Hur ska man göra för att få äta?

[feel]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

*kl*

Oj vilka diskussioner det har blivit här.

Självklart kan jag ju sitta ned och äta med dottern skrikandes i stolen eller på golvet, men mitt psyke pallar inte det. Då skippar jag hellre maten. Det har tillochmed gått så långt att bara jag börjar göra mig en smörgås eller värma mat så drar hon i mina byxor och gallskriker allt hon kan, med sin pappa gör hon aldrig så, lite intressant, vet inte vad det kan bero på?

Vi jobbar halvtid, pappan fm och jag jobbar em. Hon vilar ingenting under den tiden jag är hemma med henne, så kan inte äta medans hon vilar. Sedan åker jag på jobbet, oftast har jag då bara ätit en liten smörgås i farten och sedan rider jag efter jobbet. Blir långa dagar utan mat, så måste hitta någon slags lösning på det här.

Idag gav jag henne datorn och spelade någon låt med "Babblarna" (som någon här tipsade om) och det gillade hon faktiskt! Fick äta en hel toast och en mugg yoghurt

 

[Brandgul]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Man kan ju diskutera mycket om uppfostran och vad det ger för signaler att inte äta med sitt barn. Man kan också se det som att bryta mönster. Jag tror inte allt handlar om att skjuta problem framför sig. Allt måste kanske inte analyseras eller vara något fel, ibland bara är saker och varför får man kanske aldrig svar på.

I vår familj gillar vi vuxna att prata med varandra under måltiden. Våra barn avskyr det och bara skriker, så någon eller några gånger under veckan äter barnen först och då sitter jag med dem och pratar i huvudsak med dem. Pappan står vid spisen och lagar klart det sista. SEN äter vi och får prata med bara varandra :-)

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

tiotecken

Här hade vi ju två 1,5-åringar som talar i långa meningar med bisatser och med full medvetenhet om olika tempus och både på abstrakt och konkret nivå. Jag inser nu att mina barn måste vara bottenlöst korkade. De var inte i närheten av det där vid den åldern. Ändå reagerade inte BVC!!

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Har för övrigt en 7,5-månaders här som för fullt testar vad han får bestämma, så det börjas tidigt.

Hur menar du konkret att din bebis försöker bestämma om blöjbytena?

För mig är ordvalet "bestämma" och "testa gränser" i det sammanhanget helt obegripligt. Är det för att plutten skriker på skötbordet som du tolkar honom som att han testar gränser och försöker bestämma?

 

[Brandgul]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

På 18 månaderskontrollen lyckades vår son klämma ur sig 8 ord och dottern minst det dubbla.

Jag har en kompis dotter som pratade extremt tidigt. Men jag minns inte hur hon pratade som tvååring. Kanske meningar, men absolut inte resonemang. Jag minns att vi ofta fick känslan av att hon pratade mer än hon förstod. Sen skulle dessutom TVÅ sådana barn träffas...

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Kanske meningar, men absolut inte resonemang. Jag minns att vi ofta fick känslan av att hon pratade mer än hon förstod. Sen skulle dessutom TVÅ sådana barn träffas...

Dessutom är det inte riktigt med andra barn som små barn pratar som bäst, utan med vuxna snarare, enligt min erfarenhet. När jag jobbade extra på dagis, tyckte jag att just det mönstret var tydligt.

Och i det refererade fallet handlade det ju just om resonemang, inte bara om "papegojprat" där de små säger en massa men det saknas liksom helt och hållet substans, eller mer än de förstår, som du uttrycker det.

Jag minns min sons första längre, vettiga mening. Han ska "mera smörgåstårta, sa jag ju" på ett kalas där detta serverades. Det är väldigt platt och konkret, jämfört med att prata om hur man brukar göra när det är
dags att städa. Ändå ansågs han också prata mycket tidigt och bra.

Jag tror helt enkelt inte på den där berättelsen, eller i alla fall inte på uppgiften om barnens ålder. Hela grejen med att städa strukturerat, eller att strukturerat låta bli att göra det, handlar inte heller om barn under 2 år. (Även om så små visst kan lägga sina saker på sin plats, om det vill sig, men inte så organiserat som den där konversationen antyder.)

Det är nästan lika orimligt som det där geniet till bebis som vill bestämma i sin familj och testa gränser, som också nämnts i tråden.

 

[mandalaki]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Skulle ens femåringar resonera så? Och då menar jag inte språkligt utan innehållsmässigt.

Fast det är en kul familjeanekdot ändå

Den "testande" bebisen ser jag däremot inte något kul i.

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Skulle ens femåringar resonera så? Och då menar jag inte språkligt utan innehållsmässigt.

Jag är osäker. Om barnen hade sagts vara fem år, skulle jag inte vara säker på att det var fel, i alla fall. Men tveksam. Barn vill ju behaga sina föräldrar (ja, trots allt man hör om trots och explosiva barn, så vill de det) och jag undrar om de är tillräckligt distanserade från den viljan som femåringar för att kunna resonera som de där barnen gjorde.

Jag minns att min son som ca nioåring eller lite äldre resonerade exakt så, däremot. Han var hos sin syssling och lekte, och jag ringde för att kolla om de hade ätit (ingen vuxen var hemma). De hade ätit, sa han, och då frågade jag om de hade plockat undan matvarorna efter sig. Då hojtade han till sysslingen och bad henne kolla i köket, och hon hojtade tillbaka att smöret stod framme. Jag sa åt dem att ställa in smöret i kylen, men de jäkla ungarna enades om att det var enklare att låta den andra mamman (min kusin) bli sur när hon kom hem än att städa upp efter sig. Jag satt maktlös i telefon och åhörde detta.

Jag fattar fortfarande inte hur man kan föredra en utskällning framför att ställa in smöret.

Jag har dock aldrig satt detta i samband med vem som ska bestämma i hemmet eller att "testa gränser".

 

[Thera]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Men vem har sagt att det är bestämmandet i sig som är det viktiga? Det viktiga är väl utfallet?

Sen, rent allmänt tycker jag det blir fel när man pratar om övergrepp och kränkning av integriteten att som förälder bestämma ibland. Det går ju att bekräfta och lyssna ändå. Typ "Jag vet att du har jätteroligt här på förskolan, men nu måste vi faktiskt gå hem." För att ta ett exempel.

Det kommer ju en dag när barnet inte kan bestämma allt. Hur blir det då?

 

[mandalaki]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Hahaha

Det jag reagerade på att en tvååring skulle ha frågat en annan "Hur brukar du göra när..." osv. Jag tror inte jag hört ens femåringar resonera så.

 

[mandalaki]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Men utfallet... Jag tycker alltså att det enda utfallet som betyder något är att barnet får en torr blöja.

Men du blandar in testa och bestämma på ett sätt som jag bara inte förstår när det gäller ett så litet barn. Och den förälder som tror sig börjat öva på att sätta gränser när barnet är 7,5 månader riskerar nog bli grundligt besviken när barnet faktiskt börjar göra det.

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Det jag reagerade på att en tvååring skulle ha frågat en annan "Hur brukar du göra när..." osv. Jag tror inte jag hört ens femåringar resonera så.

Nej, det har man nog inte.

De har ju ett väldigt kort/underligt tidsperspektiv också. Att de talar om hur de brukar göra, behöver inte betyda just något alls, om man ser till det tidsperspektiv vuxna tänker sig i samband med ordet "brukar".

Även i tonåren kan de ju ändra smak och uppfattning om saker över en natt, och det går påfallande fort för det nya att bli "jag har alltid tyckt" eller "jag brukar", medan det där de gillade i förrgår samtidigt blir "när jag var liten" eller "för länge sedan brukade jag".

 

[Thera]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Är det för att plutten skriker på skötbordet som du tolkar honom som att han testar gränser och försöker bestämma?

Nja, inte att han konkret bestämmer att nu ska jag minsann inte ha någon ny blöja, det är han för liten för.

Men en protest mot något är det ju, de gånger det händer. Hade jag lyssnat på hans protester och gjort allt för att undvika skrikande och krängande så hade det inte blivit några blöjor bytta, det är det jag försöker få fram.

Vad är det i orden testande och bestämmande som är så provocerande? Det är en självklar del i ett barns utveckling!

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Men en protest mot något är det ju, de gånger det händer. Hade jag lyssnat på hans protester och gjort allt för att undvika skrikande och krängande så hade det inte blivit några blöjor bytta, det är det jag försöker få fram.

Men då visar du ju att du inte fattat något alls av diskussionen. Även om tydligen alla föräldrar du träffar via jobbet är konflikträdda eländen, så hoppas jag verkligen att det är ytterst få av dem som låter bli att byta blöja på bebisar för att slippa skrik?!!

Han tycker väl att det är tråkigt eller obekvämt på skötbordet, blött och äckligt med vattnet. Det har ju ingenting med att bestämma och testa gränser att göra.

 

[Thera]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Även om tydligen alla föräldrar du träffar via jobbet är konflikträdda eländen

Och det har jag skrivit var?

 

[Mabuse]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Men var har jag skrivit att barnet inte får visa sitt missnöje? Jag skrev att man ska fortsätta äta. Man berättar att "mamma måste äta" och så äter man.
Barnet skriker, man lyssnar på det (ja, för de extremt hypotetiska öronpropparna var till för känsliga öron, inte för att ta bort all ljud, det gör inte de öronproppar jag testat i all fall), man bekräftar barnet genom att säga; "jag förstår att du är ledsen, men mamma måste äta, snart kan vi leka."

Jag har ingenstans sagt att man ska hindra barnet från att uttrycka sig. Eller?

Fast det löser ju inte alls TS problem - hennes problem var ju att hon inte får någon matro om ätandet ska åtföljas av ledsen, skrikande bebis. Att sitta och äta medan bebis skriker har hon ju redan provat, och det funkar inte - fullt förståeligt får hon ingen matro då. Om konstaterandet "mamma måste äta" inte gör att barnet tystnar, så innebär ju det ingen lösning på problemet.

Dessutom misstänker jag att "jag förstår att du är ledsen, men mamma måste äta, snart kan vi leka" är lite överkurs för en ettåring. Mitt barn hade absolut inte begripit en sådan mening i ettårsåldern, hans tidsuppfattning och förståelse för ord som "nu" och "sedan" var extremt begränsad i den åldern. Likaså förståelsen för abstrakta begrepp som "förstå". Jag tror helt inte han hade förstått vad jag sa, alls. Och då skulle ju bekräftelsen inte haft avsedd effekt.

 

[Mabuse]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Nja, inte att han konkret bestämmer att nu ska jag minsann inte ha någon ny blöja, det är han för liten för.

Men en protest mot något är det ju, de gånger det händer. Hade jag lyssnat på hans protester och gjort allt för att undvika skrikande och krängande så hade det inte blivit några blöjor bytta, det är det jag försöker få fram.

Vad är det i orden testande och bestämmande som är så provocerande? Det är en självklar del i ett barns utveckling!

Men att protestera är ju inte samma sak som att testa gränser. Det är att visa att man har en egen vilja, och tycker man är värd att bli lyssnad på. Att testa gränser skulle vara att exempelvis springa ifrån blöjbytena, och testa om det verkligen är sant att man måste byta. Och även det skulle jag snarare se som strategi för att undvika ett tråkigt byte, än att testa gränser.

Som vuxen kan jag ju exempelvis yppa mitt missnöje med en ny regel på jobbet - det innebär inte att jag tror att jag är chef eller vill testa gränserna på jobbet, utan helt enkelt att jag vill påpeka att jag tycker den nya regeln är fel. Jag kommer fortfarande följa den, jag vet vem som är chef, men jag vill komma med mina synpunkter, för jag tror att de är värda att lyssnas på. Jag önskar att mina barn kommer göra detsamma när de blir vuxna, snarare än att stillatigande följa allt de blir tillsagda att göra.

 

[Thera]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Hur menar du konkret att din bebis försöker bestämma om blöjbytena?

För mig är ordvalet "bestämma" och "testa gränser" i det sammanhanget helt obegripligt. Är det för att plutten skriker på skötbordet som du tolkar honom som att han testar gränser och försöker bestämma?

För övrigt har jag inte någonstans skrivit att han testar gränser, det är något helt annat.

Inte heller har jag påstått att han har någon uppfattning om vad bestämmande är. Det jag försökt få fram är att man inte alltid kan göra allt för att undvika gråt och skrik, vissa saker måste bara göras trots protester.

 

[cirkus]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Vad tolkar du det som då ?

Vad det gäller TS så uppfattar jag det som att hon försökt ungefär alla varianter, ha barnet i knät, dela tallrik, låta barnet mata, få likadan mat osv. Men barnet illvrålar oavsett om alla dess behov är tillfredställda utom just, JAG VILL behovet. Jag hade inte backat på att jag bestämmer över när jag äter. Jag hade inte ätit vid annan tidpunkt eller vad det nu är bara för att barnet inte ska visa missnöje - om jag vet att missnöjet bottnar i just bara missnöje och skrik för att få sin vilja igenom, en vilja som inte är baserad på logik eller på behov. Utan på barnets testning av gränser. Jag tror att det gagnar barnet att man faktiskt visar var gränserna går.

Självklart kanske vissa föräldrar inte alls tycker detta är en big deal att inte kunna äta när man vill eller att barnet ska styra över vart var och en ska sitta och huruvida nallen sitter i tallriken eller inte, Men det är ju inte så för TS i just denna fråga. Hon vill ju kunna äta utan att barnet illvrålar

 

[cirkus]

Sv: Hur ska man göra för att få äta?

Eller snarare TS vill kunna äta. Punkt.