Hur ska jag förhålla mig till min bror?

[CillaW]

Det hamnar inte i ditt knä om du inte låter det göra det.

Sen undrar jag nog lite om han är som han ska. En 40-åring som bits låter inte riktigt som det borde.

Ja, det är väl det jag skulle se som ett problem.
Om jag hade en bror som bet och nöp mig och betedde sig dumt när han var full skulle jag säga ifrån.
Hans sexliv/relationer vore dock inte mitt problem, det fick min hypotetiske bror reda ut själv.

 

[GotAsecret]

Fast det hade jag nog inte gjort. Vänt honom ryggen iskallt, alltså. Inte om jag ändå hade syskonkänslor för honom. Och absolut inte för att jag "borde", absolut inte som ett slsgs uppfostrande konsekvens.

Jag hade delat de saker jag tyckte funkade och undvikit resten. Tex hans sexliv hade jag inte ägnat en tanke.

Ok .

 

[rtf]

Om hon är i en livskris har vi väl ingen aning om? Det enda vi vet - via TS - är att hon kollat makens telefon, konstaterat att han är otrogen och visat hans sexmess för TS. TS säger dessutom att hon struntar i frun och exen, det är brodern hon vill hjälpa.

Jag håller det för ganska troligt att hon är i en livskris. Jag tror att de flesta som finner att sin make vänstrat hamnar där. Jag vet att det finns folk på Buke och i livet som inte skulle krisa, men jag skulle, och många med mig. För mig skulle det inte vara okej att vända en krisande människa ryggen.

 

[Pyrite]

Tack för era kloka ord.

Jag har inte så reguljär kontakt som man kan tro, och då vi väl träffas blir det av en ganska intensiv form.
I familjen anses jag vara den kloka och den som gjort "rätt" och lyckats, både privat och karriörsmässigt.
Den kloka ugglan ungefär.

Så jag är rätt klarsynt i att han inte beter sig ok.
Och köper inte allt han säger.
Min mor är en typisk curlingmamma och vill försvara allt och alla så henne orkar jag inte ens ventilera med.

Att vända min bror ryggen eller hans fru (som är i jättekris) går emot allt vad jag står för, men ni har helt rätt i att det inte går hjälpa någon som inte anser sig ha problem.
Om de separerar så får frun klara sig via sin familj, men i dagsläget är det bara jag som vet i och med julhandeln vi planerade.

Men tänk er in att då jag och min bror träffas så kräker han 99% av tiden ur sig hur knäpp HON är.
Och han ljuger ju!
Jag vet ju vad som hänt. Har sett alla sms.

Så hur jag än försöker vända det mot att han har en del i det hela: så skyller han ifrån sig.
Igår sa jag: jag orkar inte prata om henne- vad händer på nyårs??
Svaret hamnade i att "jag ska väl vara med surisen"

Som kvinna kokar jag.
Som syster är jag oroad över hur han mår.

 

[Migo]

Min bror är ett par år äldre än mig, närmare 40.
Kortfattat så har vi alla en dålig relation med vår far och min bror var retad/mobbad under hög och mellanstadiet. Vår syster avled i soomras under oklara omständigheter - det tog honom rätt hårt.

Då han dricker brukar han bete sig ganska illa. Säger konstiga saker och gör konstiga saker.
Som exempel så har han nypt och bitit mig, och menat att det var på skoj.
Han beter sig barnsligt och kan som sagt bete sig...märkligt.
Skämtar hårt och otrevligt - kan säga att han brukar sätta på nåns mamma och skrattar bara åt det. Det är "typiskt honom"

Därför undviker jag att dricka eller vara i hans sällskap.
Nåväl.

För 4-5 år sedan var han tillsammans med en tjej under ett par år och hon bjöd in till fest en sommardag. Jag medbringade mig barndomskompis och min bror var där. (Det var ungefär vid denna tidpunkt jag började ta avstånd från honom och alkoholen)
Då festen var över gick jag och min brors tjej och la oss.
Jag vaknade på natten av att min barndomsvän och min bror hade sex i rummet bredvid.
Detta resulterade i att jag inte pratade med honom eller henne på över ett år.
Min brors tjej anade att ngt hade hänt men min bror sa till alla att hon var sjukligt svartsjuk, paranoid och dum i hela huvudet. Så småningom tog det slut av andra anledningar - jag knep käft.
Enligt honom brukade flickvännen anklaga honom för det ena och det andra och att hon hittat ljusa hårstrån i huset. Han skyllde dem på mig (?)

Under denna tid:
En väninna till mig och min mamma visade stort intresse för min bror både före och efter förhållandet.
Han avfärdade henne inför oss men jag fick senare veta - och tyvärr än en gång erfara att de brukade ha sex.Jag fick vakna till detta en gång då jag sov över.
Jag ifrågasatte detta( inte minst pga att han pratat så illa om hennes personlighet) - men han skrattade bort det.

Sagt och var - han träffar därefter sin stora kärlek - trodde han. Efter en kort och stormig relation där de på kort tid hinner göra slut/förlova sig och göra slut igen så träffar han SAMTIDIGT sin nuvarande fru via nätet.
De gifte sig för 1 år sedan.

I veckan får jag ett meddelande av frun där hon berättar att hans telefon avslöjat att han varit otrogen/haft en affär med hans kompis fru.
Jag frågar min bror - som säger att frun är paranoid och att ingenting annat än kyssar har hänt.
Och det hade hänt pga av att hon varit deprimerad och han inte haft någon att prata med (?)
(Nu vet ju inte min bror att jag fått se copyprint på deras sexsms som de skrev till varandra.)

Jag förstår att min bror har problem.
Jag förstår och tycker han är en manipulativ, känslokall människa.
Men jag vet helt ärligt inte hur jag ska förhålla mig till honom!

Jag har försökt att prata med honom och få fram vad problemet egentligen är - men han skyller BARA ifrån sig.
Det är BARA andras fel, andra som är dum i huvudet och får för sig saker och ALDIG han som gör fel eller borde ändra på sig.

Hur hade ni gjort om det var er bror?
Slå inte in öppna dörrar utan tänk er in om det var ER bror?

Exakt hur är din brors sexliv ditt problem?

 

[mandalaki]

Men nånstans vill jag vara den som står för det sundare.
Som han ringer till om nåt knasar (han är ingen person som anförtror sig åt andra eg)

I familjen anses jag vara den kloka och den som gjort "rätt" och lyckats, både privat och karriörsmässigt.
Den kloka ugglan ungefär.

Du kanske får släppa den rollen? Det är säkert mysigt att vara familjens Moder Teresa men det ger dig ju bekymmer som du inte vill ha. Han vill inte ha någon hjälp, han anser inte ens att det finns något han behöver hjälp med - då finns det inte mycket du kan göra.

Skrev du inte också i början att ni haft en kass uppväxt? I synnerhet då finns det förmodligen anledning att distansera sig från familjeproblematiken, i stället för att grotta ner sig i den som du verkar göra.

 

[Sleepy]

Du kanske får släppa den rollen?

Håller med.

 

[Pyrite]

Uppdaterat:
I mars ville min svägerska skilja sig.
Han fick panik och ville ändra sig.
Hon genomdrev separationen.
Det visade sig att min bror haft 10 tjejer samtidigt som henne.
Idag är HAN bitter för hon har hittat en ny kille.
Så är läget.

 

[vallhund]

Alltid trevligt med uppdateringar, synd att det inte var bättre nyheter, annat än för din svägerska.

 

[CillaW]

Hur hade han tid med alla?

 

[Pyrite]

Bra fråga, de var nog på "rull".
Han jobbar som serviceman och är ute på jobb ofta.
Han säger själv att han har problem men hans vardag går tyvärr ut på att göra livet surt för henne. Så nån terapi sysslar han inte med :/

 

[escodobe]

Bra fråga, de var nog på "rull".
Han jobbar som serviceman och är ute på jobb ofta.
Han säger själv att han har problem men hans vardag går tyvärr ut på att göra livet surt för henne. Så nån terapi sysslar han inte med :/

Serviceman*rotfl*

 

[athena_arabians]

Serviceman*rotfl*

Det verkar ha varit VÄLDIGT omfattande och personlig service han erbjöd

 

[Lovisaleonora]

Det verkar ha varit VÄLDIGT omfattande och personlig service han erbjöd

Lär kunna bli mer balans, seriös risk att misstolka när kvinnor ringer runt och söker "serviceman". Kan bli hur fel som helst, liksom.

 

[vallhund]

Lär kunna bli mer balans, seriös risk att misstolka när kvinnor ringer runt och söker "serviceman". Kan bli hur fel som helst, liksom.

 

[CillaW]

Serviceman*rotfl*

 

[Pyrite]

Hehe ja visst är han serviceminded??