Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

[Björk]

Sv: Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

Goda relationer bygger ju ofta på lite "plikt". Jag ställer upp på vänner när de är i knipa av plikt och ansvarskänsla, inte för att jag kanske just då får ut så mycket av det. Jag ställer även upp i fall mina föräldrar plötsligt behöver det, av någon anledningen. De ställer också upp för mig och lånar kanske ut pengar, inte för att de vill utan för att de känner lite plikt att stötta och underlätta.

För mig är inte det någonting märkligt. Det är mer en fråga om att ge och ta. Personer som inte ger kan heller inte ta, enligt min matematik.

Ja, du har givetvis rätt.

Men om föräldrar inte verkar vilja/vill träffa sina barnbarn så är det ju bara så. Det finns ingen skyldighet till det, ingen plikt. Men de kan ju heller inte räkna med någon relation då. De lär inte få något tillbaka när de inget ger om man säger så.

 

[Björk]

Sv: Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

Jo jag förstår, antar att det ger en känsla av att vilja ryta -men sluta prata och Gör något!

Precis! Och jag småryter ibland, kanske mindre än vad jag borde. Eller inte.... jag vill inte skapa en stor konflikt om saken. Låter det oftast bara "surra" och tänker "jaja..... vi får väl se" utan att egentligen bemöta det så mycket.

 

[Sol]

Sv: Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

Min mamma gillar att umgås med sina barnbarn. Min äldsta brukar hon ha hemma hos sig en vecka varje sommar. Farmor och farfar är likadana. De har honom ensamma en vecka varje sommar de också och farmor kommer ner och hälsar på 4-5 ggr/år (farfar kanske en gång per år). Nu ska sonen upp en vecka till mormor och en till farmor och farfar om en vecka.

Så jo, de tycker att det är jätteroligt. Sedan umgås de olika med barnen. Mormor är mer stillsam medan farmor och farfar är lektant och lekfarbror som hittar på saker hela tiden. Full rulle. Båda varianterna uppskattas av sonen.

 

[Badger]

Sv: Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

Precis! Och jag småryter ibland, kanske mindre än vad jag borde. Eller inte.... jag vill inte skapa en stor konflikt om saken. Låter det oftast bara "surra" och tänker "jaja..... vi får väl se" utan att egentligen bemöta det så mycket.

Mja jag har ju egen erfarenhet av det där lova o lova och aldrig hålla. Jag tycker inte det är bra. Nu var min farmor inte en person som någon kunde fått att förstå men om man har en förälder som har någon förmåga att ta in kritik så tycker jag man kan säga till.

Löften om Londonresor när "man fyllt" det ena och det andra och som helt glöms utan ens en ursäkt lär ut att löften är luft och inget, det tär lite för varje gång på ett barn. Göder cynism. (Cynism klär inte en 10 åring så bra)

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Hur kul tycker era föräldrar att det är med barnbarn?

Våra barns (vi har en 2,5-åring och en 4-månaders) far- och morföräldrar bor 60 mil bort i samma del av landet. På somrarna brukar vi vara några veckor i farmor och farfars sommarhus och någon vecka hos mina föräldrar. Både far- och morföräldrar kommer ofta och hälsar på och stannar då en helg.

När mina föräldrar är här tar de gärna vår stora pojke och går till lekplatsen eller något annat så att vi blir avlastade. En gång tog de honom en kväll medan sambon och jag gick ut och åt men det märktes att de inte var så pigga på det.

Min mamma säger ofta att de gärna barnvaktar om vi vill åka på semester och det är vi såklart tacksamma över även om det inte blivit av.

Sambons föräldrar är också väldigt engagerade och kommer ofta och hälsar på. Men de går aldrig iväg och gör något själv med något barn. De har varit barnvakt några gånger. Men vi har förstått sedan att de inte precis uppskattade det så vi kommer inte fråga fler gånger. Sambon tillbringade en vecka med sonen i somras hos sina föräldrars lantställe och var lite ledsen när han kom hem. Han hade trott att hans föräldrar skulle ta lite initiativ och göra saker själv med sonen, gå iväg till badplatsen, plocka hallon, åka och handla eller till någon lekpark eller så. Men det blev inget sånt.