kl
Jag är lite fascinerad över att så många tror att man är kedjad till spisen och inte har något liv bara för att man inte jobbar. Undrar om det är för att när man jobbar (mer än) heltid så har man inte TID att utveckla några intressen utöver förvärvsarbetet?
Jag gav upp, efter många år, en mycket intressant och extremt välbetald karriär i mansdominerat yrke därför att jag insåg att jag behövde välja mellan hästar och jobb. Det höll inte i längden att göra båda. Så jag behöll hästarna och fick ett nytt jobb i helt annan bransch med bättre läge, arbetstider osv. Ännu bättre betalt faktiskt, vilket var en bonus.
Men trots intressanta och utvecklande positioner på hög nivå så har jag alltid arbetat för att kunna ha en rolig och stimulerande fritid först och främst - lediga dagar och bra arbetstider är mer värt för mig än massor av pengar. För ibland blir det så att man har hur mycket pengar som helst men inte tid att använda dem...och för mig är det inte mycket värt.
Jag tar för närvarande hand om barn på heltid - främst för att vi bor i ett land utan de sociala strukturer som Sverige erbjuder och utan någon familj i närheten - men jag rullar knappast tummarna om dagarna...
Jag har en fin dressyrhäst som jag tränar och tävlar, och jag rider andras hästar åt deras ägare (ibland mot ersättning, ibland inte). Jag har utvecklats enormt i ridningen de senaste åren och det glädjer mig enormt. Jag är aktiv i skolans förening, sitter med i styrelsen. Pluggar på distans. Hjälper till med handikappridning i mån av tid. Har en stor hund och tre katter, det tar en del tid, Tar huvudansvar för hus och hem och barn mån-fre men inte på helgerna.
Och ja, jag har sett om mitt hus och har försäkringar, pensionssparande och andra garantier på plats för stt skydda mig om något skulle gå snett.
Min man är en närvarande och engagerad pappa men nej han tar inte 50/50 ansvar för han skulle förlora jobbet direkt om han var borta på vab var och varannan vecka, och det skulle för övrigt jag också om jag jobbade, Arbetsvillkor ser olika ut beroende på vad man har för typ av jobb och länders regler skiljer sig åt, Sverige är ett fantastiskt generöst och jämställt land men det är inte liks bra i övriga världen, tyvärr.
Det är synd att så många inte kan acceptera att man väljer olika, och att man försöker göra det som är bäst för sin egen familj/livssituation...