Hur var ni i tonåren?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag var sjövild som tonåring, med dålig impulskontroll. Rökte, drack och härjade. Och skulle alltid vara värst och bangade aldrig en utmaning. Det satte mig i många direkt skitdåliga situationer, ibland faktiskt farliga. Skolkade gjorde jag också, klarade varken högstadiet eller senare gymnasiet. Tog aldrig studenten.

Idag är jag en väldig städad vuxen som är lite rädd för att korsa trafikerade vägar med hörlurar i öronen. Inte lika tuff längre helt enkelt. Fick min ADHD-diagnos som 18 åring. Pluggade in gymnasiet, tog en YH-examen, fått ett bra jobb. Det är sällan saker inte ordnar sig.
 
Jag gör en tråd om dethär för att jag tycker att det kanske kan vara kul att höra andras erfaren heter!
Men jag skulle vilja veta hur andra var när ni var unga! Alltså ni som inte är unga nu. Var ni perfekta och fel fria eller lärde ni er från era miss tag och erfaren heter? Gjorde ni alltid som era föräldrar eller andra vuxna sa eller gjorde ni nånting som ni inte fick ibland?
Tillexempel: Drack ni alkohol innan ni var 18? Rökte ni? Smet ni ut på natten? Gick ni på fest fast ni inte fick? Ljög ni om vem ni har hos? Åkte ni till nåt ställe som ni inte fick? Hade ni nån hemlig pojkvän eller flickvän som inte era föräldrar eller andra vuxna visste om att ni var ihop med?
Eller var nu alltid perfekta små barn som satt hemma och var jätte lydiga och inte gjorde minsta lilla sak som kanske var "fel"?
Och ifall det är nån som är ung nu som vill och kan svara så hur är ni?


Smet ut på nätterna en period, men var inte på fest då utan jag och kompisen hängde med ett gäng som hade lite coola bilar så det var nyktert och vi åkte mest runt. Sen blev det såklart fester (innan jag fyllde 18) och cigarretter, men mamma insåg att det var bättre att jag vågade vara öppen med det så hon visste vart jag var, än att jag ljög om vad jag skulle göra. Så hon hade alltid koll, jag berättade alltid vart jag skulle och om vi förflyttade oss under kvällen, och jag kom alltid hem. Drack mig aldrig redlös, och cyklade alltid dit jag skulle och hem. Började röka regelbundet när jag började gymnasiet och rökte i 15 år. Mamma inte så nöjd med det.

Jag hade egen häst från det jag fyllde 11 och det som gällde var att jag tog hand om den helt själv, annars så åkte hon ut på annons. Så då gick det inte att sova borta eller dricka sig redlös. 😅 Hästen var även mycket speciell så jag skötte henne ofta själv med in/utsläpp för de i stallet ville inte ta henne.

Jag och mamma hade en bra relation när jag var ung skulle jag vilja påstå. Vi bråkade nästan aldrig. Jag kunde alltid vända mig till henne om det var något. Hon kunde lita på mig också och veta att skulle det hända något så skulle jag (eller kompisen) kontakta henne. Typ om jag mot förmodan skulle dricka för mycket och däcka av. Jag känner nu att jag fick väldigt mycket fria tyglar, men under ansvar. Det var positivt för mig för jag lärde mig ta ansvar, jag var ärlig mot mamma för jag visste att jag vågade vara det. Jag tog mig alltid hem eftersom jag hade hästen att sköta, och jag drack mig aldrig redlös, ändå fick jag ”göra vad jag ville”, dricka alkohol och röka, åka på fester lite längre bort, inte ha några tider att passa när jag skulle vara hemma (så länge jag tog mig upp och släppte ut hästen kl 07)

Kompisen jag hade var ganska hårt hållen, så hon vågade inte ringa sina föräldrar när det gick åt skogen, vilket gjorde att hon många gånger hamnade i situationer som kunde bli riktigt farliga. Hon hade ingen bra relation med sina föräldrar, det var mycket rymma hemifrån, skrik och bråk, och mer och mer regler som hon bara protesterade emot. Hon fick ofta lov att ljuga om vart hon var och hon blev ju påkommen några gånger vilket gjorde att det blev ännu striktare och utegångsförbud (som hon smet ifrån) osv.
 
Tack för alla svar! ❤️ Jag hinner inte läsa allt så jätte noga nu och svara på osv men det är väldigt intresant att läsa hur andra var och era erfaren heter och tankar osv! ❤️
 
Jag var socialt extremt awkward och osäker och mina tonår tillbringades mestadels i ensamhet. Stallet var platsen där jag på nåt vis umgicks med andra, men även där hade jag alltid en känsla av att vara utanför och en slags betraktare, aldrig riktigt inkluderad. Min bästa kompis gick vidare i livet och jag stod kvar. Hoppade av gymnasiet efter en termin så jag hade inga klasskompisar heller. Hade jobb redan då, frilansjobb hemifrån, så jag levde väldigt isolerat. Hade en ätstörning ovanpå det.

Så var mina tonår. Jag blir ledsen när jag tänker på det, önskar att jag kunde åka tillbaka i tiden och prata med mig själv då. Eller också var det en nödvändig lärdom för mitt resterande liv?

Jag är fortfarande inte jättesocial och har stort behov av egentid för att ladda de sociala batterierna, men lever ett rikt liv med familj och ett fåtal vänner. Inte det minsta akward :D Hittade dessutom en sport som tog mig runt i världen och gav mig nya människor, som inte kände till min awkwardness så jag kunde "börja om från början" utan förutfattade meningar om vem/hur jag var.

(Jag varken rökte eller drack, och hade ingen pojkvän förrän jag gott och väl passerat 20!)
 
Senast ändrad:
Jag mådde verkligen inte bra som tonåring. Hade en tuff uppväxt som jag inte vill gå in närmare på. Slutade skolan i sjunde klass, drack mycket hembränt, rökte under en kort period.. Fanns väldigt mycket hembränt som såldes till ungdomar tyvärr där jag bodde. Höll på att gå illa vid två tillfällen för några kompisar. Båda hamnade på IVA och klarade nätt och jämnt livhanken. Det gav mig iallafall en tankeställare andra gången det hände.

Fick fast jobb när jag var 16 år jobbade sen fem år. vilket nog var lite räddningen för mig att jag kom in på ett annat spår och mötte schyssta arbetskamrater. Även om jag inte slutade dricka helt så lugnade det sig.

Efter fem år tog jag igen min förlorade skolgång på folkhögskola och det är det absolut bästa jag gjort. Var verkligen möten med fantastiska lärare och fick många bra kompisar.

Hade jag fått ge ett råd till mig själv i den åldern hade det varit sök på ungdomsmottagningen och kräv psykologhjälp. Det hade jag verkligen behövt då både till följd av uppväxten och av det som hände i skolan.
 
Jag förstår inte riktigt vad som gör att det skulle vara fel att som tonåring hänga med kompisar, bli lite full ibland osv. Sådant gör jag fortfarande - gott och väl medelålders - med vänner. Vin och vänner en kväll emellanåt hör till livets goda stunder, tycker jag.

Mina föräldrar tog för givet att jag skulle göra sådant, och gav snarare råd om hur man hanterar sådana situationer på ett bra vis. Jag gjorde detsamma med mina barn.

Jag ser ingen konflikt mellan detta och skötsamhet.
 
Jag (och mina vänner) var lugna och skötsamma. Ingen alkohol som minderårig (eller tja, ett par cider som 17-åring, några månader innan jag fyllde 18) och jag har aldrig ens provat att röka.

Visste tidigt att jag ville läsa på universitet så jag satsade ganska mycket på skolan.

Hade ett extrajobb på helgerna i gymnasiet.

Var inte speciellt intresserad av "de tuffa elevernas" fester. Fylla och kaos var inte speciellt kul.
 
Det är inget ned låtande med det utan jag menar bara om man är eller var en som aldrig gör eller gjorde nånting "fel" osv. Men om ni vill kalla det nåtannat så är det såklart helt okej men ni be höver inte märka ord för hur JAG skrev 🙂
Det är väl mest att bara för att man inte röker, super och ljuger massor så är man väl knappast ”perfekt”. Bara rätt vanlig.
 
