Hur länge vågar man vänta?

[inverterad]

Men sen då? När amningen var över. När barnet börjat skolan. Märktes det verkligen fortfarande på barnet och faderns relation att du ammade och tog alla nätter? Ni ska förhoppningsvis vara föräldrar i 80 (!!!) år! Spelar det någon roll hur många månader du ammade när ni hade 79 år kvar?

Märks det när barnet är 7, 17, 27 år? Ja, kanske. Roller som satt sig är svåra att ändra på.

 

[Brandgul]

Spela roll hur @Sandros mådde under X månader! Skit detsamma! Vem bryr sig!

Fast nu missar du poängen. Det känns som att bubblan ligger på amning och FL när ansvaret är för resten av ens liv. Jag märker ingen skillnad på våra barn oavsett om de ammat två månader eller ett år.

 

[Raderad medlem 6459]

Jag märker ingen skillnad på våra barn oavsett om de ammat två månader eller ett år.

Och du missar poängen. @Sandros förklarade hur HON kände. Att det för dig gjort noll skillnad påverkar väl inte hennes liv, eller?

Sen vill jag flika in att en biljon gånger har flera sagt "amningen är en del av många" och trots det fortsätter du och några till att säga att "det handlar inte bara om amning". Det är tröttsamt.

 

[Mischmasch]

Men sen då? När amningen var över. När barnet börjat skolan. Märktes det verkligen fortfarande på barnet och faderns relation att du ammade och tog alla nätter? Ni ska förhoppningsvis vara föräldrar i 80 (!!!) år! Spelar det någon roll hur många månader du ammade när ni hade 79 år kvar?

Det återstår att se.. Jag slutade amma för två veckor sedan och vi har precis börjat återhämta oss som familj efter ett jävligt tufft första halvår där jag har varit totalt låst dygnet runt och slitit hund med att amma en konstant hungrig bebis medan pappan stått bredvid och inte kunnat hjälpa till. Att ta all marktjänst kommer inte i närheten av det jobb som krävs att helamma en så "krävande" bebis.. Jag är bara glad att han äntligen tar flaska och börjat må bättre så vi kan repa oss.
Hade vi kunnat dela på matningarna från början så hade vi kanske kunnat njuta av första tiden som föräldrar, nu blev det tyvärr inte så. Men med medvetenhet, prat och att jag snart börjar jobba igen medan pappan får ta över vardagen hemma så hoppas jag att vi framöver kommer att bli tillräckligt jämställda i vårt förhållande och som föräldrar för att kunna vara lyckliga och njuta av livet.

 

[mandalaki]

Det återstår att se.. Jag slutade amma för två veckor sedan och vi har precis börjat återhämta oss som familj efter ett jävligt tufft första halvår där jag har varit totalt låst dygnet runt och slitit hund med att amma en konstant hungrig bebis medan pappan stått bredvid och inte kunnat hjälpa till. Att ta all marktjänst kommer inte i närheten av det jobb som krävs att helamma en så "krävande" bebis.. Jag är bara glad att han äntligen tar flaska och börjat må bättre så vi kan repa oss.
Hade vi kunnat dela på matningarna från början så hade vi kanske kunnat njuta av första tiden som föräldrar, nu blev det tyvärr inte så. Men med medvetenhet, prat och att jag snart börjar jobba igen medan pappan får ta över vardagen hemma så hoppas jag att vi framöver kommer att bli tillräckligt jämställda i vårt förhållande och som föräldrar för att kunna vara lyckliga och njuta av livet.

Oroa dig inte, det kommer att kännas toppen när ni är 80.

 

[ako]

Spela roll hur @Sandros mådde under X månader! Skit detsamma! Vem bryr sig!

Det här ska bli mitt nya argument. "Jaha du mår dåligt nu? Aja, du ska ju leva i 80 år så vad gör det väl om du mår som en påse skit nu några månader, i långa loppet liksom".

Fast DET är skillnad!! Om man mår seriöst dåligt (inte bara är allmänt trött eller tycker det är lite långtråkigt- för att allt i livet inte är skitkul får man acceptera) så måste man ju göra något åt situationen - t ex vänja över barnet på flaska så man slipper amma. Det är ju stor skillnad att göra ett sådant val av en specifik anledning jämfört med att kategoriskt hävda att amning skapar ojämställdhet och därför inte amma "bara för att".

Vetskapen om att det handlar om just en kort period kan ju faktiskt få många att må bättre också. Jag själv var jättematt o rätt uppgiven när barn nr 1var nyfödd och ville snutta jämt, och trodde på något vis att "såhär blir livet". Detta trots att vi sov i skift o mannen knallade i timmar med honom i bärsele för att jag skulle få sova i fred lite, samt att jag var i stallet o började rida tidigt. Med barn två och tre var det så mycket enklare att köpa läget- helt enkelt för att jag hade erfarenheten att det faktiskt skulle ändras. Jag njöt av att få chilla framför TV/ bok/padda med bästa samvetet och slippa typ alla hushållssysslor (som vi annars gör lika mkt av- jag viker dock mer tvätt o han klipper mer gräs).

Även om man t o m helammar bör man kunna vara borta ett par h om dagen om man vill- pappa kan trösta med närhet och t ex bärsjal. Och om barnet tar flaska också kan man vara i från betydligt längre.

 

[Ray]

Det är klart att det finns ett klassperspektiv. Men. Nu är det ju inte de mest ojämställda paren vi diskuterar. Alltså på nivån "min man hjälper till hemma och är barnvakt ibland". Vi pratar om medvetna par som ställer högre krav på sin relation än så. Mer jämställd betyder inte helt jämställd. I strävan efter ett jämställt förhållande fortsätter jag att hävda att amning är ett potentiellt hinder som en behöver hantera och kompensera för på olika sätt.


Jo, men så där övergripande håller nog de flesta med om definitionen. Men sen blir det knivigare. Då får en höra om kvinnor som visserligen projektleder, men ändå har ett jämställt förhållande, för pappan hämtar på förskola ibland och fixar ju allt med bilen, båten och gräsmattan... om jag får raljera lite. Dvs jag menar jämställdhet på flera nivåer högre än att dela lika på arbetsuppgifter. Och att båda är primärföräldrar på riktigt är en viktig del av detta.

Då tycker jag att vi pratar om samma sak i alla fall.

 

[Lena Furberg]

Men.... Ska rekommendationen mao vara, att kvinnor inte ska amma sina barn? Alls? Jag ser framför mig hur Socialstyrelsen går ut och rekommenderar att alla barn SKA flaskmatas från födseln, detta pga att de svenska männen inte kan förmås ta sitt ansvar och jämställdheten hotas. All amning ska upphöra, då den är en hot mot jämställdheten.

Jag hör ju hur absurt det låter, men här och där i tråden känns det som om det är målet, liksom.

Eller?? Hur ska det annars gå till?

Vill man amma 4 månader (t.ex.) och sen kanske återgå till jobbet en tid, medan pappa tar ut föräldraledighet, kan jag faktiskt inte se hur det skulle påverka kommande jämställdhet. Även om ammandet enbart är en del av paketet. Jag tänker till och med att en 4-månaders är lite mer aktiv och "medveten" och kan bonda med pappa rätt rejält under den tiden, så att pappa blir lika bra på nattning, tröst etc som mamma var i början.

Jag tror personligen att just ammandet är en rätt liten del av jämställdhetsproblemet i stort. Problemet är större och mer komplicerat än så. Varför ska de kvinnor som VILL amma behöva avstå, för att männen (somliga män!) inte fixar ansvarsbiten? Det rimmar liiite tycker jag, med tanken att kvinnor t.ex. inte ska bete sig si och så och klä sig si och så eftersom det bidrar till överfall och våldtäkter. Man lägger över ansvarsfrågan på kvinnan. Tänker jag helt åt fanders här?

 

[mandalaki]

Men.... Ska rekommendationen mao vara, att kvinnor inte ska amma sina barn? Alls? Jag ser framför mig hur Socialstyrelsen går ut och rekommenderar att alla barn SKA flaskmatas från födseln, detta pga att de svenska männen inte kan förmås ta sitt ansvar och jämställdheten hotas. All amning ska upphöra, då den är en hot mot jämställdheten.

Jag hör ju hur absurt det låter, men här och där i tråden känns det som om det är målet, liksom.

Eller?? Hur ska det annars gå till?

Vill man amma 4 månader (t.ex.) och sen kanske återgå till jobbet en tid, medan pappa tar ut föräldraledighet, kan jag faktiskt inte se hur det skulle påverka kommande jämställdhet. Även om ammandet enbart är en del av paketet. Jag tänker till och med att en 4-månaders är lite mer aktiv och "medveten" och kan bonda med pappa rätt rejält under den tiden, så att pappa blir lika bra på nattning, tröst etc som mamma var i början.

Jag tror personligen att just ammandet är en rätt liten del av jämställdhetsproblemet i stort. Problemet är större och mer komplicerat än så. Varför ska de kvinnor som VILL amma behöva avstå, för att männen inte fixar ansvarsbiten? Det rimmar liiite tycker jag, med tanken att kvinnor t.ex. inte ska bete sig si och så och klä sig si och så eftersom det bidrar till överfall och våldtäkter. Man lägger över ansvarsfrågan på kvinnan. Tänker jag helt åt fanders här?

Men snälla ... Det som sägs av några få, ovanligt reflekterande småbarnsmammor är: eftersom amning lätt blir ett jämställdhetshinder måste man jobba medvetet och aktivt för att det inte ska bli det.

Och du m fl Doh ska man inte få amma längre bara för den där jäkla jämställdhetens skull.

Är amning så till den grad heligt att folk förlorar läsförmågan?

 

[Raderad medlem 6459]

Det är ju stor skillnad att göra ett sådant val av en specifik anledning jämfört med att kategoriskt hävda att amning skapar ojämställdhet och därför inte amma "bara för att".

Jag ger upp.

 

[Raderad medlem 6459]

Är amning så till den grad heligt att folk förlorar läsförmågan?

Jamen det verkar så verkligen.

 

[AraSlei]

Nej det jag argumenterar mot är att jämställdheten sitter i matningen.

Att det viktiga är inte att båda matar utan en sån enkel sak som att pappan faktiskt är föräldraledig en längre tid är bra mycket viktigare.

Snälla, läs mitt inlägg igen.

 

[Lena Furberg]

Men snälla ... Det som sägs av några få, ovanligt reflekterande småbarnsmammor är: eftersom amning lätt blir ett jämställdhetshinder måste man jobba medvetet och aktivt för att det inte ska bli det.

Och du m fl Doh ska man inte få amma längre bara för den där jäkla jämställdhetens skull.

Är amning så till den grad heligt att folk förlorar läsförmågan?

Men - jag ser ingenstans i tråden (jag kan ha missat inlägg då tråden är lång) där man skriver positivt om t.ex. att amma i 4 månader. Flaskmatning är däremot alternativet då det skulle motverka att det blir skevt i jämställdheten längre fram. En slags dominoeffekt nästan.

Jag tycker inte amning är ett dugg heligt - men nu är det just amningen som tråden börjat handla om alltmer. Och flaskmatning.

Och, det är ju det jag säger - varför hänga upp hela bilden på just amningens vara eller icke vara? Den som är hemma med barnet matar ju barnet på nåt sätt och det bidrar väl ungefär lika mycket till anknytning och trygghet mellan barn och respektive förälder? Det är väl föräldraledigheten i sig som avgör - tar mamman ut alla dagarna själv och pappan struntar i sina, är det en annan femma.

 

[inverterad]

Men - jag ser ingenstans i tråden (jag kan ha missat inlägg då tråden är lång) där man skriver positivt om t.ex. att amma i 4 månader. Flaskmatning är däremot alternativet då det skulle motverka att det blir skevt i jämställdheten längre fram. En slags dominoeffekt nästan.

Jag tycker inte amning är ett dugg heligt - men nu är det just amningen som tråden börjat handla om alltmer. Och flaskmatning.

Och, det är ju det jag säger - varför hänga upp hela bilden på just amningens vara eller icke vara? Den som är hemma med barnet matar ju barnet på nåt sätt och det bidrar väl ungefär lika mycket till anknytning och trygghet mellan barn och respektive förälder? Det är väl föräldraledigheten i sig som avgör - tar mamman ut alla dagarna själv och pappan struntar i sina, är det en annan femma.

Men alltså. Jag ammar min 7-månaders fortfarande. Kommer nog fortsätta ett tag till. Vi trivs bra med det. MEN. Det har krävt MYCKET jobb för att samtidigt kunna ha en nivå av jämställdhet som jag och partner kan leva med. Amningen är bra på många sätt men den är INTE jämställdhetsfrämjande, så är det bara. En får, och kan, jobba runt detta, men då vill det till att en jobbar för det som par, på ett medvetet sätt.

Jag har hela tiden nämnt amningen som EN av många möjliga fällor som en ska vara medveten om. Inget annat. Det finns massor av bra grejer med amning men när det gäller jämställdhet? Not so much.

 

[Hyacinth]

Men sen då? När amningen var över. När barnet börjat skolan. Märktes det verkligen fortfarande på barnet och faderns relation att du ammade och tog alla nätter? Ni ska förhoppningsvis vara föräldrar i 80 (!!!) år! Spelar det någon roll hur många månader du ammade när ni hade 79 år kvar?

Men om man inleder sin bana som förälder med att känna sig missnöjd, uppgiven, att man hamnar i en fälla där förhållandet ändras i en rikting man inte är bekväm i- ska man då tänka "Jaja, det är bara tillfälligt".

Jag tror (vill skriva VET) att väldigt många har betydligt bättre relation till sina mödrar än fäder av en anledning. Och jag är övertygad om att det startar tidigt.

 

[mandalaki]

Jag har hela tiden nämnt amningen som EN av många möjliga fällor som en ska vara medveten om. Inget annat. Det finns massor av bra grejer med amning men när det gäller jämställdhet? Not so much.

Jag är djupt imponerad av ditt tålamod.

 

[Tora]

Snälla, läs mitt inlägg igen.

Ja snälla gör det.

 

[inverterad]

Jag är djupt imponerad av ditt tålamod.

Jag börjar känna mig som en repig skiva, ärligt talat...

 

[mandalaki]

Jag börjar känna mig som en repig skiva, ärligt talat...

Jag förstår det. Jag fattar inte varför det inte går fram, bara.

 

[ako]

Jag ger upp.

Gör det du om du vill!

Även om inte just du hävdat att amningen är boven i dramat så finns det de som gör. Det här är ett diskussionsforum, och grejen är den att vi tycker olika, vilket man får. Jag är lika övertygad om att amning inte alls behöver betyda sämre anknytning och sämre jämställdhet som du är om att det är stor risk för att det gör det. Så enkelt är det.