Hur gör man när allt är meningslöst?

[Lyan]

Det låter ju jättebra! Härligt att du orkat gå ut med hundarna en hel halvtimme. 3-4 mackor plus middag plus et eller två nyttiga mellanmål (yoghurt, frukt, ägg, nötter etc.) tycker iaf jag brukar vara lagom.

Jag har höjt den ena medicinen och tar lite mer stesolid mot ångesten och när jag höjer den medicinen får jag mer energi och allting blir lättare på en gång. Problemet är att det håller bara i sig ett tag och jag kan ju inte höja den hela tiden. Är också rädd för att höja den för ibland slår det över och jag blir hypomanisk istället.

Verkar som att jag tänker lagom med maten då. Nu ska jag bara lyckas hålla det i längden också.

Så just nu känns allting bättre Fast om det håller i sig om en timme vet jag aldrig

 

[Gimlan]

Det låter ju jättebra! Härligt att du orkat gå ut med hundarna en hel halvtimme. 3-4 mackor plus middag plus et eller två nyttiga mellanmål (yoghurt, frukt, ägg, nötter etc.) tycker iaf jag brukar vara lagom.

Jag har höjt den ena medicinen och tar lite mer stesolid mot ångesten och när jag höjer den medicinen får jag mer energi och allting blir lättare på en gång. Problemet är att det håller bara i sig ett tag och jag kan ju inte höja den hela tiden. Är också rädd för att höja den för ibland slår det över och jag blir hypomanisk istället.

Verkar som att jag tänker lagom med maten då. Nu ska jag bara lyckas hålla det i längden också.

Så just nu känns allting bättre Fast om det håller i sig om en timme vet jag aldrig

Just nu låter det klokt att äta mer medicin, mycket klokt.

 

[Lyan]

Just nu låter det klokt att äta mer medicin, mycket klokt.

Jo, fast jag vet ju sedan tidigare att det aldrig håller i sig en längre tid. Och eftersom jag inte vågar äta mer än 200mg (ökar 25mg åt gången och har tidigare blivit helt knäpp i huvudet så fort jag kommer upp till 200) så drar jag mig in det längsta för att öka för när jag är uppe i 200 så måste jag sluta med den, låta allt gå ur kroppen, vilket gör hela livet till katastrof, och sedan börja om

 

[Lyan]

Kämpar på. Är rätt uppe i varv av medicinökningen och är rädd att det ska slå över. Trött men stressad, inte så extremt med ångest men äter mer stesolid än jag brukar. Ledsen och gråter och är förvirrad varvat med småstressade/lite tvångsaktiga promenader med hundarna och pilla med marsvinen (mysigt). Den mesta tiden läggs dock på datorn med att få tiden att gå och minska tankar och ångest. Mår dåligt för min vikt, är hungrig typ hela tiden och är livrädd för att gå upp. Fick köpa byxor i stl 40 idag = panik. Saknar killen och oroar mig för marsvinsrummet.
Gnäll gnäll gnäll

 

[sorbifolia]

Usch, det låter lite jobbigt.... Är det medicinen som gör att du blir stressad? Kan det vara den som gör så att du inte får sova?

 

[Lyan]

Usch, det låter lite jobbigt.... Är det medicinen som gör att du blir stressad? Kan det vara den som gör så att du inte får sova?

Ja, en del av stressen är jag säker på beror på medicinen, den ger också sömnsvårigheter eftersom jag blir "piggare" och massor av konstiga drömmar så jag blir helt tilltrasslad i huvudet dygnet runt. Stora sömnsvårigheter har jag dock även utan medicin

 

[Lyan]

Har läst lite om synephrine men vet inte om det är något jag vågar prova. Det står att det funkar bara så länge man tar det och slutar man så kan man tydligen gå upp en massa i vikt.
Har provat rosenrot i perioder också, för det mesta händer ingenting men ibland kan jag få mer energi

 

[ekra]

Har läst lite om synephrine men vet inte om det är något jag vågar prova. Det står att det funkar bara så länge man tar det och slutar man så kan man tydligen gå upp en massa i vikt.
Har provat rosenrot i perioder också, för det mesta händer ingenting men ibland kan jag få mer energi

Kan kanske vara värt att prova, för tänk om det hjälper dig, det vore ju fantastiskt. Att eventuellt riskera att gå upp lite i vikt om du eventuellt slutar ta medicinen i framtiden får vägas mot att eventuellt fortsätta må som du gör nu.

Viktökning efter att ha slutat med mediciner brukar inte drabba samtliga som tar dem, och det brukar heller inte vara permanent utan övergående.

