligheten ser ut, inte efter hur det hade kunnat vara.
 
Det sannolika när man får barn är att uppdelningen av hushållssysslor blir mer skev. Rent statistiskt, alltså, det är så det blir generellt.

Ungefär som att det är mer sannolikt att rökare får lungcancer än att icke-rökare får det. Utan att man egentligen kan säga "berätta inte för mig hur mina lungor kommer se ut tack!" Det går ju säga ganska mycket om vad som är mer eller mindre sannolikt för en människa i framtiden, det är sånt man kan använda statistik till. Sannolikt, inte sant.

Gud vad jag håller med dig. Jag upplever dessutom att utöver de diskussioner vi kan ha inom förhållandet om vem som gör vad och när så tillkommer samhällets förväntningar. Jag vabbar aldrig så det märks på jobbet (vi kan nämligen gå omlott) och min partner lämnar 99 av 100 ggr på förskolan.
 
Gud vad jag håller med dig. Jag upplever dessutom att utöver de diskussioner vi kan ha inom förhållandet om vem som gör vad och när så tillkommer samhällets förväntningar. Jag vabbar aldrig så det märks på jobbet (vi kan nämligen gå omlott) och min partner lämnar 99 av 100 ggr på förskolan.

Visst, sannolikheten att jag vabbar i framtiden är nog iof större. Men det har snarare med min sambos yrke att göra, än att han är man och jag kvinna. Föräldraledigheten kommer vi dela i princip 50% på dock, kanske att han tar lite mer.

Men angående vabbningen så vågar man knappt berätta det, för folk antar nästan direkt att det har att göra med att hans jobb är "värt mer". I call that bullshit. Det är helt enkelt mer praktiskt.
 
Visst, sannolikheten att jag vabbar i framtiden är nog iof större. Men det har snarare med min sambos yrke att göra, än att han är man och jag kvinna. Föräldraledigheten kommer vi dela i princip 50% på dock, kanske att han tar lite mer.

Men angående vabbningen så vågar man knappt berätta det, för folk antar nästan direkt att det har att göra med att hans jobb är "värt mer". I call that bullshit. Det är helt enkelt mer praktiskt.

Problemet är att det alltid landar i att hans jobb är värt mer och viktigare.
 
Visst, sannolikheten att jag vabbar i framtiden är nog iof större. Men det har snarare med min sambos yrke att göra, än att han är man och jag kvinna. Föräldraledigheten kommer vi dela i princip 50% på dock, kanske att han tar lite mer.

Men angående vabbningen så vågar man knappt berätta det, för folk antar nästan direkt att det har att göra med att hans jobb är "värt mer". I call that bullshit. Det är helt enkelt mer praktiskt.

Saken är väl att ert yrkesval, och därigenom vad som råkar bli mest praktiskt just för er vad gäller barnen troligtvis har väldigt mycket med kön att göra, om man betänker hur könsuppdelad svensk arbetsmarknad är.
 
Jag tror att det är jobbet i sig som inte är något värt. Det är liksom ett öde värre än döden att ta hand om sina barn, sköta hus, trädgård och engagera sig i frivilliga organisationer enligt vissa ;-)
Nej. Det är ett öde värre än döden att just hemarbetet är en kvinnofälla. Om allt hemarbete delades lika med männen skulle jag inte bry mig ett skit. Idag nedvärderas hemarbetet just därför att det utförs till största delen av-tralalala-kvinnor.
 
Vi har försäkringar på både honom och mig. Samt pensionssparande. Vi har t.o.m. delat upp lönen så att vi får samma summa insatt på våra personliga konton varje månad som vi kan göra vad vi vill med, efter att räkningar etc är betalt.

Och självklart börjar jag jobba om det behövs. Kommer garanterat att jobba igen när barnen är äldre och mer självgående. Det är ju just det som är tanken med studierna, därför att jag kommer att bli tvungen att byta bransch för att det ska funka (men är det inte SÅ typiskt att folk omedelbart förutsätter att jag pluggar bara för att ha något att göra för att sedan glida runt som en "östermalmsfru"?!?!). Just nu skulle vi behöva betala för en nanny vilket skulle äta upp det mesta om inte hela min lön. Tvåspråkigheten skulle gå åt pipan dessutom vilket är viktigt för mig att den inte gör, mina barns svenska är redan sämre än vad jag hade velat....
Det är inte typiskt,mutan tyvärr ganska vanligt fortfarande att kvinnor i de högsta samhällsskikten fungerar som några slags dekorationer till sina framgångsrika män och är högutbildade så att de kan föra sig i representativa sammanhang. Och det är bara för jävla sorgligt att det är så fortfarande. I och för sig är det ännu sorgligare för de kvinnor som befinner sig lägst ner på samhällsstegen eller är invandrare och t ex analfabeter. I ditt fall är det så typiskt att mannen drar in stålarna och du inte gör det. Varför inte tvärtom? Vilka signaler skickar det till dina döttrar? Har du aldrig ens reflekterat eller ens problematiserat detta?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 070
Senast: Thaliaste
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
20
· Visningar
1 636
Skola & Jobb Ni vet när man hela tiden får höra att ”du är så stark” och hela kroppen och själen skriker ”jag orkar inte mer”. Hela livet har jag...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 995
Senast: malumbub
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 411

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp