Hur tänker ni kring detta? (Vem betalar vad vid besök över jul)

[FannyN]

Många kloka synpunkter men jag personligen vänder mig mot attjulmat skulle vara dyr mat. Så är det inte för oss. Skinka korv köttfärs och revben köptes väldigt billigt om man ser till kilopris. Sillburkarna var det extrapris på och laxen jag gravade kostade 99 kr kilot. Sedan var det massor med ostar galet bra priser och ägg är billigt till omeletten och ägghalvor. Grönsakerna var rödkål grönkål brysselkål apelsin etc så väldigt billigt det också. Det lite dyrare var en lammfiol och lite syltor men det var ett lågt kilopris på det också. Ris à la Maltaär inte heller det en dyr dessert. Jagtycker sammantaget att man äter väldigt billiga saker under julen.

 

[LadyCovergirl]

Det finns inte en chans i världen att jag skulle betalat en krona!
Åker jag med barn och pojkvän till mina föräldrar är vi där några dagar. Barnet brukar totalt vara där 1-2 veckor per år. Kommer mina föräldrar hem till mig så är de där 3-5 dagar.
Det är inget snack om betalning av mat och annat.
Skulle mina föräldrar i efterhand komma och be mig betala vår mat när vi har varit där hade jag trott att de fått en kollektiv stroke. Samma sak åt andra hållet.

I det aktuella fallet blir det definitivt orimligt när personerna å ena sidan inte erbjudit någon ekonomisk ersättning för sina vistelser men å andra sidan tänker kräva ekonomisk ersättning när de har varit värdar. Riktigt otrevligt beteende!

 

[bettysmatte]

Många kloka synpunkter men jag personligen vänder mig mot attjulmat skulle vara dyr mat. Så är det inte för oss. Skinka korv köttfärs och revben köptes väldigt billigt om man ser till kilopris. Sillburkarna var det extrapris på och laxen jag gravade kostade 99 kr kilot. Sedan var det massor med ostar galet bra priser och ägg är billigt till omeletten och ägghalvor. Grönsakerna var rödkål grönkål brysselkål apelsin etc så väldigt billigt det också. Det lite dyrare var en lammfiol och lite syltor men det var ett lågt kilopris på det också. Ris à la Maltaär inte heller det en dyr dessert. Jagtycker sammantaget att man äter väldigt billiga saker under julen.

Håller med. Dessutom skulle det kännas jättemärkligt för mig om någon stack och handlade helt fritt utan att rådgöra med mig, om jag sedan skulle betala för det. Utan att alls snåla har jag en matkostnad på ca 3-4000 kr/månad för 2 personer. Om jag hade fått en räkning på 1500 kr för ynka 4 dagar för 2 vuxna och 2 barn hade jag blivit chockad.

 

[Thaliaste]

Håller med. Dessutom skulle det kännas jättemärkligt för mig om någon stack och handlade helt fritt utan att rådgöra med mig, om jag sedan skulle betala för det. Utan att alls snåla har jag en matkostnad på ca 3-4000 kr/månad för 2 personer. Om jag hade fått en räkning på 1500 kr för ynka 4 dagar för 2 vuxna och 2 barn hade jag blivit chockad.

Konsumentverket har en budget på drygt 5600 kr/mån för mat åt två personer, så jag är mer chockad över att du förväntar dig att alla andra ska hålla sig till samma låga kostnad bara för att du kan göra det.

Jag gör också skillnad på vardagsmat och fest, särskilt om jag har gästet. I vardagen äter jag ofta havregrynsgröt till frukost och dricker vatten till maten när jag vill sänka matkostnaden. Runt jul äter jag istället risgrynsgröt med russin eller mandel och jag skulle aldrig bjuda på kranvatten till ett julbord, utan då blir det öl och must så bara där har 10-20 kr av matpengen för dagen gått åt. I vardagen äter jag sällan mellanmål/fika utan tar kanske en knäckebrödmacka om jag behöver påfyllning. När jag har gäster bjuder jag däremot gärna på lite fika under dagen, har frukt eller julgodis framställt och man får ta dryck ur kylen när man önskar osv.

I exemplet i ts handlar det dessutom om en familj som fått barn nyligen. Då kanske inte prioriteten eller orken finns till att jaga runt efter extrapriser, att laga all mat och fika själv osv, utan det blir mer hel- eller halvfärdiga lösningar från den butik man handlar i. Bara för att några i detta avlånga land kan fixa mat och dryck riktigt billigt betyder inte att det är rimligt att förvänta sig att alla andra kan det i sin situation.

Vi är alla olika förstås. Men jag tycker inte man ska behöva skämmas om man inte klarar av att nå upp till förväntan om att bjuda på ett billigt julbord. Särskilt inte som nybliven förälder.

 

[bettysmatte]

I exemplet i ts handlar det dessutom om en familj som fått barn nyligen. Då kanske inte prioriteten eller orken finns till att jaga runt efter extrapriser, att laga all mat och fika själv osv, utan det blir mer hel- eller halvfärdiga lösningar från den butik man handlar i. Bara för att några i detta avlånga land kan fixa mat och dryck riktigt billigt betyder inte att det är rimligt att förvänta sig att alla andra kan det i sin situation.

Vi är alla olika förstås. Men jag tycker inte man ska behöva skämmas om man inte klarar av att nå upp till förväntan om att bjuda på ett billigt julbord. Särskilt inte som nybliven förälder.

Men då snackar man väl ihop sig kring vad som ska finnas på julbordet t.ex. INNAN man sticker ut och shoppar, och bestämmer tydligt att man ska dela på kostnaden? Inte vill man väl få en räkning på mat i efterhand som man kanske hellre hade avstått? Tycker du verkligen att det är okej?

 

[YorkWann]

Konsumentverket har en budget på drygt 5600 kr/mån för mat åt två personer, så jag är mer chockad över att du förväntar dig att alla andra ska hålla sig till samma låga kostnad bara för att du kan göra det.

Jag gör också skillnad på vardagsmat och fest, särskilt om jag har gästet. I vardagen äter jag ofta havregrynsgröt till frukost och dricker vatten till maten när jag vill sänka matkostnaden. Runt jul äter jag istället risgrynsgröt med russin eller mandel och jag skulle aldrig bjuda på kranvatten till ett julbord, utan då blir det öl och must så bara där har 10-20 kr av matpengen för dagen gått åt. I vardagen äter jag sällan mellanmål/fika utan tar kanske en knäckebrödmacka om jag behöver påfyllning. När jag har gäster bjuder jag däremot gärna på lite fika under dagen, har frukt eller julgodis framställt och man får ta dryck ur kylen när man önskar osv.

I exemplet i ts handlar det dessutom om en familj som fått barn nyligen. Då kanske inte prioriteten eller orken finns till att jaga runt efter extrapriser, att laga all mat och fika själv osv, utan det blir mer hel- eller halvfärdiga lösningar från den butik man handlar i. Bara för att några i detta avlånga land kan fixa mat och dryck riktigt billigt betyder inte att det är rimligt att förvänta sig att alla andra kan det i sin situation.

Vi är alla olika förstås. Men jag tycker inte man ska behöva skämmas om man inte klarar av att nå upp till förväntan om att bjuda på ett billigt julbord. Särskilt inte som nybliven förälder.

Men oavsett pris, du tycker det är okej att betala såpass mycket pengar när man kört 80mil enkel väg, utan att ha fått reda på det innan ATT du ska betala så mycket pengar, när du blivit bjuden av din familj att fira jul hos dem? Jag kan hålla med om att det är kommunikationsmiss, och jag har skrivit innan att jag tycker TS borde tagit upp det med dem, men blir man inbjuden, jul eller ej, förväntar jag mig inte att betala för maten jag blivit inbjuden till om det inte sagts iförväg eller att det är knytkalas eller dylikt.

 

[Thaliaste]

Men då snackar man väl ihop sig kring vad som ska finnas på julbordet t.ex. INNAN man sticker ut och shoppar, och bestämmer tydligt att man ska dela på kostnaden? Inte vill man väl få en räkning på mat i efterhand som man kanske hellre hade avstått? Tycker du verkligen att det är okej?

Det enda jag ser som fel i detta är att man inte stämt av eventuellt delande på kostnader innan. ATT dela på kostnader ser jag inte som problematiskt, inte heller tycker jag det är en orimlig summa som det blev om man nu ska dela på kostnaderna.

Att man inte gjorde upp på förhand var olyckligt. I och med att det är så stor förändring i hur dessa familjer gjort tidigare, vem som besökt vem, storlek på familjerna, de som ska stå för julbordet är nyblivna föräldrar osv, så tycker jag att det blir lite av båda parters ansvar att antingen ta upp frågan om att ta med sig mat eller bidra med pengar, eller att finna sig i att det kan bli så att man efteråt upptäcker att man hade olika förväntningar. Mest ansvar tycker jag ligger på systern, då det är hennes system som ger mest "otrevlig överraskning" samt att det blir en förändring mot tidigare, även om den förändringen kan vara rimlig. Men det betyder i mina ögon inte att TS med sambo är helt skuldfri i kommunikationsfrågan. Eller att TS är ängeln och systern är djävulen, som det framställs på en del håll. Man är alltid (minst) två i en kommunikativ relation.

Men jag lämnar TS relationen åt dem, det jag tycker är mest tråkigt i tråden är skammandet över att inte självklart kunna eller vilja stå för alla kostnader vid en större bjudning.

 

[YorkWann]

Fast det är inte självklart att en ska vilja eller kunna stå för alla kostnader? Kritiken ligger i att man tar för givet att de som är inbjudna ska stå för maten de blivit inbjudna till EFTERÅT, samt utan kommunikation kring detta.

 

[Lobelia]

Men då snackar man väl ihop sig kring vad som ska finnas på julbordet t.ex. INNAN man sticker ut och shoppar, och bestämmer tydligt att man ska dela på kostnaden? Inte vill man väl få en räkning på mat i efterhand som man kanske hellre hade avstått? Tycker du verkligen att det är okej?

Ja visst vore det optimalt, men det gör inte att kostnaden är orimlig i sig eller att 1500 räcker för att äta på restaurang i fyra dagar för en familj på fyra.

 

[Thaliaste]

Men oavsett pris, du tycker det är okej att betala såpass mycket pengar när man kört 80mil enkel väg, utan att ha fått reda på det innan ATT du ska betala så mycket pengar, när du blivit bjuden av din familj att fira jul hos dem? Jag kan hålla med om att det är kommunikationsmiss, och jag har skrivit innan att jag tycker TS borde tagit upp det med dem, men blir man inbjuden, jul eller ej, förväntar jag mig inte att betala för maten jag blivit inbjuden till om det inte sagts iförväg eller att det är knytkalas eller dylikt.

Som jag skrivit så hade jag också blivit överraskad, men hade sett det som en kommunikationsmiss och betalat. Jag hade inte sett det som skäl till att inte träffas över jul mer, varken att vi åker till dem eller tvärtom. Nu verkar det som att TS inte gillar sambons syster så det ligger antagligen mer bakom irritationen här.

Om det är rimligt i betydelsen rättvist i just detta fall har jag inte vetskap nog om, för att kunna ha någon åsikt om. Jag förstod det t ex inte som att systern själv föreslog att alla skulle komma dit, utan fick frågan från TS och sambo, som också tog med sig deras pappa. Under tidigare bjudningar verkar systern ofta varit själv (och därmed även haft kostnaden för transporten själv) medan TS nu är en familj på 4 personer, men jag har inte uppfattat om barnen är småätande småbarn eller hungriga tonåringar (från ca 14 års ålder räknas barnets matkostnad som STÖRRE än en vuxens i konsumentverkets budget).

Hur som, så strävar jag inte efter "rättvisa" när det gäller umgänge med familj, släkt och vänner. Jag utgår mer från förutsättningar när jag tycker något är rimligt eller inte. I vissa av mina relationer är det självklart att vi alltid bjuder varandra, i andra är det lika självklart att inte en ska stå för allt. Det beror på vilka vi är och vilken situation man har. Är man ensam kan det bli kostsamt att bjuda 4-personersfamiljer varje gång t ex, att själv köpa presenter och julklappar till alla i familjen. Å andra sidan vet jag flera familjer där de två vuxna i grunden har bra löner båda två, men där de pga gått ner i arbetstid har rätt tajt ekonomi när de ska försörja 4 personer på 1-1,5 löner. Även boendekostnader skiljer sig rejält mellan mina olika vänner, som på pappret har samma uppsättning med mamma, pappa, två barn, hus och bil.

Min inställning är att jag försöker vara lyhörd inför att förutsättningarna ser olika ut, både mellan olika hushåll och över tid. Och att min omgivning aldrig ska behöva skämmas över att de inte har möjlighet att bjuda på samma sak som jag eller någon annan, att det är okej att lägga sig på en budgetnivå men också att det är okej att lyfta frågan om bidrag när det rör sig om större, längre eller återkommande bjudningar.

 

[Thaliaste]

Fast det är inte självklart att en ska vilja eller kunna stå för alla kostnader? Kritiken ligger i att man tar för givet att de som är inbjudna ska stå för maten de blivit inbjudna till EFTERÅT, samt utan kommunikation kring detta.

Nja, i de inlägg jag svarat på från @bettysmatte sades det att 100kr/dag skulle vara en orimlig kostnad för mat, så det är vad jag invände mot i mina svar.

 

[Marita73]

Men jag lämnar TS relationen åt dem, det jag tycker är mest tråkigt i tråden är skammandet över att inte självklart kunna eller vilja stå för alla kostnader vid en större bjudning.

Det skammar jag inte alls. När vi tjejer/kvinnor i byn träffas åker vi antingen och hämtar mat på pizzerian där var och en betalar för sig och alla har med sig egen dricka. Om någon vill laga mat är det bestämt sen innan att kostnaden delas på det antal som är där.

Sen innan! Ingen av oss skickar fakturor i efterhand.

 

[Thaliaste]

Det skammar jag inte alls. När vi tjejer/kvinnor i byn träffas åker vi antingen och hämtar mat på pizzerian där var och en betalar för sig och alla har med sig egen dricka. Om någon vill laga mat är det bestämt sen innan att kostnaden delas på det antal som är där.

Sen innan! Ingen av oss skickar fakturor i efterhand.

Ja, det är ju det bästa när alla är överens om upplägget på förhand! Men även ni har ju någon gång stått inför er första träff, eller om någon gång kommer att behöva förändra ert upplägg så kan ni behöva ta upp diskussionen på nytt och ställa er frågan om ni ska fortsätta med samma upplägg eller ett annat upplägg. När förutsättningarna ändras, ser jag det inte som något konstigt att man behöver ta upp frågan på nytt.

 

[Thaliaste]

Och på samma sätt som jag skriver att jag om jag var TS och sambo hade betalat, så hade jag om jag var systern - och fått veta att TS och sambo blivit upprörd över kostnaden - dragit tillbaka det önskemålet och konstaterar att vi missat i kommunikationen här. Och sen varit mer noga att stämma av innan nästa träff hur vi ska göra då.

Men nu är det ju TS som startat tråden och ställt frågan så därav att jag svarat mest ur det perspektivet.

 

[Lingon]

Men jag lämnar TS relationen åt dem, det jag tycker är mest tråkigt i tråden är skammandet över att inte självklart kunna eller vilja stå för alla kostnader vid en större bjudning.

Det är helt ok att man delar men det får man ju prata om i förväg och inte i efterhand.

 

[Enya]

Problemet är ju för min del inte huruvida man ska betala. Det är en ickefråga. Problemet är att det kom som en kalldusch i efterhand. De är inte okända för varandra, de är släkt. De brukar umgås. Det var själva sättet det skedde på. Först i många år äta gratis hos TS och sedan när det är omvänt ska TS och familjen betala istället, inget sägs före besöket och det sker när de ska åka hem.

Det är i mina ögon inte alls konstigt att man vill ha betalt, det konstiga ligger i att komma efteråt när man själv ätit gratis alla år tidigare.

 

[Thaliaste]

Det är helt ok att man delar men det får man ju prata om i förväg och inte i efterhand.

Ja och precis det har jag också skrivit. Nu vet vi dock inte systerns fortsatta inställning till frågan om detta hade lyfts till diskussion eftersom det inte gjordes, utan ledde till en tyst irritation och ett kollektivt fördömande här istället av systern, som ses som en hemsk människa utan att vi ens hört hur den partern resonerat om varför det var rimligt eller nödvändigt att be om ett bidrag till matkostnaden, som tyvärr nu kom i efterhand istället på förhand vilket hade varit önskvärt.

Men när det i tråden skrivs att man hellre låter kronofogden komma, för att man skäms så mycket över sitt misstag att man inte kan bjuda på en fleradagars bjudning så tycker jag att det går för långt.

Och jag vidhåller att jag tycker att många missar att framhålla att det ENDAST är att matbidraget kom i efterhand som är problemet, utan det är många inlägg som också lägger till att det i deras familjer alltid är självklart att man bjuder varandra på allt och att det för dem är otänkbart att be om ett ekonomiskt bidrag. När det blir väldigt många sådana inlägg blir det lätt att det blir ett "såhär gör alla" av det.

Även om många av oss har möjligheten att bjuda, och man har sådant umgänge att bjudningar åt respektive håll går ungefär jämnt upp, så får vi inte glömma att det trots allt är ett privilegium att välja bort att tänka på kostnaderna.

När jag bodde själv, som vuxen med helt ok lön, i en liten lägenhet i Stockholm var det aldrig tal om att jag kunde bjuda hem vare sig släkten över jul eller en större familj på middag. Inte pga av ekonomi, utan pga det fysiska utrymmet. Det gnagde verkligen i mig under de åren att jag kände att jag inte bjöd igen tillräckligt, när jag ju hade så bra ekonomi ändå. Men vad skulle jag göra? Bjuda ut alla på restaurang istället, för 5 gånger kostnaderna mot att vara hemma? Ska det då räknas som 5 bjudningar eller 1? Som ett exempel på att "bjuda-igen-jämvikt" inte är så enkelt som det låter i tråden alla gånger. Och jag tror verkligen inte att total rättvisa är något att sträva efter, man kommer bara att bli mest irriterad själv.

 

[Thaliaste]

Min lillasyster, som av naturliga skäl var student senare än oss andra och under den tiden blev exkluderad vid splittrandet av notan när vi ätit ute, borde hon nu ta hela notan ett tag för att kompensera för att hon fått äta gratis så många gånger? Alla vi syskon har dock fått samma exkludering när vi varit studenter/haft ingen eller låg inkomst, och vi ville hellre ha henne med vid bordet än att behöva avstå från restaurangbesöket för att hon inte hade råd, så jag ser det som vårt beslut att vi ville bjuda då och det får vi stå för idag. Men jag kanske ändå borde förvänta mig att hon borde bjuda igen för allt nu? Vad är rättvisa egentligen...?

 

[bettysmatte]

Vad är rättvisa egentligen...?

Rättvisa är att ha ett kommunicerat upplägg som alla parter är införstådda med. Vem vet? Kanske de 1500 kr som nu oväntat gick till mat var öronmärkta till kläder/skor åt TS barn? Och hade det varit klart från första början att man skulle betala för mat så hade kanske resan blivit inställd istället. Det kan jag tycka är hyfsad rättvisa - att man har ett val.

 

[Thaliaste]

Rättvisa är att ha ett kommunicerat upplägg som alla parter är införstådda med. Vem vet? Kanske de 1500 kr som nu oväntat gick till mat var öronmärkta till kläder/skor åt TS barn? Och hade det varit klart från första början att man skulle betala för mat så hade kanske resan blivit inställd istället. Det kan jag tycka är hyfsad rättvisa - att man har ett val.

Om TS barn nu inte får några kläder/skor pga detta har väl TS med sambo ett ansvar att lyfta frågan innan de betalar? Det är inte ett betalningsföreläggande som kommit. Vi vet fortfarande inte om systern hade backat från önskemålet om ersättning om hon fått veta att det innebär att TS barn då inte kan få de kläder de behöver.

TS har nu hört förslaget från systern och har då valet att bemöta det för att komma överens. Det finns inget i tråden som säger att systern skulle stå fast vid sitt önskemål om hon fick kommunicerat till sig de förutsättningar du målar upp.

TS hade fortfarande ett val att inte betala, det hade jag som syster accepterat eftersom jag missat att ta upp det på förhand. Nu har de betalat, vilket jag som syster skulle tolka som att TS och sambo tycker att det inte var ett alltför orättvist upplägg.