Jag (och mina vänner) var lugna och skötsamma. Ingen alkohol som minderårig (eller tja, ett par cider som 17-åring, några månader innan jag fyllde 18) och jag har aldrig ens provat att röka.

Visste tidigt att jag ville läsa på universitet så jag satsade ganska mycket på skolan.

Hade ett extrajobb på helgerna i gymnasiet.

Var inte speciellt intresserad av "de tuffa elevernas" fester. Fylla och kaos var inte speciellt kul.
Lite samma för mig. Skönt när man kom till gymnasiet och hamnade med andra som var likadana. Vi var ett litet kompisgäng med ”tråkmånsar” som pluggade och var skötsamma tillsammans. Ingen av oss gjorde nånsin nån stor tonårsrevolt, utan vi gick gymnasiet, sen universitetet varvat med resor/utlandsvistelser, och sen jobb och så småningom familj. Alla var sena med att träffa pojkvän etc, men idag har alla familj så det gick ju bra ändå.
 
Högstadiet sysslade jag mest med hästar men i nian och uppåt upptäckte jag musiken och började gå på gig, festivaler etc. Visst festade jag en hel del. Feströkte också för den delen men någon revolt var det inte tal om, mina föräldrar litade på att jag hade koll och jag visste att jag alltid kunde ringa om ngt gick överstyr, vilket det i princip aldrig gjorde. Väldigt glad för det idag, hade kompisar som hellre utsatte sig för galna risker än att ringa föräldrar om de hade fått i sig för mycket.

Så på det stora hela en ganska städad tonår. Ganska 😂
 
Jag var rätt lugn, har aldrig rökt eller druckit mig full. Hade heller inga uttalade regler hemma men visste ändå vad som var ”rätt och fel”. Jag hängde i stallet mest. Tyckte om skolan. Festade inte. Var mest med kompisar en och en hemma hos den ena eller den andra.

Satt dock mycket vid datorn. Där hade mina föräldrar ingen större koll över huvud taget och gjorde nog en hel del saker som inte var så lämpliga.

Jag saknar ingen ”vild” ungdom men är däremot lite orolig för hur det ska bli för min son när han blir äldre eftersom jag själv är lite rädd för den där tonårstiden och allt vad det kan innebära…
 
Jag var väl en ganska skötsam tonåring. Jag drack inte förrän jag var 18 och testade att röka enbart en gång då också. Smet aldrig ut eller ljög om vem jag var med eller var någonstans. Jag var väldigt sams med min mamma, enda stora bråket jag kommer ihåg cyklade jag och sov hos min mormor och morfar haha. Var aktiv på olika sätt i stallet (men hade ingen egen häst) och skötte det, började jobba i stallet när jag var 16. Fortsatte jobba där även när jag fyllt 18 och dök upp även om det var fest kvällen innan.

Hade dock svårt att vara tyst när jag tyckte att något var fel, lärarna tyckte inte om att jag påpekade att sexistiska kommentarer var just sexistiska tex. Men jag hade toppbetyg så kan väl inte säga att skolan var ett problem
 
Jag var fullständigt kaos. Rökte, drack för mycket och tog lite annat. Har nog aldrig ljugit om vart jag var men det var ingen som frågade heller direkt. Men jag hade också väldigt kul och mådde inte särskilt dåligt. Har också lärt mig mycket om mig själv på vägen och hur man hanterar olika typer av människor.

Idag är jag en väldigt skötsam vuxen som jobbar lite för mycket och har lite för mycket hjärnspöken.

Tycker inte det är hela världen om en tonåring är ute och slirar lite, men man behöver ju va kaos. Det viktigaste är att en vågar ringa hem när det skiter sig på riktigt och det kunde jag alltid göra.
 
Jag gör en tråd om dethär för att jag tycker att det kanske kan vara kul att höra andras erfaren heter!
Men jag skulle vilja veta hur andra var när ni var unga! Alltså ni som inte är unga nu. Var ni perfekta och fel fria eller lärde ni er från era miss tag och erfaren heter? Gjorde ni alltid som era föräldrar eller andra vuxna sa eller gjorde ni nånting som ni inte fick ibland?
Tillexempel: Drack ni alkohol innan ni var 18? Rökte ni? Smet ni ut på natten? Gick ni på fest fast ni inte fick? Ljög ni om vem ni har hos? Åkte ni till nåt ställe som ni inte fick? Hade ni nån hemlig pojkvän eller flickvän som inte era föräldrar eller andra vuxna visste om att ni var ihop med?
Eller var nu alltid perfekta små barn som satt hemma och var jätte lydiga och inte gjorde minsta lilla sak som kanske var "fel"?
Och ifall det är nån som är ung nu som vill och kan svara så hur är ni?
Jag har aldrig varit perfekt och felfri, och jag är och har alltid varit envis och bestämd och går min egen vägs - som barn och tonåring precis som nu (jag är 53). Jag har nog aldrig tyckt att lydnad är en positiv egenskap :D Däremot har jag också alltid varit ganska försiktig och riskmedveten, så hade ingen "vild" tonårsperiod eller så. Hade kompisar, hade pojkvänner, var på en och annan fest men aldrig något som spårade ur.

Och för att lite mer precis svara på dina frågor:
Drack ni alkohol innan ni var 18? Ja, jag drack alkohol "på riktigt" från 17 ungefär
Rökte ni? Nej, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra
Smet ni ut på natten? Nej
Gick ni på fest fast ni inte fick? Hade fest hemma utan föräldrarnas vetskap när de var bortresta
Ljög ni om vem ni har hos? Berättade inte alltid var jag var, bara. Detta var före mobiltelefonernas tid, så lättare att komma undan med det :)
Åkte ni till nåt ställe som ni inte fick? Nej, tror inte att jag ens hade platser jag inte fick åka till?
Hade ni nån hemlig pojkvän eller flickvän som inte era föräldrar eller andra vuxna visste om att ni var ihop med? Nej
 
Jag gör en tråd om dethär för att jag tycker att det kanske kan vara kul att höra andras erfaren heter!
Men jag skulle vilja veta hur andra var när ni var unga! Alltså ni som inte är unga nu. Var ni perfekta och fel fria eller lärde ni er från era miss tag och erfaren heter? Gjorde ni alltid som era föräldrar eller andra vuxna sa eller gjorde ni nånting som ni inte fick ibland?
Tillexempel: Drack ni alkohol innan ni var 18? Rökte ni? Smet ni ut på natten? Gick ni på fest fast ni inte fick? Ljög ni om vem ni har hos? Åkte ni till nåt ställe som ni inte fick? Hade ni nån hemlig pojkvän eller flickvän som inte era föräldrar eller andra vuxna visste om att ni var ihop med?
Eller var nu alltid perfekta små barn som satt hemma och var jätte lydiga och inte gjorde minsta lilla sak som kanske var "fel"?
Och ifall det är nån som är ung nu som vill och kan svara så hur är ni?

Hopplös! Jag var sur och arg och ledsen mellan 13 och 21. Hittade på rätt mycket dumheter och utsatte mig för dåligheter, hade ätsörningar och depressioner. Sen vände det och jag är idag medelålders, småtjock och glad. Det hör till att göra bus när man är tonåring, men det är ju bra om det är lagom.
 
Var rätt lugn ändå. Under högstadiet var jag superblyg och utfryst, men hittade efter ett tag en liten klick. Gick med i UNF för dom var det.

Under gymnasiet festade jag ibland och kunde då bli ganska så full, även om det ej hände så jätteofta.
Feströkte men drog ner rejält på det när jag blev sugen även utanför fester, så det var ju rätt förståndigt ändå.
I efterhand fick jag berättat för mig, av dom själva, att många av mina vänner och festbekanta höll på med droger, men jag var så himla naiv när det gällde sånt så jag trodde bara att folk var fulla, och dom lät mig tro det :)

Sen hade jag min "vara ute mycket på krogen/klubb-period" när jag var runt 21-23, men då drack jag med mer måtta, även om jag drack oftare. Rökte lite gräs/hasch ibland med.
Var en bra mycket mer rolig period än tonårsfestandet!