Jag förstår att du är djupt deprimerad och att allt känns hopplöst, men mental kraft är väldigt stark. Att det finns en placebo effekt är bevisat (om jag inte förstått fel). Om du redan innan du fått bakslag med medicineringen tror att det inte kommer att fungera kanske du påverkar om den "biter" på dig eller inte. Det hjälper sällan att ta ut olycka i förskott. Tvärtom. Däremot kan man må bra av att ta ut lycka i förskott. Hellre lycklig en stund än konstant olycklig.

Det är väldigt lätt att fastna i negativa mönster, särskilt om man tillbringar mycket tid ensam och inte känner sig behövd/ nyttig, exempelvis om man är arbetslös och mestadels isolerad i sitt hem.

Det är svårt att bryta gamla mönster både beteendemässiga och gamla tankebanor. Någon sa att det tar två dagar att etablera en ovana och sådär 2000upprepningar för att jobba bort den!

Det är en stor tillgång att du har djuren, kan du kanske med hjälp av dem försöka lägga in någon ny vana i vardagen som på sikt ger lite mer energi?

Kanske ha en särskild dag då du ska ut och busa med dem i skogen, eller gå en lite längre promenad? Jag har haft perioder när jag fått ångest bara av att gå ut på stan. Men genom att tvinga ut mig själv och försöka ta in intrycken istället för att drabbas av ångest och snabbt vilja gå hem har jag lyckats återta kontrollen.

Ps. Vilket vackert marsvin på användarbilden! :-)

 

[ekra]

Har jag tipsat om den här videon tidigare? Det handlar om hur du med hjälp av att bli medveten om ditt kroppsspråk kan påverka ditt eget mående.

Lyckas inte länka från mobilen. Men googla "Amy Cuddy Ted talk" så finner du videon. Den heter "Your body language shapes who you are"

Kanske värt att prova. Tex att börja dagen med att ställa sig någon minut i någon "kraftposition". Jag har börjat göra detta när jag ska göra något jag är nervös inför, exempelvis anställningsintervjuer som jag varit på en del sista tiden. Låser in mig på toa och står som ett utsträckt X i typ 30-60sek innan det är dags att gå iväg.

Det har påverkat mitt självförtroende väldigt positivt. Ett väldigt enkelt sätt att börja återvända till ett bättre mående. Man liksom lurar kroppen att hitta mer positiva känslor.

 

[Lyan]

Kan kanske vara värt att prova, för tänk om det hjälper dig, det vore ju fantastiskt. Att eventuellt riskera att gå upp lite i vikt om du eventuellt slutar ta medicinen i framtiden får vägas mot att eventuellt fortsätta må som du gör nu.

Viktökning efter att ha slutat med mediciner brukar inte drabba samtliga som tar dem, och det brukar heller inte vara permanent utan övergående.

Jag förstår att du är djupt deprimerad och att allt känns hopplöst, men mental kraft är väldigt stark. Att det finns en placebo effekt är bevisat (om jag inte förstått fel). Om du redan innan du fått bakslag med medicineringen tror att det inte kommer att fungera kanske du påverkar om den "biter" på dig eller inte. Det hjälper sällan att ta ut olycka i förskott. Tvärtom. Däremot kan man må bra av att ta ut lycka i förskott. Hellre lycklig en stund än konstant olycklig.

Det är väldigt lätt att fastna i negativa mönster, särskilt om man tillbringar mycket tid ensam och inte känner sig behövd/ nyttig, exempelvis om man är arbetslös och mestadels isolerad i sitt hem.

Det är svårt att bryta gamla mönster både beteendemässiga och gamla tankebanor. Någon sa att det tar två dagar att etablera en ovana och sådär 2000upprepningar för att jobba bort den!

Det är en stor tillgång att du har djuren, kan du kanske med hjälp av dem försöka lägga in någon ny vana i vardagen som på sikt ger lite mer energi?

Kanske ha en särskild dag då du ska ut och busa med dem i skogen, eller gå en lite längre promenad? Jag har haft perioder när jag fått ångest bara av att gå ut på stan. Men genom att tvinga ut mig själv och försöka ta in intrycken istället för att drabbas av ångest och snabbt vilja gå hem har jag lyckats återta kontrollen.

Ps. Vilket vackert marsvin på användarbilden! :-)

Synephrine är ingen medicin utan en typ av kosttillskott som används som uppiggande och som även dämpar hunger. Det är den uppiggande effekten jag är ute efter men eftersom jag har haft/har ätstörningar så är jag rädd för både viktuppgång och nedgång.

Placebo funkar i princip inte på mig. Eftersom min inställning till de flesta mediciner är att de inte funkar så borde det betyda att de som funkar verkligen funkar och att det inte är placebo. Den ena jag äter blev jag typ itvingad när jag inte gjorde annat än låg hemma, grät och ville dö och bara någon dag senare mådde jag bättre och det mönstret har upprepat sig flera gånger med just den medicinen. Tyvärr försvinner effekten av den med tiden.

Fastnat i negativa mönster har jag definitivt gjort och mycket av det är så befäst över flera år att jag har svårt att se hur jag ska kunna ta mig ur de tankarna helt. De perioder jag mår bättre så funkar det någorlunda, allting är fortfarande lika meningslöst men när jag är piggare så kan jag strunta i det och låtsas att det finns iallafall en liten mening med det jag gör.

Tanken är att göra en myshörna nere hos marsvinen med soffa, bord och dator. Då kan jag sitta och gosa med marsvinen samtidigt som jag tittar på film eller fixar med annat på datorn. Datorn hjälper mig väldigt mycket med att kunna hantera vardagen, den får tiden att gå, minskar ångesten då jag har annat att koncentrera mig på och jag lär mig lite saker då jag läser väldigt mycket. Samtidigt så har jag problem med att jag fastnar där och inte får något gjort så då tänkte jag att om jag ändå är nere hos marsvinen så får jag något gjort trots att jag sitter fast vid datorn. Men det kan jag inte göra förrän fastighetsägaren har byggt om där nere och det har jag ingen aning om när det blir av. De sa i början av denna veckan så jag gissar på att det sker om ett par månader (om man går efter hur deras tidsplanering brukar se ut).

Jag har börjat att försöka med lite nya vanor, men eftersom jag glömmer av efterhand så har jag bara börjat med minismå steg och försöker befästa dem innan jag börjar med något annat för att undvika att glömma bort allting igen.

 

[Lyan]

Har jag tipsat om den här videon tidigare? Det handlar om hur du med hjälp av att bli medveten om ditt kroppsspråk kan påverka ditt eget mående.

Lyckas inte länka från mobilen. Men googla "Amy Cuddy Ted talk" så finner du videon. Den heter "Your body language shapes who you are"

Kanske värt att prova. Tex att börja dagen med att ställa sig någon minut i någon "kraftposition". Jag har börjat göra detta när jag ska göra något jag är nervös inför, exempelvis anställningsintervjuer som jag varit på en del sista tiden. Låser in mig på toa och står som ett utsträckt X i typ 30-60sek innan det är dags att gå iväg.

Det har påverkat mitt självförtroende väldigt positivt. Ett väldigt enkelt sätt att börja återvända till ett bättre mående. Man liksom lurar kroppen att hitta mer positiva känslor.

Ska kolla upp det. Försöker att lägga in andning någon gång under dagen men det är en sådan grej jag glömmer direkt.

Jackie tackar förresten över berömmet! Hon är min egen uppfödning i nionde generationen i rakt nedstigande led från mina första marsvin jag köpte när jag flyttade hemifrån

 

[Lovisaleonora]

Synephrine är ingen medicin utan en typ av kosttillskott som används som uppiggande och som även dämpar hunger. Det är den uppiggande effekten jag är ute efter men eftersom jag har haft/har ätstörningar så är jag rädd för både viktuppgång och nedgång.

Inte helt ovanliga rapporter är att de ger ångest och dålig sömn, tycker jag inte låter som en risk värd att ta.

 

[Lyan]

Inte helt ovanliga rapporter är att de ger ångest och dålig sömn, tycker jag inte låter som en risk värd att ta.

Det där om sömnen läste jag om, vilket var en av anledningarna till att jag tvekar, men ångesten har jag missat så då är det nog inte lönt att jag provar

 

[sorbifolia]

Om du klarar fortsätta ett tag med att äta bättre och kanske träna lite, i alla fall gå lite mera med hundarna, så kommer du nok så småningom känna dig piggare även utan kosttillskott. Jag skulle inte hellre riskera att ta något som kan ge även mera sömnbesvär och ångest.

Låter bra att börja med pyttesmå steg i taget för att ändra på vanor, det är så lätt att ge upp om man försöker för mycket på en gång.

Har du fått ny tid hos din läkare?

 

[Lyan]

Om du klarar fortsätta ett tag med att äta bättre och kanske träna lite, i alla fall gå lite mera med hundarna, så kommer du nok så småningom känna dig piggare även utan kosttillskott. Jag skulle inte hellre riskera att ta något som kan ge även mera sömnbesvär och ångest.

Låter bra att börja med pyttesmå steg i taget för att ändra på vanor, det är så lätt att ge upp om man försöker för mycket på en gång.

Har du fått ny tid hos din läkare?

Jag försöker att gå mer med hundarna men det är svårt när den ena vägrar att gå när det är blött ute så det blir inte varje dag. Maten är väl inte supernyttig men bättre än vad jag har ätit tidigare, tar små steg där också. Ska handla senare idag och se till att köpa hem mycket frukt och grönsaker så jag har att välja mellan (det som jag inte äter tar marsvinen mer än gärna ).

Ja, det är ju det. Mitt problem med nya vanor är inte bara att jag ger upp utan att jag helt enkelt glömmer dem. Så nu koncentrerar jag mig på maten, att försöka slappna av när jag ska sova och lite små muskelstärkande övningar att göra när jag kommer ihåg.

Försöker också komma fram till hur jag ska göra med killen och marsvinsrummet. Mormor har gjort sig illa och har hamnat på korttidsboende så det är mycket att oroa sig för just nu

Jag har fått tid 2/3. Ska ta upp bland annat litium då

 

[sorbifolia]

Min mentalcoach brukar säga att man ska inte slösa sin energi på saker man ändå inte kan göra något åt.... som till exempel att ora sig över att något möjligtvis kan hända.
Jag tror att det är extremt viktigt om man har lite energi i utgångsläget, att forsöka fokusera den på saker som man kan få et positivt utbyte av.

Om du googlar Rasmus Bagger eller kollar hans fb-sida så hittar du många flera bra tipps på hur man kan bli bättre på positivt tänkande och vardagsmästring. Mycket av det han säger har varit till stor hjälp för mig både i min riding och i hela min vardag.

Vad om du försöker bestämma dig för att du bara ska avvakta och se vad som händer med t.ex. marsvinrummet, och tar itu med det när du vet hur det blir? Om du nu lägger fokus på sånt som får dig att må bättre först och främst, så kommer du troligen ha mera överskott till att hantera såna saker sedan.

 

[ekra]

Då förstår jag bättre varför du tvekar att prova den medicinen.

Med placeboeffekt-grejen menade jag egentligen att det kunde verka åt motsatt håll också, dvs att dina förväntningar på bieffekter och att det inte ska fungera eventuellt kan bidra till sämre verkan av medicinerna än om det vore möjligt att försöka vara mer neutral och inte ta ut något i förskott. Istället för "de kommer inte att fungera, effekten kommer att avta, det är ingen idé", prova att bara vara i nuet, "idag tar jag medicin, det blir den effekt det blir, eller inte blir." Tror motsatt placeboeffekt brukar benämnas nocebo om jag minns rätt.

Kul att ha nionde generationen av sitt barndoms husdjur!

Marsvinsrummet låter jättebra för dig. Hoppas att det blir.

Kan avgiftning från dator i små små steg kanske bryta liiiite rutiner och skapa nya? Jag ver hur lätt det är att fastna vid datorn hela dagar och ha dåligt samvete över det. Och hur obehagligt det känns att inte kunna kolla datorn eller telefonen när man är inne i en sådan period. Men också hur skönt det känns att lyckas, även om det bara är något litet som "idag ska jag inte använda vare sig dator eller telefon före klockan 12".

När jag var som mest deprimerad och stressad hade jag jättesvårt att fokusera, sitta still och läsa bok var en utmaning. Baka och laga mat däremot kom jag på fungerade bra, och att pyssla i stallet. Även om jag ibland grät när jag packade hö, mockade eller satt i bilen utanför stallet, så hjälpte det att åka dit.

Jag har som regel att när jag är med hästarna ska de få ha qualitytime med mig. Jag undviker att fippla med telefonen och försöker vara fokuserad på dem. Bra "mindfulness övning". Kanske kan det fungera för dig att prova fokuserade hundpromenader som en sorts avstressning? Känna lukter, lyssna på ljuden utomhus och känna hur hundens päls känns, och tyngden av kopplet och hur de känns att bära.

Det låter ju flummigt och "litet", men för mig har det hjälpt för att med små steg bryta mig ur de värsta stressade låsta lägena. Kanske kan du lägga lappar på olika ställen för kom ihåg? Tejpa på badrumsspegeln, kopplen, i mobilfodralet osv? (I mitt står det just nu "Andas riktigt!" på en tejpbit)

 

[Lyan]

Just nu vill jag bara gå och dunka huvudet i väggen Fattar inte varför jag ska hålla på och kämpa till ingen nytta för det kommer ändå aldrig bli bättre

 

[Rosett]

Varför dör jag inte?!

För att det inte är dags ännu.

 

[sorbifolia]

Just nu vill jag bara gå och dunka huvudet i väggen Fattar inte varför jag ska hålla på och kämpa till ingen nytta för det kommer ändå aldrig bli bättre

Vad är det som inte kommer att bli bättre?

Det är okej att bryta ihop ibland, dunka huvudet i väggen om du känner för det, men du får inte fasstna i tanken om at det ALDRIG blir bättre, för då låter du inte dig själv må bättre.

Jag brukar lyssna på sången "Life is a rollercoaster" ibland när ting går skit, för att påminna mig själv att det kommer gå uppåt igen efter att det gått neråt.