Hade nog rätt mycket frihet, särskilt mamma var rätt avslappnad och litade på mig, pappa mer hönsig. Har aldrig varit så... rebellisk av mig annat än i klädstil?
Ljög nog aldrig för dom om vart jag var, eller smet ut och sånt. Mina pojkvänner kände dom alltid till
 
Hela min tonårstid gick åt till självmordsplaner, självskadebeteende, ätstörning, panikångest, mm. Drack inte, rökte inte, festade inte, men skolkade rätt mycket och fejkade mina föräldrars namnteckning på frånvarointyg... Jag kände mig så illa tvungen då jag blev mobbad och slagen i skolan och inte orkade vara där alla dagar. Mina föräldrar var väldigt hårda och stränga och hade noll förståelse för mig, så jag berättade aldrig nånting för dem. De hade förbjudit typ allt, så när jag var 23 och hade flyttat hemifrån och hade mitt första längre och seriösare förhållande så vågade jag fortfarande knappt berätta om det för mina föräldrar... 😄
 
Jag började dricka och röka i nian och söp mig väl igenom högstadiet och gymnasiet, så känns det nu efteråt i alla fall. Märkligt nog hade mina föräldrar sällan några åsikter, inte om alkoholen i alla fall. I övrigt var jag skötsam och duktig i skolan och mån om mina betyg och om att vara och framstå som ordentlig.

Kan inte minnas att jag ljög om något särskilt, inte heller att jag smet ut, det hade jag aldrig vågat. Hade heller aldrig ”vågat” vara besvärlig på andra sätt. Kan ärligt minnas hur förundrad jag var över de som t ex fick ätstörningar eller skolkade. Hur vågade de, skulle inte deras föräldrar bli arga?

Jag lärde mig absolut inte av mina misstag eller förstod eller funderade över konsekvenserna av det jag gjorde. Nu som vuxen är jag mycket mer eftertänksam. Men det är nog det normala.
 
Det är väl mest att bara för att man inte röker, super och ljuger massor så är man väl knappast ”perfekt”. Bara rätt vanlig.
Nej själv klart inte men jag visste inte hur jag skulle förklara hur jag menade! Men om du eller nånannan vet nåt bra sätt att säga det så får ni själv klart gärna tipsa!
För som att vissa tycker att man kan vara sköt sam OCH tillexempel festa ibland och röka. Men för vissa så är det att INTE vara sköt sam. Eller att vissa tycker att dom inte gjorde nåt speciellt "dåligt" eller hur man ska säga fast dom kanske både drack alkohol och rökte osv när dom var unga. Så det är svårt att förklara med ett ord bara om man inte gör nånting såkallat "dåligt".
Och det är ju det som är intresant att läsa om tycker jag iallafall! Att vissa hade kanske inga regler och vissa hade jätte hårda regler. Och vissa tyckte att dom skötte sig bra och var ganska så problem fria liksom men för nånannan så kanske det hade varit att göra MYCKET "dåliga" saker.
Men det är iallafall INTE att jag tycker att nånting är bättre eller sämre eller nåt sånt! Utan alla är o lika alla vill o lika saker och alla har o lika föräldrar och andra vuxna och o lika hemma sitationer osv. Och det är bara intresant att höra hur andra tänker om sigsjälva när dom var unga och så!
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

R
Kropp & Själ Först så vill jag på peka att dethär är känsliga ämnen så ni kan ju tänka på det både om ni ska läsa det och hur ni svarar ifall ni vill...
2
Svar
32
· Visningar
2 457
Senast: Amha
·
R
Relationer Konstig rubrik kanske men jag ska förklara. Jag har iprincip alltid varit väldigt blyg och så. Och ända från jag var liten så um gicks...
2
Svar
35
· Visningar
1 841
L
Samhälle Först så JA jag ska själv klart kolla med mamma och pappa som känner hennes föräldrar väldigt bra! Men jag är en sån person som be höver...
2 3
Svar
55
· Visningar
3 945
Senast: TinyWiny
·
R
Övr. Hund Dethär är kanske en dum och pinsam fråga. Och jag känner mig redan o kunnig och som en dålig matte för att det hände och för att jag...
Svar
13
· Visningar
1 145
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ridskoleryttare
  • 07:or del 23
  • Föl 2023

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp